Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
129 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad är logistik? |
Logistik är läran om effektiva materialflöden. Det är ettsamlingsnamn för alla verksamheter som ser till att material och produkterfinns på rätt plats i rätt tid, skapar plats och tidnytta. Syftar till attintressenter ska få ökad ekonomisk vinning genom högre intäkter, mindrekostnader och mindre arbetande kapital. Samhället har även miljörelaterade kravpå logistiken. |
|
Strukturfrågor |
handlar om hur produkt-,distributions-, produktions- och materialförsörjningssystemen bör utformas förspecifika förhållanden. |
|
Logistik som ettsystem |
* Öppetsystem * Materialförsörjning, produktion, distribution * Synenergier * Total effektivitet nås när man ser hela kedjan istället för inviduella delar |
|
Effektivitetsvariabler |
Kundservice, kostnader, Kapitalbindning, Flexibilitet, tid |
|
Flexibilitet |
Leveransflexibilitet Produktmixflexibilitet Volymflexibilitet |
|
Logistiska målkonflikter |
Effektivitetsvariablarna är motstridiga Inte optimera enskild variabel utan se till totalt bästa effektiviteten. |
|
Orderkvalificerare |
Dörr öppnare, gör så att kunden blir intresserad men leder ej till köp |
|
Ordervinnare |
Faktorer som gör att kunden väljer att köpa |
|
Logistikstrategin |
planer ellerhandlingsmönster som integrerar en organisations huvudsakliga mål, policyer ochverksamhet till en sammanhängande helhet, här i logistikstrategin avses materialflödet |
|
Hållbar logistikstrategi |
tre ben: Social prestation, miljömässig prestation, ekonomisk prestation Triple bottom line |
|
Processer
|
Kärnprocess
stödprocesser ledningsprocesser |
|
De sju olika delar i kärnprocessen
|
Produktutveckling
Försäljning Order - till - leverans Anskaffning Tillverkning och service Distribution Efter leverans |
|
Funktioner
|
Prognotisering
Kundorderbehandling Material och produktionsstyrning Transportplanering Inköp ( Strategisk och operativ) Materialhantering och interna transporter Produktion, Lagring, Externa godstransporter |
|
Logistiksystemets flöden |
Materialflödet ---> Informationsflödet <--> Monetärt flöde <--- Kunna modellen! Lev Kund |
|
Logistiken aktörer |
Kunden Samhället Varuägaren Varuförflyttaren |
|
Tidsperspektiv |
Strategiskt Taktiskt Operativt |
|
Systemperspektiv |
Internt Externt Nätverk |
|
Logistikkostnader |
Transport och hanteringskostnader Brist- och förseningskostnader Kapacitetsrelaterade kostnader Administrativa kostnader, emballagekostnader Orderkostnader, lagringskostnader |
|
Lagerhållningskostnader 3 stycken |
Kapitalkostnaden Förvaringskostnaden Osäkerhetskostnaden |
|
Särkostnad |
kostnad som tillkommereller faller bort som ett resultat av ett beslut, i lagerhållningssyfte, ettbeslut om att öka eller minska de genomsnittliga lagervolymerna. Förvaringskostnaderoch inkuranskostnader kan vara särkostnader. |
|
Samkostnad |
lagerhållningskostnad sominte förändras när lagervolymerna varierar. |
|
Lagervärdering |
Standardpris Medelpris Pris enligt FIFU |
|
Standardpris |
pris som beräknas och fastställer att gällaunder ett år. Används för att undvika kortsiktiga pris- och kostnadsvariationersom påverkar produktkalkyler och därmed värdet. |
|
Medelpris |
används för inköpsartiklarnär man värderar. |
|
Pris enligt FIFU |
används för inköpsartiklar,och innebär att den först inlevererade kvantiteten av en artikel antaslevereras ut först. |
|
Olika orderkostnader |
Omställnings- och nedtagningskostnader Kostnader för kapacitetsförlust Materialhanteringskostnader Orderhanteringskostnader |
|
Kapitalbindningsanalys 2 stycken analyser |
Kartläggning av kapitalbindning Kapitalbindningsdiagram |
|
Totalkostnadsanalys |
