Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
16 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Indelning för skärtekniska processer |
- Kontinuerlig: Svarvning, borrning.
- Intermittent: Hyvling, fräsning, sågning (Skäreggen rör sig in/ut).
- Eneggsmetoder: Svarvning, hyvling.
- Flereggsmetoder: Fräsning, sågning. |
|
|
Innebörden av begreppet skärdata |
Skärdata är sortering av parametrar som avgör vilken mängd material som kommer att avverkas per tidsenhet. Ställs in på respektive maskin. Viktigt att skilja på teoretisk och praktisk data. |
|
|
Innebörden av löseggsbildning och hur detta kan motverkas |
Uppstår när material fastnar och kumlar ihop sig i en "stagnationspunkt" -> påverkar yttopografin.
Faktorer som påverkar uppkomst: - Processtemperatur - Vidhäftningsförmågan - Verktygsgeometrin
Negativa konsekvenser: - Försämrad ytfinhet - Ändrar skäreggens geometri - Ökat adhesivt slitage på skärverktyget
Motverkas genom: - Ändrad (höjd) processtemperatur - Annat verktygsmaterial (minde vidhäftning) - Välja positiv vinkel -> lösegg fastnar vid spåna istället |
|
|
Användning och uppbyggnad av spånformningsdiagram |
Visar vilken spåna som erhålls vid vid olika skärdjup (ap) och matning (f). Används för att erhålla "rätt" spåna, för att undvika komplikationer som t.ex. skadad egg och ihopklumpning. |
|
|
Begreppet skärbarhet |
Måttet skärbarhet ska beskriva hur väl ett arbetsmaterial fungerar i en skärprocess.
"Skärbarheten ger uttryck för hur lätt ett arbetsmaterial låter sig bearbetas med ett skärande verktyg till vissa på förhand fastställda toleranser beträffande form, mått och ytjämnhet." |
|
|
De viktigaste arbetsmaterialen och dess användning |
Snabbstål: Formbarhet och seghet gör materialet attraktivt, kan bearbetas både plastiskt och skärande före härdning.
Stellit: Sprött material, används knappt idag.
Hårdmetall: Hårt och slitstarkt. Stort användningsområde då man kan få många olika slitmotstånd.
Cement och keramik: Typer av hårdmetall. Kan motstå höga temperaturer. Nackdel hög sprödhet.
Diamant: Hårdaste ämne vi känner till, ger lång livslängd. Tål inte höga temperaturer. |
|
|
Verktygsnedbrytning och dess konsekvenser för bearbetningsresultatet |
Förslitning: Förändring av skärverktygets geometri genom kontinuerlig förlust av verktygsmaterial.
Plastisk deformation: Geometrisk formändring av skärverktyget utan materialförlust.
Brott- och sprickbildning: Sprickor, flagning och haveri där delar av verktyget avlägsnas.
Materialförändringar: Strukturförändringar, kemiska reaktioner. |
|
|
Verktygslivslängdens beroende av skärdata samt dess koppling till bearbetningskostnaden |
Olika skärdata påverkar verktygets livslängd olika mycket (olika påfrestning). Bearbetningskostnad inkluderar kostnad för verktyget, hög förslitning betyder därmed hög bearbetningskostnad. |
|
|
Livslängdskriterium vs. Utslitningskriterium |
1. Då verktyget inte längre fungerar.
2. Då man byter ut verktyget. |
|
|
Taylors ekvation |
Behandlar verktygsförslitning kopplat till skärhastighet. För vissa material kan olika skärhastighet ge samma förslitning. Används för att optimera bearbetningen med avseende på verktygsförslitning vs. bearbetningstid. |
|
|
Den principiella skillnaden mellan ”minimal detaljkostnad” och ”maximal produktionstakt” |
Minimal detaljkostnad: Tillverkning till så låg bearbetningskostnad som möjligt. Används vid jämn beläggning och när det inte finns press på leveranstid.
Maximal produktionstakt: Så hög produktionstakt som möjligt. Används vid hög maskinbeläggning och kort leveranstid. |
|
|
Svarvning |
Tillverkar rotationssymetriska kroppar. |
|
|
Fräsning |
Används för att bearbeta plana ytor, spår, fickor, profiler. Ej rotationssymetriska geometrier. Till skillnad från svarvning utförs huvudrörelsen av verktyget istället för arbetsstycket.
Spånavverkningen som varje egg utför är inte kontinuerlig, minst ett avbrott varje varv -> intermittens . |
|
|
Sågning |
Används vanligen för kapning men kan även användas vid konturskärning. |
|
|
Skillnaderna mellan borrning, upprymning och brotschning samt dess användningsområde |
Borrning: - Används för att ta upp hål. - Spåavverkning och matning sker vanligen av borret.
Upprymning: - Efterbearbetningsmetod till borrning - Borrningen ger ofta orunda, krogiga eller koniska geometrier varför man borrar för lite hål för att sedan fixa till detta genom upprymning. - Används för att uppfylla krav på form- och dimensionstoleranser
Brotschning: - Efterbearbetningsmetod - Används vid mycket höga toleranskrav - Liten avverkningsmån -> relativt bra form- och ytegenskaper krävs redan före denna bearbetning. |
|
|
Principen för hyvling och driftning samt dess användningsområde |
Hyvling: - Rätlinjig skärrörelse, tänk att hyvla en ost. Används vi långa smal arbetstycken där hög precision är viktigare än hög avverkningshastighet. Riktar upp eller justerar ytor.
Driftning: - Ger goda ytor och fina toleranser. Snabb -> serietillverkning. - Principen fungerar som en serie hyvelverktyg. - Verktyget dras eller trycks igenom. |
