Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
51 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
Anti-positivism |
Fokuserar på människor och kultur och hur studier av detta ska gå till |
Motsats till positivism |
|
Ideografisk |
Ser djupare på färre fall, antingen individ eller grupp |
|
|
Nomotetisk |
Generella lagbundenheter, prediktioner om beteenden |
|
|
Hermeneutik |
Tolkningsprocess. Analyserar delar för att skapa en helhet, gör detta flera gånger om. Den hermeneutiska cirkeln, kan ses som en spiral |
|
|
Stratifiera |
Hierarktisk gruppindelning t.ex klass |
|
|
Kausalitet |
Orsak och verkan. Hur något påverkar något annat och sambandet mellan detta |
|
|
Korrespondensteorin |
Ett påstående är sant om det stämmer med verkligheten |
|
|
Falsifiering och falsifikationsprincipen |
För att vara vetenskap måste det gå att motbevisa dvs falsifiera |
|
|
Induktiv metod |
Man utgår från ett antal enskilda observationer och drar en slutsats utifrån detta. Används ofta för att undersöka outforskade ting. Observationen blir till en teori som observeras igen för att dra slutsats |
|
|
Hypotetiskt deduktiv metod |
Utgår från en generell teori och bildar en hypotes utifrån detta. Stämmer hypotesen stärker det teorin, stämmer den inte kan man behöva ändra teorin. Kräver noggrann problemformulering |
|
|
Kvalitativ metod |
Undersöker olika kvaliteer och egenskaper. En mer djupgående metod som fokuserar på färre fall än i en kvantitativ metod. Använda för att förstå människor och deras upplevelser (intervjuer, observationer) |
|
|
Kvoturval |
Urval från kategorisering - där samplet kommer vara proportionerligt med populationen |
|
|
Stratifierat urval |
Urvalen är indelade i olika skikt t.ex. social klass |
|
|
Pragmatiskt urval |
Pilotstudie |
|
|
Betingelse |
När man manipulerar något, t.ex. buller/tystnad. (Tillståndet) |
|
|
Positivism |
Empirisk och naturvetenskaplig åskådning som menar att det enda som går att mäta och observera är vetenskap |
|
|
Kvantitativ metod |
Studerar det som kan avgränsas och mätas. Representativiteten som ger information om helheten. Resultaten från stickprov kan ofta generaliseras till en större population t.ex. siffror. |
|
|
Observationer |
Att observera eller studera en individ/grupp och se hur de beter sig i sin naturliga miljö eller i ett experiment |
|
|
Nominal skalnivå |
Kategorier, finns inget värde (t.ex man-kvinna). Går ej att manipulera. |
|
|
Ordinal skalnivå |
Går att rangordna, kan vsra olika avstånd mellan skalstegen. Dessa ska man ej räkna ut värde på. |
|
|
Intervall skalnivå |
Det finns ingen absolut nollpunkt. Lika långt mellan skalstegen t.ex. celsiusskalan (grader). Rätt att subtrahera och addera |
|
|
Kvot skalnivå |
Finns en absolut nollpunkt, går att räkna på t.ex. längd och kelvinskalan(absoluta fryspunkten). Har rätt att addera, subtrahera, dividera och multiplicera. Parametriska tester |
|
|
Experiment |
Undersökningsmetod när deltagaren utsätts för något för att testa om forskarens hypotes stämmer |
|
|
Respons bias |
Att man framställer sig som bättre än vad man egentligen är (kan också vara att man svarar samma svar oavsett fråga) |
|
|
Manifesta fenomen |
Konkret, det man faktiskt frågar om. Mäter underliggande frågor t.ex. vad heter du, hur gammal är du osv |
|
|
Latenta fenomen |
Förtydligar frågorna för deltagarna, man bryter t.ex ner större frågor i mindre, så de blir begripliga. (Psykisk ohälsa blir mindre frågor som: har du ofta känt dig trött utan anledning, är du ofta nedstämd osv) |
|
|
Teman |
Ett ämne som man undersöker |
|
|
