Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Svampars synapomorfier? |
- Cellväggar av kitin - Absorberande Heterotrof Livsform Synapomorfi för Opisthokonter (Fungi, Djur, Choanoflagellater) - Om flagell förekommer är den en enkel bakåtriktad flagell. |
|
|
Vad menas med en absorberande heterotrof livsform |
Utsöndrar enzymer till sin omgivning & absorberar med sina hyfer det som brutits ner. |
|
|
Vad karaktäriserar svamparna? |
- Finns nästan överallt, oftast vindspridda sporer. - Heterotrofa organismer, livnär sig genom att leva som saprotrofer, parasiter eller symbionter. (kräver org. material for energiomsättning & överlevnad) - Utsöndrar enzymer till sin omgivning ("lever med tarmarna på utsidan") - Är tillsammans med heterotrofa bakterier några av de viktigaste nedbrytarna av förna. Frigör C, N & andra näringsämnen till naturen. |
|
|
a. Saprotrofer b. Parasiter c. Symbios d. Heterothallisk e. Sporangiofor f. Anamorfer g. Hymenium h. Soral |
a. Lever på dött organiskt material b. Lever av andra organismer (blir ibland patogena) c. Lever tillsammans med andra organismer. Exempelvis Lavar d. Kräver två kompatibla mycel för sexuell reproduktion. Jmf. Homothallisk = självfertil e. Något som bärs upp, sporangiet bärs upp av en sporangiofor. f. Vanligt asexuellt spridningsstadium med konidier (multinukleära enheter på konidioforer) hos Ascomycota (Sporsäckssvampar). g. Yta där sexuellt reproducerade sporer finns. h. Förökningsorgan hos lavar där Soredier bildas |
|
|
Vad är mycorrhiza & hur fungerar det? |
- Mutualistisk Symbios mellan växters rötter & svampar. - Svampen är beroende av KH som gröna växter syntetiserar. - Svampens mycel utökar växternas rotsystem tusenfalt & bidrar med näring & vatten. - Mycorrhizan skyddar även växten mot patogena svampar. |
|
|
Hur är svampar uppbyggda? |
- Ofta filamentösa = uppbyggda av hyfer (trådliknande strukturer) - Cellvägg av kitin - Glykogen som upplagsnäring - Ett mycel är ett nätverk av hyfer. - Kan växa väldig snabbt. |
|
|
Vad är Haustorier? |
Specialiserade hyfer hos parasiter, absorberar näring från värdväxten. |
|
|
Hur är svamparna besläktade (artträd) Mikrosporidier Gisselsvampar (Chytrider) Kopplingssvampar (Zygospore fungi) Arbuskulär Mykorrhiza (Glomerumycota) Sporsäckssvampar (Ascomycota) Basidsvampar (Basidiomycota) |
|
|
|
Vad är grejen med Mikrosporidier? |
- Monofyletisk grupp - Starkt reducerade, obligata parasiter - Encelliga - Mitosomer istället för mitokondrier, mitokondrie-DNAt har flyttats till kärnan. - Infekterar i princip alla djurgrupper med t.ex. kronisk sjukdom, låg fertilitet, viktminskning eller förkortad livslängd till följd. - Polar tube för injicering i värdcell där sporrplasman replikeras & bildar nya sporer. |
|
|
Gisselsvampar (Chytrider) |
- Kräver fuktig miljö - Primitivt mycel m. coenzytiska hyfer (= "cykelslangar" inga strukturer, kärnor flödar i "slangarna") - Zoosporer m rörliga gameter - Enda svampgruppen med begisslade gameter. - Rhizoider (fästorgan) - Mutualister, saprotrofer eller parasiter - Isomorf generationsväxling |
|
|
Vad har Gisselsvamparnas (Chytridernas) för typ av livscykel & hur fungerar den? |
- Isomorf generationsväxling (= haploida & diploida generationen är morfologiskt lika) - Haploida gameter (zoosporer) frigörs från sporangier & ger upphov till multicellulärt haploid stadium. - Gametofyterna bildar han- & hongametangier. - Hongameter frisläpps först, följt av hangameter som simmar till hongameter - zygot bildas. - Diploida Chytriden tillväxer & bildar två typer a sporangier; - Mitosporangier, asexuell reproduktion, bildar diploida zoosporer som växer till nya sporofyter. - Meiosporangier, sexuell rekombination, prod. härdiga vilosporangier. Efter viloperiod bildas Haploida zoosporer via meios, ger upphov till ny gametofytgeneration. |
