Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
73 Cards in this Set
- Front
- Back
Paradigm |
Ett nytt sätt att uppfatta verkligheten på.
|
|
Vad innebär Katie Erikssons omvårdnadsmodell: ansa, leka, lära? |
Ansa - Står för närhet, kroppskontakt, att sköta om de fysiologiska behoven som människor har, så som att tvättas och duschas. |
|
Ontologi |
Läran om varandet.
"En viss ontologi."
Man utgår från en bestämd uppfattning om verkligheten som sedan får konsekvenser för forskningens frågeställningar och metoder. |
|
Reliabilitet |
Trovärdighet i mätning.
|
|
Validitet |
Hur väl man vet vad man mäter.
|
|
LSS-lagen |
Finns för att människor med funktionsnedsättning/utvecklingsstörning/autism ska få det stöd som behövs för att leva så självständigt som möjligt.
|
|
Lex Sarah |
Personal inom socialtjänsten/äldrevården/funktionshindrade ska anmäla missförhållanden till den som bedriver verksamheten. |
|
Lex Maria |
Vårdgivaren ska anmäla händelser som har/hade kunant medföra allvarligt vårdskada till ivo (inspektionen för vård och omsorg). |
|
Patientperspektiv |
Att utgå från patientens livsvälrd med ett etiskt förhållningssätt. |
|
Livsvärldsteori |
Kunskapsteoretiska grund som tyddliggör individens egna sätt att förstå och förhålla sig till existentiella sammanhang. |
|
Subjektiv kropp |
Den levda kroppen, människan som en odelbar enhet ständigt i samspel med sin omvärld.
Den subjektiva kroppen är fysisk, psykisk och existentiell på samma gång.
|
|
Livskraft |
Att ha möjlighet att i generell mening må bra och leva det liv man vill.
|
|
Omvärld
Medvärld |
- Yttre mijö, biologiskt livsrum
- Mötet/relationer till andra människor |
|
Didaktik |
Konsten att stödja lärande |
|
Vilka två olika perspektiv kan hälsa förstås ur? |
Naturvetenskapligt perspektiv - hälsa som motsats till sjukdom, hälsa som frånvaro av sjukdom.
Humanistiskt perspektiv- Hälsa som något annat och större än frånvaro av sjukdom. |
|
KASAM |
Känsla Av Sammanhang
|
|
Hälsa som upplevelse av
Sundhet
Friskhet
Välbefinnande |
Sundhet - Att handla hälsosamt
Friskhet - frånvaro av sjukdom, fysisk
Välbefinnande - personens subjektiva upplevelse, unikt och personligt |
|
Hälsokorset, Katie Erikssons begreppsbestämning av hälsa |
|
|
Caritasmotivet |
Vårdandets grundmotiv Kärlek, medlidande och barmhärtighet är det som i djup mening motiverar vårdandet Att vilja patienten väl |
|
Den vårdvetenskapliga hälsomodellen (kanelbullen) |
Görande - strävan efter att ha hälsa kost, motion, sunda vanor.
Varande - sökande, behov av balans och harmoni.
Vardande - Acceptans, försoning, människan konfronteras med sig själv och sin livssituation. |
|
Hälsohinder |
Det som i djup mening hindrar människan från att uppleva hälsa t.ex sömnproblem, bruten fot mm (ej diagnoser).
|
|
Hälsoresurser
Inre
Yttre |
Inre - en egenskap jag har, t.ex att sätta ord på sitt lidande
Yttre - t.ex stöd från familj och vänner mfl (kan samtidigt vara ett hälsohinder) |
|
Tre olika former av lidande |
Livslidande - berör hela människans liv, behöver inte komma av sjukdom. Existentiella frågor.
Sjukdomslidande - den fysiska smärtan av sjukdom, "att inte kunna dansa."
Vårdlidande - det lidande som patienten upplever till följd av vård eller utebliven vård.
|
|
Lidandets drama |
Bekräftandet av lidandet, att erkänna att det finns.
Själva lidandet, tid och rum att få lida ut, pendlar mellan lust och lidande, hopp och hopplöshet.
