Gv1410 - Dugga

SVAVEL (Sulphur)

- Typisk gul färg.

- Mjuk, kan repas med nagel.

- Luktar svavel (ruttet ägg) när man spräcker det. Fingrar kan lukta svavel om man repat.

- Orthorombisk, vanligt med välutvecklade kristaller.

- Finns i aktiva vulkaner.

- Är ett grundämne.

- H=1,5 - 2,5

- Ickesilikat

GRAFIT (Graphite)

- Svart färg.

- Metallisk lyster.

- Mjuk, kan repa med nageln.

- Känns fet/tvålig.

- Skiktformigt uppbyggd.

- Sotsvart streck.

- I blyerts kan det skrivas med.

- H=1 - 2

- Grundämne

- Ickesilikat

BLYGLANS (Galena)

- Ton av blå/lila, grå färg.

- Kubformade kristaller, ger fin spaltning.

- Blankt metalliskt blygråsvart.

- H=2,5

- Sulfider

- Ickesilikat

ZINKBLÄNDE (Sphalerite)

- Zink + Svavel

- Brunaktig färg, men kan vara röd- eller gulaktig.

- Matt, vaxartad lyster.

- Ger ett brunt-vitt streck.

- H=3,5

- Sulfider

- Ickesilikat

SVAVELKIS (Pyrite)

- Metallisk lyster.

- Ljust guldgul färg.

- Guldgula kuber i bergarter.

- Ger fin spaltning.

- Grönbrunsvart streck.

- Kallas för kattguld då det kan misstas för guld.

- Kristallytan ser repad ut (strierad).

- Kubiska &/eller pentagondodekaedriska kristaller.

- H=6

- Sulfider

- Ickesilikat

KOPPARKIS (Chalcopyrite)

- Guldgul, men mörkare än Pyrite.

- Mjukare, kan repas med spik.

- Finkornig, ofta mörkgul massa istället för en massa små kristaller som hos Pyrite.

- Mörkt grönsvart streck.

- Viktigaste kopparmalm.

- H=3,5 - 4

- Sulfider

- Ickesilikat

KORUND (Corundum)

- Väldigt hård.

- Brunaktig färg, rödbrun eller rosaröd, rostaktig färg. Kan även vara blå.

- Oftast enskild mineral i bergart.

- Matt eller transparent.

- Korunds ädelstensnamn är Safir & Rubin.

- Vanligen tabulära eller prismatiska, ofta sexkantiga prismor och dipyramider.

- H=9

- Oxider

- Ickesilikat

HEMATIT (Hematite)

- Består av järn och syre.

- Metallisk lyster.

- Rödaktig till blåsvart färg.

- Tung, hög densitet.

- Rött streck, viktig egenskap.

- Ej magnetisk.

- Tjocka eller tunna tabulära kristaller.

- H=5,5 - 6,5

- Oxider

- Ickesilikat

MAGNETIT (Magnetite)

- Lik Hematit, men mörkare och svart i färgen.

- Är magnetisk.

- Svart streck.

- Metallisk blanksvart lyster, järnsvart.

- Ofta oktaeder kristaller.

- H=6

- Oxider

- Ickesilikat

HALIT (Halite)

- Mineralformen av salt.

- Transparent.

- Vit eller färglös, ibland lite ljust rosa.

- Kubiska kristaller.

- Smakar salt.

- H=2,5

- Halider

- Ickesilikat

FLUSSPAT (Fluorite)

- Transparent.

- Kubiska kristaller.

- Fina spaltningsformer.

- Varierande färg, lila är typisk, men kan vara färglös, grön, blå eller gul.

- Ofta flera färger i samma kristall.

- Innehåller mycket Fluor.

- Fluorescerar.

- H=4

- Halider

- Ickesilikat

KALCIT (Calcite)

- Kristallerna har inga räta vinklar.

- Kan lösas upp med syra.

- Vit, färglös.

- Fluorescerar.

- H=3

- Karbonater.

- Ickesilikat

MALAKIT (Malachite)

- Tydlig färg som gör det lätt att känna igen.