|
|
Karaktäristiska drag hos Kopplingssvamparna (Zygospore Fungi) |
- Ej monofyletisk grupp. - Ofta saprotrofa & lever i jord. - Coenozytiska hyfer (osepterade, multinukleära) - Asexuell förökning - Haplontisk livscykel (zygostisk meios) - Heterothalliska (kräver två kompatibla mycel för sexuell reproduktion) |
|
|
Vilken typ av Livscykel har Rhizopus - Svartmögel (Kopplingssvamp - Zygospore Fungi) och hur går den till? |
- Haplontisk livscykel - Haploida sporer sprids av sporangier - Två kompatibla könstyper attraherar varandra & bildar gametangier. - Efter befruktning startar bildandet av zygosporangier. - Då zygosporerna gror sker meios - Zygosporangiet spricker upp & en sporangiofor växer upp som sprider haploida sexuellt bildade sporer från sporangiet. |
|
|
Karaktäristiska drag hos Arbuskulär Mykorrhiza (Glomerumycota) |
- Terrestra - Saknar egentliga fruktkroppar - Coenocytiska hyfer - Lever enbart som symbionter - >90% av alla gröna växter har Glomerumycota |
|
|
Hur ser Arbuskulär mykhorriza (AM) ut & hur växer den? |
- Rötter som är infekterade med AM visar inga yttre tecken. - Hyferna växer in mellan rotens barkceller & bildar ofta stora blåsor (vesiklar) med upplagsnäring. - Hyferna penetrerar även enskilda rotcellers väggar & bildar trådlika strukturer som kallas arbuskler, det är här näringsutbytet sker. |
|
|
Slemsvampar (Amoebozoans) |
- Ej släkt med svampar. - Acellulära = Myxomycota - Cellulära = Dictyosteliomycota |
|
|
Myxomycota (Slemsvamp) - karaktäristiska drag? |
- Acellulära slemsvampar - Diploid fas dominerar. - Heterotrofa organismer - Livnär sig genom fagocytos - Synliga stadier: Plasmodium - bildas vid fuktig väderlek & god tillgång på näring, multinukleärt. Kryper fram & fagocyterar organiskt material. Sporangium - sexuellt stadie Aethalia - sexuellt stadie |
|
|
Vilken typ av livscykel har Myxomycota? |
- Gametisk meios - Diploid fas dominerar - Två haploida protoplaster förenas, kan antingen vara amöba eller begisslad gamet. - Multinukleär protoplasma, kan bilda sclerotium vid torka. - Fruktkroppsbilding, sporangiebildning. |
|
|
Dictyosteliomycota (Slemsvamp)- karaktäristiska drag. |
- Cellulära slemsvampar - Haploida stadiet dominerar - Livnär sig genom fagocytos - Frilevande haploida myxamöbor - Lever i humusrika jordar - Celldelning vid god näringstillgång - Vid svält utsöndras cAMP - attraheras till varandra & bildar slemlik massa, pseudoplasmodium. |
|
|
Livscykel Dictyosteliomycota (Slemsvamp) |
Sexuell reproduktion: - Två haploida myxamöbor förenas (enda diploida fasen i livscykeln) & bildar makrocyst, denna fagocyterar alla närliggande amöbor. - Efter meios & upprepade mitoser gror macrocysten & frigör haploida myxamöbor. Asexuell reproduktion (svält - utsöndrar cAMP): - Celler aggregerar & bildar pseudoplasmodium. - Bildar "snigelform" & förflyttar sig till bättre miljö/förhållanden. - Myxamöborna i framkanten bildar en stjälk, de bakre vandrar upp & bildar en Haploid Spormassa (Sorokarp). - Haploida asexuellt bildade sporer frigörs och gror under fuktiga & varma förhållanden. |
|
|
Karaktäristiska drag hos Ascomycota (Sporsäckssvampar) |