Noll-hypotes |
Säger att det inte finns någon skillnad mellan de olika grupperna utan att resultatet beror på slumpmässig variation i de undersöktas presentation |
|
|
Samband mellan hypotes och noll-hypotes |
Man tittar på sannolikheten hos noll-hypotesen för att avgöra om forskningshypotesen är sann. Liten sannolikhet att noll-hypotesen stämmer = stor sannolikhet att forskningshypotesen stämmer |
|
|
Frihetsgrader |
Hur mycket kan värdena i samplet frihet att variera? Värde 1 & 2 har frihet att fördelas, värde 3 är alltid låst. För att göra detta behöver man veta medelvärdet |
|
|
Z-score (standardpoäng) |
Talar om hur många standardavvikelser över eller under medelvärdet hos en observation är. Bra om man t.ex. vill jämföra olika kursers testresultat |
|
|
Normalfördelning |
Värdena ligger så nära medelvärdet som möjligt för att följa ett visst mönster, att det finns liks många extrema värden i vardera ände. Kan vara positiv och negativ. |
|
|
Informerande samtycke |
Att man informerat om de etiska aspekterna som finns i en undersökning så som konfidentialiteten och anonymiteten, samt att personen har godkänt detta |
|
|
Statistisk signifikans |
Hur stor sannolikhet det är att sambandet i studien kan representera en hel population |
|
|
Signifikansnivå (p-värde) |
Hur pass sannolikt det är att mak kan förkasta noll-hypotesen. Får högst vara 5% (p<.05) för att vara signifikant. Vid signifikansnivån 5% är man 95% säker att ens forskningshypotesen stämmer. Är P-värdet över 5% är det störst sannolikhet att nollhypotesen stämmer |
|
|
Korrelationskoefficienten |
Ett mått på sambandets styrka och riktning. 1 är högsta positiva signifikansen, och -1 är den högsta negativa signifikansen. Vid 0 finns ingen signifikans |
|
|
Hypotes |
Forskarens prediktion om förhållandet mellan olika variabler t.ex. om deltagarna kommer ihåg fler ord från en enkel text än en svår text |
|
|
Slump frl |
Varierar av tidpunkt, platser m.m. Är en felkälla till reliabilitet |
|
|
Systematiska fel |
Felet genomsyrar hela undersökningen. Alla deltagare utsätts för samma fel. Är en felkälla till valuditet |
|
|
Intern validitet |
Förhållandet mellan den beroende och den oberoende variabeln, förändringar i den oberoende variabeln och hur stor del av dessa som beror på vår manipulation och inte |
|
|
Extern validitet |
I vilken utsträckning resultatet kan appliceras på andra människor, situationer och platser. Huruvida det går att generalisera |
|
|
Ekologisk validitet |
Hur representativt resultatet i experimentsituationen är med verkligheten |
|
|
Standardavvikelse |
Hur stor spridning det är från medelvärdet |
|
|
Korrelationsstudie |
Kollar endast på statistiska samband. Man mäter t.ex två olika saker på en person (vaccin - sjukdomar) |
|
|
Empirisk studie |
Att gå ut i verkligheten för att se om en hypotes stämmer |
|
|
Kontroll |
Att det enda som påverkar experimentet är vår manipulation |
|
|
Beroende variabel |
Den poäng eller värde som mäts i experimentet, t.ex. siffrorna i en tabell som visar ett värde |
|
|
Ovidkommande variabel |
Ej manipulerade betingelser eller händelser som kan påverka resultatet. Saker som forskaren ej har valt och är okontrollerat, t.ex. temperatur, ålder, kön, språkkunskap |
|
|
Validitet |
Att mäta det man avser att mäta och inget annat. Hög validitet = bra |
|
|
Reliabilitet |
Att få samma resultat varje gång, mäta på samma sätt varje gång. Pålitlighet eller tillförlitlighet. |
|
|
Haloeffekt |
En detalj färgar av sig på hela helheten (är du duktig på ett ämne kan man tro att du är duktig inom alla ämnen? |
|