- Ärggrön färg, ljus och klar (som kopparstaty).

- Ljusgrönt streck.

- Kan lösas upp med syra, dock inte lika effektivt som Kalcit.

- Ofta radiella kristaller eller mycket finkornigt massformig.

- H=3,5

- Karbonater.

- Ickesilikat

GIPS (Gypsum)

- Mjuk, går att repa med nageln.

- Färglös, vit eller grå.

- Kan vara transparent.

- Skiviga kristaller med sneda toppar.

- Vanligt med kristalltvillingar.

- H=2

- Sulfater

- Ickesilikat

BARYT (Baryte)

- Tungt.

- Färglös, lite rosa ton.

- Lite hårdare än gips.

- Kristallerna har räta vinklar.

- H=3 - 3,5

- Sulfater

- Ickesilikat

APATIT (Apatite)

- Hexagonal kristall.

- Grön- eller blåaktig, beige, färglös.

- Transparent.

- Repbar med stål.

- Glasartad till hartsartad lyster.

- H=5

- Fosfater

- Ickesilikat

OLIVIN (Olivine)

- Gul/grön till brunaktig färg.

- Glasig yta, transparent.

- Ojämnt brott.

- Vanlig mineral i manteln.

- Kan vara svår att se i bergarter.

- Oftast kornig, men ibland större kristaller.

- H=6,5 - 7

- Nesosilkat

- Silikat

KYANIT (Kyanite)

- Avlånga, strålformade kristaller som är smala.

- Hårdheten beror på åt vilket håll man drar spiken. Går att repa åt ena hållet, men inte andra.

- Är lite blå i färgen, men har många olika nyanser. Associeras med blå färg.

- Fet glasglans till pärlemor.

- H=5 åt ena hållet, 7 i andra.

- Nesosilkat

- Silikat

GRANAT (Garnet)

- Tydlig kristallform med tydliga kanter. Runt ursprung med plana kanter (tänk fotboll).

- Ofta röd - brun nyans, men finns orangea & lila exemplar.

- Kan vara mörk & matt.

- Väldigt hårt, går knappt att repa med glas.

- Glasglans - fettglans.

- H=6,5 - 7,5

- Nesosilkat

- Silikat

EPIDOT (Epidote)

- Kan likna Olivin i färgen, gul/grönt.

- Hittas på annat sätt dock, nämligen i sprickytor.

- Kristallerna är platta, ganska tunna och avlånga med karaktäristiska sneda toppar. Ser ut som flera kristaller växer tätt bredvid varandra.

- Vanligt hitta det i finkornig form på sten/bergart, liknande alg.

- Kornen/kristallerna växer nära varandra och mineralen är ofta koncentrerad till en yta.

- Glasig.

- H=6 - 7

- Sorosilikat

- Silikat

PYROXEN (Pyroxene)

- Svart med grön nyans eller grön till färgen.

- Ganska hård.

- Kristallerna har 90 graders vinkel i ändytorna.

- Korta stubbiga kristaller.

- H=5 - 6

- Inosilikat

- Silikat

AMFIBOL (Amphibole)

- Många likheter med Pyroxen, innehåller dock vatten.

- Kristallformen mer avlång & strålformad med platt yta.

- Mörkgrön till svart färg.

- H=5 - 6

- Inosilikat

- Silikat

BERYLL (Beryl)

- Hexagonala kristaller, avlånga & stavlika.

- Gul - grön ton i färgen.

- Smaragd är ädelstensvarianten.

- Glasig till matt yta, ojämnt eller mussligt brott.

- H=7,5

- Cyklosilikat (ringsilikat)

- Silikat

TALK (Talc/Talcum)

- Skiktkristaller, bladiga eller flarniga kristaller.

- Tydligt spaltbara i ett plan.

- Väldigt mjukt, går att repa med nageln.

- Fet känsla.

- Pärlemor eller glasigt fet lyster.

- Färglös ellet vit, nästan alltid med grön nyans.

- Finns finkornig typ av Talk.

- H=1

- Phyllosilikat

- Silikat

SERPENTIN (Serpentine)

- Liknar Talk, men är hårdare & kräver spik för att repas.