Försoningen, vägen fram till det nya, det genomlevda lidandet får en mening. |
|
Fyra centrala begrepp för omvårdnad |
Sårbarhet, värdighet, integritet och självbestämmande. |
|
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor |
Att främja hälsa Att förebygga sjukdom Att återställa hälsa Att lindra lidande |
|
Moral |
Faktiskt handlande i förhållande till etiska normer och värden. Synonym till etik. |
|
Normativ etik |
Hur man bör handla. |
|
Utilitarism |
Nyttan, nytto-värdet, nyttobedömning - ledande för de etiska valen.
Största möjliga lycka/nytta för största möjliga antal människor.
Kvantitativt synsätt.
|
|
Närhetsetik |
Samlingsnamn för de tänkare som anser att de moraliska regler som styr handlande uppkommer i möte med andra människor. I mötet föds ett ansvar för den andra människan. Ett krav/plikt.
Fenomenologisk/hermeneutisk etik. |
|
Pliktetik
Regelbaserad pliktetik
Sinnelagsetik |
Pliktetik = Hur man handlar. Plikten styr. Förnuftet avgör hur man handlar. Deontologisk etik.
Regelbaserad pliktetik = överordnade regler som gäller i alla liknande situationer.
Sinnelagsetik = varje situation är unik, personen får göra en egen bedömning av vad som är rätt eller fel. |
|
Fenomenologisk
Hermeneutisk |
Fenomenologisk = läran om något som erfaras.
Hermeneutisk = hur man bör gå till väga för att uppnå förståelse. För att förstå andra människor, deras sinnesstämningar, värderingar, avsikter och känslor osv... Man vill också förstå deras handlingar, det beteende man kan observera. Läran om tolkning och förståelse. |
|
Dygdetik |
Man ska som hel människa handla med vägledning av både sitt förnuft och av sina erfarenheter. |
|
Konsekvensetik |
Den praktiska erfarenheten avgör hur det är etiskt rätt att handla. |
|
Ange paradigms fyra paradigm enligt Törnebom |
Intresse Kompetens Världsbild Vetenskapssyn |
|
Probleminventering
Problemfomulering
Syfte |
Probleminventering = Vad ska utforskas. Är ämnet relevant att forska inom?
Syfte = Det finns en mening och syfte med det jag gör. |
|
Lögstrups etik |
Människan lever i gemenskap med andra, därför helt beroende av samvaron med andra människor. Människan utlämnar sig i en du-jag-relation. Håller en del av ditt liv i min hand. Han som talar om suveräna (spontana handlingar i mötet med andra, jag tänker ej på vad som kan hända mig) och sekundära (det egna jaget, mötet går ut på vad jag vill. Avundsjuka, egoism. Vad händer med mig i mötet med en annan människa?) livsyttringar. |
|
Kvalitativ |
Bygger på intervjuer och betraktelser. En förklarande modell inom forskning. |
|
Kvantitativ |
Uppbyggt av statistik och siffror. Mätbar forskning. |
|
Fyra principerna i forsknings |
Rättviseprincipen (urvalet ska variera), autonomi principen (rätt att hoppa av, bestämma själv), inte skada principen, göra gott principen (nyttan är att göra gott).
|
|
Empirisk vårdvetenskap |
Studier av verkligheten. |
|
Paternalism |
Att bestämma något åt någon i tron om att det ska vara bra. Att det ska hjälpa patienten. |
|
Ethos |
Grundläggande begrepp inom etiken. Synligt i språk - ord och handling. |
|
Hermeneutiska spiralen |
Uppfattar världen ur ett sammanhang. Förståelse förändras hela tiden och kan aldrig återgå till gammal förståelse. Tolkningar växer fram i en spiralrörelse, man blir aldrig fullärd. Börjar vid förståelse, fortsätter i nya erfarenheter. |
|
Bihaviorism |
Studera människors beteende på ett objektivt sätt. Våra beteenden styrs av miljön. |
|
Tillit |
Känna att man kan lita på någon. |
|
Nursing |
Omvårdnad, utgår från sjuksköterskans kompetensområde. |
|
Caring |
Vårdvetenskap, mer inriktat på patienten. |
|
Delaktighet |
Patienten får vara med och bestämma, får mycket information. |
|
Vårdande möte |
Båda är aktiva. Patienten är alltid den som bestämmer graden av närhet till vårdaren. Stödja och stärka, främja delaktighet Vad ger vi patienten för budskap när vi är nära eller långt ifrån? Bjuda in Berörande Engagemang och kroppsspråk
|
|
Vårdande relation |
Lindra lidande och öka välbefinnande Erbjuda absolut närvaro Se patienten som en unik person Inbjudande och tillåtande Inte döma eller omskriva patientens berättelse Ömsesidighet och reflektion |
|
Fyra principer inom forskningsprocessen, en god forskning |
Människovärdes-principen: vård på lika villkor.