Det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv och att beaktaalla kostnader som påverkas vid genomförande av förändringar ilogistiksystemet. Därför gör man en totalkostnads-analys innan man väljermellan alternativa sätt att utforma eller förändra sitt logistiksystem. |
|
Godstransportens miljöpåverkan |
Växthuseffekt, klimatpåverkan, Försurning, Övergödning, Uttunning av ozonlagret, Marknära ozon, Påverkan av metaller, Brutna kretslopp |
|
Miljöanpassad logistik |
Miljö, ekonomi, teknik och socialt |
|
Angreppsätt och miljöansvar, förklara och beskriv modell |
|
|
Handlingsalternativ för godstransporter |
Val avtrafikslag; bra med intermodala transporter, Tekniskaförbättringar av fordon och infrastruktur, Alternativabränslen,Efterbehandlingav avgaser, Anpassadtransport- och lastplanering, Förändratkörsätt |
|
Strategier att minska totala transportbehovet |
Grön avgång, tidsfasta leveransdagar, samdistribution, mjökrundor, lokala leverantörer |
|
Grön avgång |
innebär att distributören levererar gods tillkundföretaget först när det får plats på ett fordon som ska till den aktuellaplatsen. |
|
Tidsfasta leveransdagar |
Att leveranser endast är tillåtna på fastaleveransdagar. |
|
Samdistribution |
gods från olika avsändareoch oftast olika mottagare lastas på samma fordon. |
|
Mjölkrundor |
innebär att en slingbilsamlar upp mindre partier längs en fast transportslinga för leverans till enterminal. |
|
Lokala leverantörer |
anlitar en lokal leverantör för att minimeratransportavstånden. |
|
ISO 14000-standarden delasen livscykelanalys in i fyra steg: |
Definition av analysens omfattning och ambition Inventering Utvärdering av inverkan Värdering |
|
Single sourcing |
menar att man använder enleverantör för en viss artikel trots att det finns flera alternativaleverantörer att tillgå på marknaden |
|
Multiple sourcing |
innebär att man för varjeartikel använder flera alternativa leverantörer samtidigt och parallellt. |
|
Sole sourcing |
använder en leverantör perartikel. Vid Single sourcing väljer företaget att bara arbeta med en leverantörmen i Sole sourcing är det en nödvändighet eftersom det bara finns enleverantör på marknaden, ex om leverantören har patent på varan. |
|
Single group sourcing |
istället för att anskaffaendast en enskild artikel från en enda leverantör, anskaffar man en hel gruppartiklar med likartad karaktär från en exklusiv leverantör, ex artiklar medsamma råmaterial. |
|
Dual sourcing |
innebär att man användertvå leverantörer parallellt per artikel. |
|
Hybrid sourcing |
en kombination av singleoch multiple sourcing. Man kan använda multiple på artikelgruppsnivå och singleför de individuella artiklarna inom grupperna. |
|
Systemleverantörsstrategi |
Att företaget använder sig av systemleverantörer som i sin tur har kontakt med flera underleverantörer. |
|
Komponentleverantörsstrategi |
Företaget har flera komponentleverantörer |
|
Dimensioner av leverantörsavstånd |
Leverantörsavståndets rumdimension Leverantörsavståndets tidsdimension Leverantörsavståndets kulturella dimension |
|
Leveransmönster |
Leverans till lager eller produktion Leverans via logistikcenter Leverantörsstyrdalager(VMI) Direktleverans till slutkund |
|
Traditionelltpartsförhållande ( leverantörsförhållande) |
Handlar om att kunden sökerleverantörer och försöker förhandla fram så gynnsamma villkor som möjligt. |
|
Åtta typer av bindningar mellan kund- och leverantörsföretag |
Tekniska, kunskapsmässiga, sociala, juridiska, ekonomiska, marknadsmässiga, Informationsteknologiska, tidsmässiga |
|
Relationsnivåer |
|
|
Konventionella leverantörer |
karakteriseras av attleveranser sker mot enstaka order, att pris är avgörande för val och attföretaget har en egen kvalitetskontroll. |