- Flesta arter terrestra - Saprotrofer, Parasiter & Symbionter - Flesta Filamentösa, bildar hyfer. - Hyfer septerade (har tvärväggar) m. enkelporer som tillåter cytoplasmaströmningar & viss kärnvandring. Möjliggör viss differentiering av mycelet. - Sporer bildas i Asci - aktiv sporutskjutning. - Haplontisk livscykel - Delas upp i formgrupper: Deuteromyceter (Mögelsvampar), Discomyceter (Skålsvampar), Pyrenomyceter & Lavar Jästsvampar (livsform, ej enhetlig grupp) |
|
|
Vilken typ av livscykel har Ascomycota (Sporsäckssvampar) |
- Haplontisk livscykel - Asexuell förökning via konidier. - Multinukleära gametangier: Ascogonium & Antheridium. - Sporer (n) bildas i Asci & frigörs via ökat tryck i asci. - Sporer gror & bildar haploida (n) mycel. - Från Ascogonet växer ett Tricogyn ut mot Antheridiet, kärnorna vandrar över till Ascogonet = Plasmogami. Kompatibla kärnor ordnar sig. - Dikaryota ascogena hyfer (n+n) bildar en fruktkropp, Ascocarp, med Hymenium (yta där sporer bildas). - Ascogyna hyferna bildar haklika strukturer, i dessa sker Karyogami följt av mesos & två mitoscykler (bildas 8 (n) ascosporer). |
|
|
Jästsvampar (Ascomycota) |
- Ej enhetlig grupp, en livsform. - Förekommer i många taxonomiska grupper. - Encelliga svampar (enkla). - Haploid asexuell förökning via knoppning. - Anpassade till våt miljö. - Anaerob metabolism hos många jästarter. - Hela cellen exponerad mot omgivningen (maten). - Många arter kan bilda hyfer vid torka. |
|
|
Formgrupp Deuteromyceter (Mögelsvampar) (Ascomycota - Sporsäckssvampar) |
- Vid näringsbrist bildar de Kleistothecier. - Anamorfstadium dominerar = Konidiebildande stadie (klonbildning) - Konidierna (förökningskroppar) står för den primära spridningen hos Mögelsvampar. - Sexuella stadiet (teleomorfen = bildar asci = olika genetisk uppsättning) är inte alltid känd. - Asci i öppet hymenium (Apothecier) - Parafyser, sterila strukturer mellan asci. |
|
|
Formgrupp Pyrenomyceter (Kärnsvampar) |
- Bildar asci i Perithecier - flaskliknande bildningar, nedsänkta i steril "mycelmatt" (storma). - Asci bildas i botten av "flaskan", som öppnas i toppen då sporerna skall ut. - Ex. Mjöldryga som infekterar säd/gräs, där sädeskorn omvandlas till hårda sklerotium. |
|
|
Formgrupp Discomyceter (Skålsvampar) |
Bildar asci i Apothecier (öppet hymenium) |
|
|
Formgrupp Lavar |
- Polyfyletisk grupp (uppstått minst 5ggr under evolutionen). - Mutualistisk symbios mellan minst två org; en Mykobiont (svamp, oftast Ascomycet) & en/fler Fotobionter (grönalger eller cyanobakterier). - Tre grupper: Skorp-, Blad- & Busklavar. - Ofta Asexuell förökning - Tål uttorkning - Näring från luften (hela laven absorberar) - Förnabildare |
|
|
Vad är en Foto- respektive Mykobiont och hur samarbetar dessa (hos Lavar). |
En Symbios mellan en Sybiont (svamp, oftast Ascomycet) och en/flera Fotobionter (grönalger eller Cyanobakterier). Mykobionten präglar lavens utseende/uppbyggnad & ger Fotobionten skydd, H2O & mineraler. |
|
|
Hur är en lav uppbyggd? |
- Övre bark (hyfer) - Lager av Fotobionter - Medulla (hyfer som lagrar H2O) - Undre bark - Ibland Rhiziner (fästorgan) (Heteromer bål) |
|
|
Hur sprids en lav? |
- Fragmentering av laven, små lavbitar sprids. - Soral (förökningsorgan) bildar & släpper ut Soredier (hyfnystan m. Fotosymbionter i) - Soredier: Alg + Svamphyfer - Isidier: Bark + Alg + Hyfer (knoppas av) - Apothecier med asci kan också bildas. - Basidier: bildas ofta fruktkropp. - Konidier: Förökningskroppar |
|
|
Vad är karaktäristiskt för: a. Skorplavar b. Bladlavar c. Busklavar |
