Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
55 Cards in this Set
- Front
- Back
Namnge maskinerna. |
1. Planslipsmaskin 2. Hydraulisk press |
|
Namnge maskinerna |
1.Fräsmaskin 2. Svarv |
|
Vad står S och F för i NC-kod? |
S - spindelhastighet (Speed) F - matningshastighet (Feed) |
|
Förklara skillnaden på motfräsning och medfräsning. |
Motfräsning ger blank och vågig yta Medfräsning ger matt och slät yta |
|
Vilken typ av fräsning är bäst för NC-maskiner? |
Medfräsning. |
|
Vad innebär G00 i NC-kod? |
Snabbförflyttning |
|
Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip. Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod. |
Permanent form, formen är i metall (stål, gjutjärn), ingen modell, fylls med gravitation eller hög-/lågtryck. Pressgjutning och kokillgjutning. |
|
Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip. Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod. |
Engångsform, formen kan göras av sand, gips eller keram. Modellen är gjord i metall, trä eller plast, fylls med gravitation. Sandformsgjutning. |
|
Ange formtyp, formmaterial, modelltyp och fyllnadsprincip. Ange även ett exempel på lämplig gjutningsmetod. |
Engångsform, formen är gjord i sand eller keram, modell i vax eller polystyren, fylls med gravitation, lågtryck eller centrifugavgjutning. Vaxurssmältningsmetoden. |
|
Varför är det viktigt att ha en matare när du gjuter? |
När smältan stelnar så minskar den, mataren matar modellen med mer smälta för att fylla ut och minska risk för porositet. |
|
Ange några vanliga typer av sand som används vid sandformsgjutning. |
Kvartssand, olivinsand, zirkonsand. |
|
Ange några vanliga typer av bindemedel som används vid sandformsgjutning. |
Betonit (lera+vatten), vegetabilisk olja. |
|
Förklara kortfattat vad stelningsstruktur innebär. |
Smältan kyls från formväggen, varför stelnandes sker från formväggen och inåt. Under stelningsförloppet uppstår olika strukturer (ex. ytkristallzon, pelarkristallzon och likaxlig kristallzon). Stelningsstrukturen har stor inverkan på materialets egenskaper. |
|
Förklara kortfattat vad dendrit innebär. |
Kristaller i metaller som antar en nålliknande form med förgreningar. (Trädliknande form) |
|
Förklara kortfattat vad segring innebär. |
Vid dendritiskt stelnande uppstår en ojämn fördelning av legeringsämnen som medför sammansättningsvariationer och utskiljning av icke önskvärda strukturer. |
|
Förklara kortfattat vad ympning innebär. |
Tillsättning av ämnen till smältan som underlättar bildandet av kristaller. På så vis kan en mer likaxlig struktur erhållas. |
|
Förklara varför defekten krympporositet uppstår och vad man kan göra för att undvika det. |
Smältan minskar något när den stelnar, detta kan leda till krymphåligheter inne i godset. Undvik genom att tillföra smälta, med hjälp av matare/stigare, till det område i godset som stelnar sist. |
|
Förklara varför defekten gasporositet uppstår och vad man kan göra för att undvika det. |
Porer kanbildas av gas som har blivit instängd i formen under gjutning. Gas är löst ismältan, vid stelning blir det gasutskiljning. Undvik genom att "avgasa" smältan innan gjutning och att göra formen genomsläpplig så att instängd gas kansippra ut. |
|
Förklara: kristallstruktur |
I fasta metalliska material har atomerna ordnat in sig i kristaller. Ordningen kan beskrivas som enhetsceller. |
|
Förklara: dislokation |
En felbyggnad i kristaller |
|
Förklara: deformationshårdnader |
När materialet deformeras genereras dislokationer som medför deformationshårdnader genom att dislokationerna låser varandra. |
|
Förklara: glödgning. |
Glödgningär en värmebehandling som gör att materialet återhämtar sig efter deformation. Disklokationerna arrangerar om sig. |
|
Förklara: rekristallisation |
Vidrekristallisation blir korngränserna rörliga och nya korn kan bildas.Dislokationstätheten återgår till ett värde motsvarande det som gällde föredeformationen. |
|
Förklara: volymkonstans |
Volymen i metalliska material ändras inte vid deformation. |
|
Förklara: duktilitet |
Medduktilitet menas ett materials förmåga att undergå plastisk deformation utanatt spricka. "Hur segt materialet är" |
|
Nämn några fördelar respektive nackdelar med kallbearbetning. |
Fördelar: Många deformationshårdnader, fina ytor, fina toleranser Nackdelar: Stort kraftbehov, begränsad formbarhet, stora verktygsbelastningar. |
|
Nämn några fördelar respektive nackdelar me varmbearbetning. |
Fördelar: Lågt kraftbehov, stora deformationer är möjliga Nackdelar: Sämre ytor och toleranser |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Spårvalsning 2. Plattvalsning Tillverkar stänger, rundstänger och plåt. |
|
Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden. |