- Består av trådar (giftiga) & kristallerna är skiktade.

- Färgen varierar en del, men liknar oftast Talk. Är framförallt grön.

- Känns vaxartad.

- H=3 - 4

- Phyllosilikat

- Silikat

KLORIT (Chlorite)

- Mörk blå-grön färg.

- Ganska mjuk, på gränsen till nagel.

- Väldigt finkornig så ser ut som en blå-grön massa.

- Kristallen sexkantig med tunna skikt (ovanlig).

- Bladen är böjliga, men ej elastiska.

- Spaltbara efter ett plan.

- Pärlemor-glaslyster om större kristaller. Matt mossgrönt om finkornigt sprickmineral.

- H=2 - 2,5

- Phyllosilikat

- Silikat

MUSKOVIT (Muscovite)

- Kallas för vit glimmer.

- Enskild kristall är en tunn skiva, genomskinlig & elastisk.

- Silverglänsande färg (syns tydligt när många kristaller sitter ihop).

- Mjukt, går att pilla isär kristallerna med nageln.

- H=2

- Phyllosilikat

- Silikat

BIOTIT (Biotite)

- Samma egenskaper som Muskovit.

- Har svart eller väldigt mörk färg vilket ger en annan transparens.

- Kallas svart glimmer.

- H=2,5 - 3

- Phyllosilikat

- Silikat

KVARTS (Quartz)

- Ofta färglös, kan vara vit eller gråaktig.

- Transparent, glasig lyster.

- Brottytan är ojämn så kan inte brytas i jämna plan.

- Vanligt att kristallen inte är välutvecklad utan musslig.

- Välutvecklad kristall har en pyramid på toppen & kallas för bergkristall.

- H=7

- Tektosilikat

- Silikat

KALIFÄLTSPAT

- Färgen oftast variant av rosa-röd ton (laxrosa).

- Plana kristallytor, ger god spaltning.

- Inte (lika) transparenta & mer matta.

- Kan vara lite gråaktig.

- H=6 - 6,5

- Tektosilikat

- Silikat

PLAGIOKLAS (Plagioclase)

- Kan grupperas med Kalifältspat & kallas då fältspat.

- Grånyanserad. Om den är ljus eller mörk beror på om den är anortit eller albit. Vanligast en blandning av de båda.

- Ser fint repad ut på kristallytan (inte alltid).

- En av de vanligaste mineralerna på jorden.

- Glas-pärlemorglans på goda spaltytor.

- H=6 - 6,5

- Tektosilikat

- Silikat

GRANIT (Granite)

- Bergart vanligast i kontinentalskorpan.

- Innehåller lite av alla tre, Kvarts(Q)/Plagioklas(P)/Kalifältspat(A), dock mer A än P.

- A syns bäst då det finns mest av den. Är rödaktig.

- Q är genomskinlig/färglös.

- P är grå/vit.

- Innehåller glimmer (svarta eller vita prickar).

- Felsisk plutonit.

- Ofta jämnkornig, från finkornig till grovkornig.

SYENIT (Syenite)

- Ännu rödare än Granit då den innehåller mer A.

- Kvartsfattig felsisk plutonit.

- Är ofta relativt grovkornig.

- Magmatisk bergart

GABBRO (Gabbro)

- Innehåller mycket Plagioklas.

- Har i princip ingen Q eller A.

- Innehåller Pyroxen.

- Grovkornig.

- Plagioklas grå/vit medan Pyroxen är svart.

- Mafisk plutonit.

ANORTOSIT (Anorthosite)

- Innehåller mycket Plagioklas, mer än 90%.

- Stora P-kristaller.

- Inte vanlig på Jorden, men vanlig på Månen.

- Normalt massformig med ofta grova plagioklaskristaller.

- Magmatisk bergart

APLIT (Aplite)

- Innehåller ungefär samma mineraler som Granit.

- Är mer finkornig.

- Röda färgen dominerar pga. finkornigheten.

- Lätt, låg densitet.

