• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/18

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

18 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Samband mellan tyngdkraft och massa

F = m * g


g = F / m


m = F / g



g = 9,8 kg/N


Samband mellan densitet, massa och volym

m = ρ * V


ρ = m / V


V = m / ρ





ρ = densitet


Enhet: 1 kg/m³


Eller omvänt: 1 g/cm³ = 10³ kg/m³

Samband mellan tryck, tryckkraft och area

F = p * A


p = F / A


A = F / p

Beräkning av trycket i en vätska

p = h * ρ * g
ρ = densitet kg/m³
h = meter (höjd)
g = tyngdkonstanten

Omvandling watt, kWh och Joule

1 Watt = 1 Joule/sekund


1 kWh = 3,6 MJ = 3 600 000 Joule



Faktor 3,6 × 10^6

Newtons lagar för gravitationskraften

F = G × (m1 × m2) ÷ r²



G = 6,673 × 10^-¹¹

Columbus lag för den elektriska kraften

F = k × (Q1 × Q2) ÷ r²



k = 8,99 × 10^9


r = radie

Fotonens Energi

E = h × f = E × (c ÷ ý)



h = Plancks konstant, 6,626 × 10-³⁴


f = frekvens, Hertz


c = ljusets hastighet, 3 × 10^8


ý = våglängd

Alfa-strålning

Två positiva elementarladdningar. Två protoner, två neutroner, alltså som en heliumatom utan elektroner

Beta-strålning

Neutron sönderfaller till en proton, en elektron och en neutrino.


Omvandling av en neutron till en proton innebär att atomnumret ökar men masstalet förblir. En strontiumatom bildar alltså en Yttriumatom vid sönderfall.


N →p + e- + neutrino



Denna process kan även ske åt andra hållet för att uppnå en stabilare kärna, då blir protonen till en neutron och skickar ut en positivt laddad elektron istället, elektronens anti-partikel, kallad för positron


P → n + e+ + neutrino



Beta-partiklarna i sig består av antingen negativa elektroner eller positroner

Aktiviteten R, sönderfall

R = -∆N ÷ ∆t



R = 1 Bq (becquerel) = 1 sönderfall per sekund


N = Antal radioaktiva kärnor


t = tidsenhet


50 kBq = 50 000 atomkärnor sönderfaller per sekund

Halveringstid

R = R0 × 2^-(t ÷ T½)



N = N0 ×2^-(t ÷ T½)



R = aktivitet


N = moderkärnor


T½ = tid det tar för aktivitet att sjunka till hälften


t = tid de frågar efter (tid som har förflutit)



Kan skrivas


100 × 2^-T½ för att få fram andel i procent som sjunkit

Massa för nuklider och elektroner

P = 1,00728 u


N = 1,00866 u


e- = 0,00055 u

Arkimedes princip

F = V × ρ × g

Ideala gaslagen

p × V = N × k(b) × T
p = tryck
V = volym
N = antal molekyler
k(b) = Boltzmanns konstant: 1,38 × 10-²³ J K-¹


T = temperatur

Specifik värmekapacitet

c = E ÷ (m × ΔT)

E = c × m × ΔT
Upptagen energi = konstant × massan × temperatur ökning

Enhet: 1 J/kg × grader

Specifik smältentalpi

E = C(s) × m
C(s) = E ÷ m
Sambandet gäller också när en vätska stelnar, men energiflödet går åt motsatt håll.



Ångbildningsentalpi:
E = C(k) × m


C(s) och C(k) = Konstanter
Enhet: 1 J/kg

Impuls och impulslagen

I = 1 Ns

En newtonsekund är lika med 1 kgm/s, som är enheten för rörelsemängd p = mv

En impuls är lika med en förändring av rörelsemängd. Det innebär att om en kraft verkar en tid förändrar det rörelsemängden hos objektet

I = ∆p = p2 - p1

F · ∆t = p2 - p1