Strängpressning - extrusion Tillverkar hålprofiler |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Dragning (Tråddragning) 2. Rördragning Tillverkar tråd och rör med fina toleranser |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Dragpressning/Djupdragning 2. Kallflytpressning Tillverkar burkar, kastruller etc. |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Stansning 2. Klippning |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Rullbockning 2. U-bockning 3. V-bockning Tillverkar plåtdetaljer |
|
Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden. |
Trycksvarv, tillverkar skärmar, kastruller etc. |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
1. Stukning av nitning 2. Prägling Tillverkar flygplansvingar(???) Mynt, detaljer |
|
Ange metodens namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med metoden. |
Sänksmidning, Tillverkar vevaxlar, vevstakar, skiftnycklar. |
|
Ange metodernas namn samt ett exempel på en vanlig produkt som tillverkas med resp. metod. |
Räcksmide Tillverkar mycket stora axlar, |
|
Vad är smideståga? |
En"fiberstruktur" som uppkommer i smidda detaljer pga segring, dvs denvid stelnandet ojämna koncentrationen av legeringselement i materialet.Materialet är "segast" i tågans riktning. Segheten utnyttjas vidframställning av t.ex vevaxlar och vevstakar till motorer. |
|
Vad är skillnaden mellan fog och förband? |
Fogen är de ytor som ska sättas ihop medan förbandet är resultatet. |
|
Vad är skillnaden mellan svets och lödning? |
Svetsning innebär smältning av både grundmaterial och eventuellt tillsatsmaterial. Lödning innebär enbart smältning av tillsatsmaterial. Alltså väldigt mycket större termisk belastning vid svetsning. |
|
Förklara MMA, MIG, MAG och TIG svetsning. |
MMA - metallbågssvetsning. MIG - Metal Inert Gas MAG - Metal Active Gas TIG - Tungsten Inert Gas |
|
Vad beror väteförsprödning på och hur kan man undvika det? |
Sprickor somkan uppträda efter flera timmar eller t.o.m dagar. Beror på dragspänningar,förekomst av väte, stålets härdbarhet. Väte härrör ofta från fukt ochföroreningar som finns i fogen eller fuktiga belagda basiska elektroder.Undviks genom att vara noga med att torka elektroder samt att görasvetsbarhetsanalys. Ska vara rent & torrt! |
|
Gå igenom alla stegen i en principiell PM(pulvermetallurgi)-processkedja samt förklara begreppet grönkropp. |
Pulverframställning (Vatten-/gasatomisering) -> blandning+malning (med pulver x, pulver y samt smörj och blandmedel) -> Kompaktering -> Sintring -> Efterbehandling -> Klart. Grönkropp - Kroppen som uppstår efter kompaktering. Har hög porositet och därför låg hållbarhet. |
|
Ge exempel på vilka etterbehandlingar man kan utsätta en pulverframställd produkt med. |
Ångbehandling, Infiltrering, Impregnering |
|
Vilka fem grupper kan PM-material delas in i? |
Refraktära/Keramer, Kompositer, Porösa material/Lagermaterial, Konstruktionsmaterial, Snabbstelnande material. |
|
Förklara Abbes komparatorprincip. |
Instrumentför längdmätning ska konstrueras på sådant sätt att den mätta sträckan är denrätlinjiga fortsättningen av mätskalan |
|
Vad avser ytjämnhetsparametrarna Ra, Rz, Rp och Rv att mäta? |
Ra - absolutbeloppet av medelvärdet av alla toppar och dalar inom referensområdet. Rz - avståndet mellan den högsta toppen och lägsta dalen inom referensområdet. Rp - medelvärdet av alla toppar inom referensområdet. Rv - medelvärdet av alla dalar inom referensområdet. |
|
Förklara principen för galvanisering och ge exempel på tillämpning. |
Zinkbeläggning. Dopping i flytande zink används för band, plåtar och större komponenter. Elektroplätering i zinksaltlösning används till mindre komponenter. |
|
Förklara principen för fosfatering och ge exempel på tillämpning. |
Behandling i utspädd fosforsyra. Ett fosfatskikt bildas kemiskt på ytan. Används ofta som förbehandling på järn, stål, zink och aluminium före målning. |
|
Förklara principen för anodisering och ge exempel på tillämpning. |
Komponenten sänks ner i elektrolyt där den utgör anod. På komponenter av aluminium och magnesium blir det en kraftig ökning av oxidskitet. Genom metallatomer kan man få infärgning i oxidens struktur. (Grön, röd, blå, gul och svart) |
|
Förklara principen för elektroplätering och ge exempel på tillämpning. |
Komponenten utgör katod i elektrolyt i en sluten elektrisk krets. Ytskiktet uppstår genom att positiva metalljoner i elektrolyten fälls ut på komponentens yta. Anoden består av det material som ytskiktet ska byggas upp av. Vanligaste ytbeläggningsmetoden efter målning. |
|
Vad kallas bearbetningsoperationerna? |
1. Längdsvarvning 2. Kopiersvarvning |
|
Vad kallas bearbetningsoperationerna? |
3. Kopiersvarvning runt verktyg 4. Spårsvarvning/avstickning |
|
Vad kallas bearbetningdoperationerna? |
5. Gängsvarvning 6. Plansvarvning |
|
Ange skärvätskans tre uppgifter. |
Kyla, smörja, ta bort spån. |