- Gångbergart

PEGMATIT (Pegmatite)

- Undantag från att ytliga bergarter är finkorniga medan djupa bergarter är grovkorniga.

- Har ungefär samma mineraler som Granit, men har mycket grövre korn.

- Mer vätska finns där Pegmatit bildas vilket leder till att kornen växer mycket snabbare.

- Innehåller mer ovanliga mineraler än de andra bergarterna vilket kan ge den annat utseende.

- Gångbergart

SKRIFTGRANIT

- A & Q bildar speciell textur. A-kristallerna tydliga och väl arrangerade med Q mellan kristallerna.

- Gångbergart

DIABAS (Diabase)

- Samma sammansättning som Gabbro.

- Är mer finkornig & svårare att särskilja mineralerna från varandra. Kan se ut som homogen svart massa.

- Kan förekomma P-kristaller.

- Gångbergart

TUFF (Tuff)

- Aska som har stelnat.

- Kan vara fragment av olika magmatiska bergarter.

- Mycket hål & blåsor.

- Varierande färg.

- Innehåller ibland fragment från bergart eller mineral.

- Ytbergarter

BASALT (Basalt)

- Ungefär samma sammansättning som Gabbro & Diabas.

- Väldigt finkornig och har svart färg.

- Matt lyster.

- Kan innehålla blåsor & håligheter, men är ofta kompakt.

- Vanlig på Hawaii.

- Mafisk lava

- Ytbergart.

OBSIDIAN (Obsidian)

- Består till största delen av glas & inte mineral.

- Magman har stelnat fort innan kristaller hunnit bildats.

- Blank & glasigt utseende.

- Inga plana ytor utan bara ojämna brott.

- Svart vanligaste färgen.

- Kan innehålla aggregat av kristaller, ser ut som vita prickar.

- Ytbergart.

- Magmatisk bergart

PORFYR (Porphyry)

- Är en strukturterm.

- A stora korn/kristaller omgiven av finkornig massa.

- I den finkorniga massan kan man inte se enskilda korn.

- Felsisk magmatisk bergart.

KONGLOMERAT (Conglomerate)

- Består av grovkorniga bollar (grus, sten) i ett finkornigt matrix, ofta av sand eller siltfraktion.

- Ofta cementerad av kalcit, järnoxider, SiO2 eller lermineral.

- Typiskt är rundade bollar, det och sitt matirx skiljer det från breccia.

- Sedimentär bergart.

SANDSTEN (Sandstone)

- Består i huvudsak av sandkorn.

- Sandkornen kan ligga i ett matrix av korn i silt- & lerfraktion.

- Ofta cementerad av kalcit, SiO2 eller järnoxider.

- Sedimentär bergart

GRÅVACKA

- Består av dåligt sorterade fraktioner av allt från ler- till grov sand.

- Kornen består av max 75% kvarts & minst 10% fältspater.

- Vanligen grådaskig färg pga lermineral & mörka mineral, tex. magnetit & amfibol.

- Klorit kan förekomma i stora mängder.

- Sedimentär bergart.

ARKOS (Arkose)

- Fältspatrik sandsten.

- Ofta grovkornig.

- Färgen röd eller skär.

- Kvarts huvudmineralet.

- Minst 25% fältspat.

- Rödprickig.

LERSKIFFER (Shale)

- Finskiktad bergart.

- Består mest av finkorniga partiklar (ler, silt & slam).

- Tydliga spaltplan, paralellt med lagringen, där bergarten lätt spricker upp.

- Ger inga stora skivor.

- Ofta gråsvart, men kan även vara grå eller brun.

- Gråvitt streck.

ALUNSKIFFER (Alum shale)

- Väldigt lik lerskiffer.

-Innehåller organiskt material, ofta anrikat på radioaktiva ämnen. Ger vid upphettning rödrostig nyans.

- Luktar fotogen när man skrapar i den.

- Sotsvart streck.

KALKSTEN (Limestone)

- Består i huvudsak av kalcit.

- Marint avsatt bergart.

- Är i sin renaste form vit, men ofta färgad av föroreningar, tex. roströd av järnoxider.

- Kan innehålla fossiler.

