Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
26 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Ekosystem |
Samspel mellan samhällen och abiotiska miljön. |
|
|
Samhällen |
Samtliga populationer av alla arter som lever på en plats. T.ex. en skog med alla växter djur och andra organismer. |
|
|
Ekosystem exempel |
Skogens ekosystem; gröna växter är näringsbasen. Växter omvandlar koldioxid & vatten till OF genom fotosyntesen. En del av OF = tillväxt, t.ex. träds nya skott = mat till djur. Nedbrytare lever på avföring och död materia. Koldioxid till följd av djurs cellandning tas åter upp av växter = nya OF = koldioxidets kretslopp. |
|
|
Producenter |
Fotoautotrofer; tillför samhällen energi. |
|
|
Bruttoprimärproduktionen |
Solenergin bunden i OF. En del förbränns av producenterna i deras cellandning. |
|
|
Nettoprimärproduktion |
Det som är kvar efter producenternas cellandning. Kallas primärproduktion. Finns i OF som bildar växten, binds i tillväxt av nya celler. Heterotrofer får del av PP när de äter. |
|
|
Primärproduktion |
Den energi som binds på en plats under en viss tid. Begränsas av tempot växter växer. Växtätare lever på PP. |
|
|
Herbivorer |
Växtätare. Blir uppätna av rovdjur. |
|
|
Karnivorer |
Rovdjur. Äter växtätare, blir uppätna av andra rovdjur. |
|
|
Konsument |
Herbivorer och karnivorer. |
|
|
Näringskedja exempel |
Energi från solljus --> OF genom fotoautotrofer --> föda --> växtätare --> rovdjur Ex. Näringskedja från Östersjön: Konsument planktonalg --> konsument hinnkräfta--> konsument strömming --> konsument skräntärna. |
|
|
Trofinivå |
Varje länk i en näringskedja. Ofta tillhör arter inte uteslutande till en trofinivå. |
|
|
Näringsväv |
Mer komplicerad näringskedja. Vanligare än enkla näringskedjor. |
|
|
Energiförluster för varje trofinivå |
Tre skäl: organismer dör innan de blir uppätna. Finns ämnen som konsumenter inte kan spjälka = avföring. En del OF förbränns till CO2 och värme. 90% energi förloras för varje nivå. Sällan mer än 5 nivåer. |
|
|
Näringspyramid |
Förhållandet mellan biomassan i varje trofinivå. Biomassan avtar mot pyramidens topp. |
|
|
Nedbrytare |
Destruenter. Äter döda organismer och avföring. Bakterier, svampar, små djur. T.ex. maskar, hoppstjärtar, kvalster. NB återför näringsämnen till abiotiska miljön. Största andelen av växter konsumeras av NB. |
|
|
Svampar |
En av de viktigaste nedbrytarna. Frigör närsalter. Främst landlevande. Svampens celler bildar långa trådar, hyfer, som och bildar nätverk, mycel. Hyfer bildar mantel runt rötter, mykorrhiza. Hyfer avger enzymer som bryter ner cellulosa och ved till aminosyror och socker. Mycelet absorberar de frigjorda organiska ämnena. Är parasiter på främst växter. Hyferna tränger in i värdorganismen. Men lever främst som saprofyter = äter dött organiskt material. Bildar antibiotika. |
|
|
Daggmaskar |
Viktiga markorganismer. Skapar brunjordar. Känsliga för låga PH-värden. Gynnar PP genom att röra runt jorden. Mullbildare = blandar oorganiskt och organiskt material. Förbereder nedbrytning genom att äta och passera förna = lättare att bearbeta för mikroorganismer. Avföring = höga halter näringsämnen. Gångar tillför marken syre och vatten. |
|
|
Kolets kretslopp |
Ständig omvandling från en form till en annan. CO2 genom fotosyntesen bildar OF i organismer. Blir åter CO2 genom cellandning. OF bildar kol, olja, naturgas, torv genom ofullständig nedbrytning i syrefattiga miljöer. Fossila bränslen blir åter CO2 genom ex vulkanutbrott. Kolet i kalk kommer från CO2 och vätekarbonat (HCO3-) genom kemisk omvandling i vattnet. Kolet ökat pga människans förbränning av fossila bränslen. Leder till försurning av haven och uppvärmning --> växthuseffekten. |
|
|
Kvävets kretslopp |
Cirkulerar mellan att vara bundet i organiska ämnen/proteiner och vara löst i ammonium- och nitratjoner. Lämnar kretsloppet genom denitrifikationsbakterier och urlakning Kvävets kretslopp stört av människan genom konstgödning = leder till övergödning av sjöar och hav. |
|
|
Nedbrytning |
Stimuleras av syre, lagom med vatten, syre och värme. För mycket vatten = dålig luftväxling = långsam nedbrytning. Snabb nedbrytning = växter får god tillgång på närsalter = ökar PP |
|
|
Kolets former |
CO2 Vätekarbonat HCO3- Kalk CaCO3 De OF som bildats av levande organismer Rent kol i berg |
|
|
Kvävets former |
Kvävgas Gasformiga kväveoxider Nitratjoner Ammoniumjoner I organiska föreningar |
|
|
Kväveförlust |
Urlakning: Regn för bort kvävesalter ur marken ner i vatten. Denitrifikation: i sumpmarker med dålig syretillgång omvandlas kvävesalter till kvävgas/gasformiga kväveoxider --> avges till luften. Flödet in och ut ur en plats påverkar mängden tillgängligt kväve. |
|
|
Kemisk vittring |
Frigörelse från berggrunden av andra närsalter än kvävesalterna genom sura ämnen från markvatten kommer i kontakt med berget. Fostfat- sulfat- och kaliumjoner frigörs. |
|
|
Hypotes |
En osäker naturvetenskaplig förklaring på samband mellan oberoende variabel och beroende variabel. Hypoteser testas genom forskning. |