Behovs och solidaritets-principen: gå efter behov, den som är mest sjuk går först.
Kostnadseffektivitets-principen: finns det likvärdiga behandlingar ska man ej använda det dyraste. |
|
Vårdande miljö |
Stimuli? Störande eller motiverande? Stressad miljö, positivt eller negativt. Vill patienten vårdas hemma? Brist på detta kan ge vårdlidande. |
|
Vårdande samtal |
Skapa lidande-berättelse Delaktighet Tala med, inte till Personlig utan att vara privat Vid tidsbrist: sätt ramarna i förväg Ställ öppna frågor, ej ja eller nej frågor Fokus och öppenhet Inte värdera |
|
Livslidande |
Hänger samman med människans hela existens. Existentiella frågor såsom "är det värt att leva?" |
|
Sjukdomslidande |
Det fysiska lidande en sjukdom ger, ex att inte kunna dansa. |
|
Vårdlidande |
Lidande vid sjukvård. Utebliven vård, felaktig vård eller dåligt bemötande. Onödigt lidande som vi vårdare har orsakat. |
|
Socialtjänstlagen
Hälso- och sjukvårdslagen |
Socialtjänstlagen: Sociala problem och socialt stöd. Hur socialtjänsten ska agera. Berör ekonomisk och social trygghet, jämlika levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Gäller barn, människor med missbruk, äldre. Missförhållanden. Kan överklagas. Lex Sarah går under SOL.
Hälso- och sjukvårdslagen: Målet är god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Lex Maria går under HSL. |
|
Ramlag |
Ramlag är en lag som innefattar olika lagar som uppnår de mål och riktlinjer som krävs. Det finns en tydlig ram att följa. Klargör kommunernas ansvar. Ramlagar förtydligas genom planer och praxis. |
|
Patientsäkerhetslag |
Vårdgivarens skyldighet att erbjuda vård Främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvårdslagen. |
|
Hur blir livsvärldspersepektivet synligt i vårdandet? |
Egna erfarenheter kan ge bättre förståelse Lyssna på andras livsvärldar, kunna bemöta med bredare syn. |
|
Konsekvensetik med annat ord? |
Teleologisk etik. |
|
Subjektiv och levd kropp |
Den levda kroppen är fysisk, psykisk, exsistentiell och andlig. Subjektiva kroppen är den levda kroppen. |
|
Patientperspektiv |
Alltid utgå ifrån patientens upplevelser, patienten är expert på sig själv. |
|
Existens och mening |
Att känna att man existerar och mening med livet. |
|
Sammanhang |
Känna att man är en del av ett sammanhang. Känna gemenskap. |
|
Livsvärld |
Den är subjektiv. Baserad på ens egna levda erfarenheter. |
|
Sjukvården är indelad i tre nivåer |
Regionsjukvård: Högspecialiserad vård.
Länssjukvård: Specialistsjukvård i landstingets regi.
Primärsjukvård: BVC, MVC, vårdcentral osv... |
|
Positivism |
Att skapa så säker och fast kunskap som möjligt. Strävan efter absolut kunskap. |
|
Empiri |
Studier av verkligheten, ex insamling av data, läran av iakttagelser. |
|
Etikett |
Oskrivna regler i sällskapslivet. |
|
Normer |
Hur man bör handla. Regler som avser godtagbart användande. |
|
Alltruism |
När man handlar för någon annans skull och inte för sig själv. |