- Sedimentär bergart.

ORSTEN (Anthraconite)

- Kalksten som fällts ut i nära anslutning till alunskiffer.

- Kan lukta fotogen.

- Grövre kalkkristaller än hos kalksten.

- Lite glimmig lyster.

- Grå nyans.

- Sedimentär bergart.

FLINTA (Flint)

- Består främst av väldigt finkornig kvarts.

- Glasig, enskilda korn kan inte urskiljas.

- Väldigt hård & spröd pga mussligt brott.

- Oftast grå till svart i färgen.

- Sedimentär bergart.

BAUXIT (Bauxite)

- Oftast gul till rödbrun.

- Mer en jordart, men består av diverse aluminiumoxider & -hydroxider tillsammans med fritt kisel, silt & järnoxider.

- Sedimentär bergart.

SLATE

- Känns mer kristallin än shale.

- Består av glimmer-mineral.

- Kompakt & finkornig.

- Slaty cleavage: kan relativt lätt splittras upp i tunna, plana skivor.

- Metamorft mellansteg mellan shale & fyllit.

- Metamorf bergart.

FYLLIT (Phyllite)

- Mer kristallin & grovkornig än slate.

- Svårt skilja enskilda glimmerkorn.

- Har en mer glimmig, sidenglänsande lyster.

- Kan ha småvågig yta.

- Små granater (strökorn) kan finnas i, syns inte med blotta ögat.

- Silver- till blygrå färg.

- Ofta småkrusigt, småveckad.

- Metamorf bergart.

GLIMMERSKIFFER (Mica schist)

- Mer grovkornig än de andra.

- Typiskt se andra mineraler i, vanligast är granat.

- Glimmerkornen skall synas tydligt med blotta ögat.

- Färgen varierar med vilken glimmertyp som dominerar.

- Metamorf bergart

GNEJS (Gneiss)

- Strukturterm ska vara antingen lineation eller folation.

- Varje ämne var för sig, segregerad.

- Ser randig ut.

- Ögongnejs: har röda ögon (strökorn av kalifältspat).

- Stänglig gnejs: Mineralerna bildar utdragna, linjära aggregat som ser ut som en bunt pennor.

- Ådergnejs: De ljusa mineralen är segregerade i utdragna ådror längs en tydlig grov minerallagring.

- Metamorf bergart

AMFIBOLIT (Amphibolite)

- Minst 50% amfibol i.

- Ska ha en orientering av mineralkornen, de ska ligga i en riktning.

- Ursprungsbergart är basalt, gabbro eller diabas.

- Granatamfibolit innehåller mycket granat.

- Metamorf bergart

KVARTSIT (Quartzite)

- Metamorferad sandsten.

- Innehåller minst 75% kvarts.

- Ser inte enskilda korn.

- Mussligt brott, ser fläckig ut.

- Tät & kompakt.

- Hård.

- Färgen kan variera beroende på ursprungsbergart.

- Ofta vit i olika gråtoner till rödaktig.

- Metamorf bergart

MARMOR (Marble/Crystalline limestone)

- Metamorferad kalksten.

- Mer grovkornig & man kan se kristaller.

- Kan även finnas andra mineraler i marmorn som följd till orenigheter i kalkstenen.

- Kan ha många olika färger

- Lik kvartsit, men mjukare, mindre mussligt brott & går att lösa i syra.

- Kan ha veckstrukturer.

- Går att repa?

- Metamorf bergart.

MYLONIT

- Bildas i förkastningar/skjuvningar.

- Kan se enskilda korn, framförallt kalifältspat = röda fläckar.

- I övrgit väldigt finkornig

- Är som gnejs en strukturell term.

- Metamorf bergart.

BRECCIA (Breccia)

- Består av kantiga flisor & fragment av en bergart som ligger i ett finkornigare ostrukturerat matrix.

- Tektonisk breccia: Bildas genom sönderrivning av sidoberget av förkastningsrörelser. Har större fragment av ursprungsbergarten än Mylonit.

- Magmatisk breccia: Innehåller magmatiska bergarter.

- Metamorf bergart.