a. Fäster direkt på underlaget, saknar Rhiziner. Ex. Rhizocarpon geographical (Kartlav) & Xanthoria parenting (Vägglav) b. Bladlik bål. Ex. Lasallia pustulata (Tuschlav) c. Sitter fast i en basal punkt, orätta rikligt förgrenade. Ex. Cladonia (Renlav) & Evernia prunastri (Slånlav) |
|
|
Vad karaktäriserar Basidiomycota (Basidsvampar) |
- Dikaryota - Hyfer m. specialiserade Septa (Doliporsepta). - Hyferna hos ett dikaryotiskt mycel bildar ofta Söljor, små "öglor" av hyfer vilka ser till att det blir en av vardera könstypen i nybildade celler (reglerar kärnvandring). - De sexuellt bildade sporerna kallas Basidosporer & utvecklas i Basidier i Hymeniet. - Sporerna bärs upp av Sterigmer. - Delas in i tre grupper: Basidiomyceter (Hymeno- & Gasteromyceter) Uredinales (Rostsvamp) Ustilaginales (Sotsvamp) |
|
|
Beskriv livscykeln hos Basidiomycota (Basidsvampar) |
- Diplontisk livscykel - Dikaryotisk fas dominerar. - Två haploida primärmycel av olika könstyp sammansmälter & bildar ett Dikarytiskt Sekundärmycel. På sekundärmycelet bildas vanligtvis Söljor. - Dikaryotiska mycelet tillväxer & ökar i strl. Bildar vid lämplig tidpunkt ett Tertiärmycel i form av en Fruktkropp (Basidioma). - Tertiärmycelet differentieras, specialiserade hyfer får olika funktion inom fruktkroppen. - Lameller utvecklas skyddade på undersidan av hatten. - På lamellytan bildas ett Hymenium. - I Basidierna på Hymeniet sker Karyogami & Reduktionsdelning. - Kärnorna vandrar upp i Sterigmerna & Sporerna bildas, då de mognat knoppas de av & frigörs från basisterna. |
|
|
Vad karaktäriserar de tre grupper som Basidiomycota delas in i? a. Basidiomycetes (två formgrupper) b. Uredinales (Rostsvampar) c. Ustilaginales (Sotsvampar) |
a. Alla svampar som utvecklar Basidiomata, fruktkroppar. Formgrupper: Hymenomyceter Gasteromyceter, sporer utvecklas inuti fruktkroppen & sprids indirekt (ex. Röksvamp) b. Parasiter, ofta med värdväxling, har haustorier, bildar (orange) sori. Komplicerad livscykel m. värdväxling. Ex. Puccinia graminis (orange sori på blad) c. Parasiter som ger en systemisk (inuti) infektion, bildar sori m. sotsvarta teliosporer (vilsporer - ofta klotformade). |
|
|
Livscykeln hos Puccinia graminis |
- Värdväxling mellan Beriberisblad & Vete - Teliosporer (vilosporer) gror på våren & bildar Basidiosporer (separerade basidier). - Basidiesporerna infekterar beriberisblad. - Haploida hyferna bildar spermatogonier på bladens ovansida. - Pyknidierna (n), spermatierna, sprids med flugor. - Då sporer från en individ kommer till en annan individ bildas en dikaryot struktur (Plasmogami). Hyferna bildar Aecia som producerar Aeciosporer (2n) på undersidan av bladen. - Aeciosporer färdas med vinden till vete där det växer in genom klyvöppningar & bildar Uredier (rostfärgade streck). - Sprids & infekterar vete under sommaren. - På hösten bildas tvåcelliga diploida Teliosporer. - På våren sker meios då sporerna gror (basidiosporer bildas på basidier... osv.) |
|
|
Vad har Basidiomycota (Basidsvampar) för roll i våra skogar? |
- Central roll rörnedbrytning av org. material. - 2/3 av den levande biomassan på jorden består av svamphyfer. - Vit- & Brunröta på Björk (Fnösk- & Björkticka) - Bland Basidsvamparna finns de mest långlivade individerna som man känner till. |
|
|
Hur ser Ectomykorrhiza (ECM) ut? |
- Växer runt kortrötter & bildar mantel. - Växer in mellan barkceller & bildar när för näringsutbyte. - Mycelet täcker hela rotsystemet & utvidgar växtens rotsystem tusenfalt. - Stor betydelse i skogar, kan länka samman flera träd - nätverk (flytta näring). |
