Kost Och Hälsa

Socker och sötningsmedel

Öka hållbarheten, därav finns det ofta i olika hel/halvfabrikat

Överskottet omvandlas till fett och lagras i kroppen

Flingor, bröd, youghurt, speciellt sportbars och energidricka som "lurar" sinnet - vi tror att de är nyttiga

Ger ingen mättnadskänsla samt retar aptiten = vi äter mer än vad vi borde

dåliga, eftersom de dels ger noll mättnadskänsla samt retar aptiten = vi äter mer än vad vi borde, dels för att de sägs öka mängden blodfetter

Tillbaka till grunderna! Stadiga, välkomponerade mål, undvik halvfabrikat, snabbmat och sötningsmedel.

Trötthet, koncentrationssvårigheter, infektioner, över/undervikt

1. Vi har större tillgång till färdiglagad mat. Mat som är energirik, men fattig på vitaminer, mineraler och kostfibrer.

2. Större portioner! Vi har större tillgång till råvarorna = vi äter mer.

Kolhydrater, fetter och proteiner är energikällor. Vitaminer och mineraler behöver vi för att må bra och hålla oss friska.

- Ålder; muskelmassa, aktivitetsgrad, tillväxt är större hos yngre individer

- Kön; genomsnittlig muskelmassa hos män är större

- Aktivitetsgrad

- kroppsstorlek

Basalmetabolismen påverkas av ungefär samma som energibehovets olika faktorer; ålder och muskelmassa.

Den tar upp ungefär 2/3 av det totala energiinnehållet.

aerobt, däremot kan energi fås anaerobt av kolhydrater samt kreatinfosfat

Hjärnan, nervsystemet, vita blodkroppar

Sockerarter: sylt, saft

Stärkelse: pasta, ris och potatis

kostfibrer: rotfrukter, grovt bröd, grönsaker

Ketonkroppar bildas som ersättning till kolhydrater vid t.ex diabetes, anorexia eller ketogen kost. De bildas ur fettsyror

Rynkor! Inte så nyttigt som man tror alltså

"den delen av födan som utgörs av växternas cellväggar/cellulosa och därför inte bryts ner av mag-tarmsystemets enzymer"

Motverkar förstoppning, reglerar blodsockret och kan sänka kolesterolet

Havregryn, grovt bröd är bra kostfiberkällor

"blodfett", ett lipidaktigt ämne som är orsaken till många kardiovaskulära sjukdomar. Finns även i membran och steroidhormon

De innehåller 100 ggr mindre energi än vanligt socker, alltså ej effektiva, dessutom kan de skapa "förvirrning" i kroppen när den förbereder sig för att bryta ned socker

Sötningsmedel består, precis som protein, av aminosyror

"Nyckeln" för att sockret ska få komma in i cellen. Det framställs ur binjurarna när blodsockret stiger

Glykemiskt index är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter du ätit ett visst livsmedel

Lågt GI är bra, eftersom det dels håller blodsockerkurvan stabil, dels sägs det kunna minska risken för diabetes/hjärtkärlsjukdomar.

Typiska livsmedel är sådana med fibrer, eftersom det tar lång tid att bryta ned. Organiska syror, tex vinäger eller citron, sänker också GI. Även fett och proteiner ger ett långsammare blodsockersvar.

exempel är pasta, grovt bröd och ris

Tros leda till diabetes (blodsockerkurvans svägningar tros göra att känsligheten för insulin försämras - förstadie till diabetes 2), hjärtkärlsjukdomar och ostabilt humör och blodsockerkurva. Ju mer finfördelat och värmebehandlat livsmedel, desto högre GI. Exempel på livsmedel är läsk, cornflakes och vitt bröd.

Ta potatis, t.ex, den är rik på kostfibrer, mineraler och vitaminer, och mättar bra trots högt GI. Högt GI är därför inte alltid, men ofta, synonymt med dålig mat

hur mycket en portion av olika livsmedel höjer blodsockret.

Fett har ett dåligt rykte sen anti-mättade-fetter-rörelsen på 1970-talet. Men fett är ett viktigt näringsämne med många betydande funktioner i kroppen. Det finns många olika typer, men de så kallade triglyceriderna (E-formade!) är dominerande.

Viktigt för att fettlösliga vitaminer ska kunna absorberas, för synen, hjärnan och immunförsvaret.

Beroende på antalet dubbbelbindningar.

Mättade fettsyror - har inga dubbelbindningar

Enkelomättade - har en

Fleromättade - har flera

Mättade fettsyror (dåliga!) finns i animaliskt fett; kött, mejeriprodukter. Fast konsistens! Höjer LDL-värden

Omättade fettsyror finns i vegetabiliskt fett; olivolja, rapsolja. Sänker LDL-värden!

Omega 6 (linolsyra) och Omega 3 (alfa-linolensyra). Omega 3 "skyddar mot rytmrubbningar i hjärtat, skyddar mot blodproppbildning och förbättrar blodkärlens kvalité"

"polärlackerade budbilar som transporterar fett"

HDL; det goda kolesterolet. Motverkar hjärt och krälsjukdomar, "städar upp" kolesterolet och tranporterar det till levern för nedbrytning.

LDL; det onda kolesterolet. Förser cellerna med kolesterol. Kan orsaka åderförkalkning i för stor mängd, mao ökat blodtryck och sänkt kärldiameter

Transfettsyror kan sätta sig i blodkärlsväggarna. Dessutom kan de leda till att LDL-halten stiger.

De återfinns naturligt i animaliska produkter från idisslande djur, men även när vegetabiliska oljor härdas, då vätgas tillsätts, vilket gör de omättade fettsyrorna mättade. Rikligt i "industrimat" som pulversoppor.

Proteiner står för tillväxt och underhåll, "kroppens byggstenar". Överskottet omvandlas till glykogen i fettvävnad eller försvinner via urinen. Det kan alltså ej lagras

Både animaliska och vegetabiliska livsmedel! Främst i animaliska, såsom ägg, kött och fisk, men även baljnötter och växter.

Järnupptaget blir sämre, vilket kan åtgärdas med att man äter mycket C-vitamin som ökar upptaget av järn. Dessutom kan man få brist på zink och selen. Zink är viktigt för energiomsättningen samt skelettet finns även i baljväxter, böner, linser mm. Selen är viktigt för musklernas funktion och immunförsvaret, finns i mejeriprodukter. Dessutom behövs tillskott av B12 (kobalamin) i form av tabletter.

Vattnet står för transport av näringsämnen och reglera kroppstemperatur

vätskeförluster, mao omgivningens temperatur och graden av fysisk aktivitet

mindre vätska i kroppen -> mindre blodvolym -> högre puls -> energiproduktion måste ske anaerobt = mjölksyra bildas och vi blir trötta

De behövs för att man ska fungera och må bra. De är essentiella, måste alltså intas med maten.

Skadliga ämnen som kan bildas i kroppen vid oxidation av syre. Detta kan orsaka hjärtkärlsjukdomar, cancer, grå starr