|
Associerande leverantörer |
karakteriseras avlångsiktighet och att de periodiskt ses över. Leverantören garanterarkvaliteten i levererade produkter àkontroll behövs ej. Försöker tillsammans reducera lager och ledtider. |
|
Partnerskapsförhållande |
karakteriseras av samma som för associerande men inkluderarockså gemensam produktutveckling och frekvent informationsutbyte om processer,produkter och kvalitet. |
|
Kraljicmatrisen |
|
|
Hävstångsartiklar |
stor betydelse förföretaget och för vilka tillgängligheten på marknaden är god. Omfattar enkombination av standard- och specialartiklar där de årliga inköpskostnadernautgör en betydande del av företagets totala inköpskostnader. |
|
Icke kritiska artiklar |
mindre betydelse för företaget och har för vilka tillgångenpå marknaden är god. Omfattar förnödenheter och billiga artiklar ex skruv ochmuttrar. Varken hävstångsartiklar och icke kritiska artiklar utgör någonmålgrupp för ett långtgående partnerskapsförhållande. |
|
Flaskhalsar och strategiska artiklar |
utgör låg tillgänglighet påleverantörer. Läge att skapa ett långt beroendeförhållande. Flaskhalsar kanvara ex vissa elektroniska komponenter, färgpigment, smakämnen för vilka detendast finns en leverantör. Syftet att utveckla ett partnerskap i dennasituation är att säkerställa enskilda leveranser så att materialbrist inteuppstår. |
|
Tre efterfråga mönster för att underlätta prognoser |
Slumpmässig variation,trend och säsong. |
|
Oberoende efterfrågan |
innebär efterfrågan sominte har något direkt samband med efterfrågan på andraartiklar(standardartiklar). |
|
Härledd efterfrågan |
innebär att en artikelsefterfrågan kan härledas på en annan artikel. Det kan vara artiklar som ingårsom utgångsmaterial i andra artiklar(ekrar, cyklar). |
|
Pullbaserad materialstyrning |
behovssug. Materialstyrningär av pulltyp om produktion och materialförflyttning endast sker på initiativav och auktoriserat av den förbrukande aktören i materialflödet. Mottagaren avmaterialet måste beordra att aktiviteter ska ske, annars fårmaterialförflyttning inte ske. |
|
Pushbaserad materialstyrning |
planeringstryck.Materialstyrning är av pushtyp om produktion och materialförflyttning sker utanatt förbrukande aktör auktoriserat aktiviteterna, dvs. att de iställetinitierats av den producerande aktören själv eller av en utanförstående centralplaneringsinstans i form av planer eller direkta beordringar. |
|
Beställningspunktsystem |
Materialstyrningsmetodsom bygger på att man gör en jämförelse mellan den kvantitet som finnstillgänglig i lager och en referenskvantitet kallad beställningspunkt. När kvantitet underskrids sker beordring för återfyllnad av lagret. Kvantitetenär den förväntade efterfrågan under ledtider för återanskaffningen. BP= SL + E * LT |
|
Beställningspunktsystem beslutsregel |
Planera in en ny order omdet redovisade lagersaldot plus ev. planerade inleveranser underskrider BP. Sätt leveranstidpunkten till dagensdatum plus artikelns ledtid. |
|
Täcktidsplanering |
med täcktid menas den tidsom tillgängligt lager, dvs. innevarande fysiskt redovisat lager plus planeradeinleveranser, förväntas räcka. Beräknas genom att tillgängligt lager dividerasmed förväntad efterfrågan per tidsenhet. |
|
Täcktidsplanering beslutspunkt |
planera in en ny order om täcktiden r mindre änåteranskaffningstiden plus säkerhetstiden. Sätt leveranstidpunkten till dagensdatum plus artikelns ledtid. |
|
Kanban |
bygger på direktavrop. Det sker ett direktavrop frånförbrukande till försörjande enhet utan några order i traditionell mening.Metoden utgör därmed en tämligen renodlad form av pullsystem. |
|
Kanbans beslutsregel |
När en lastbärare blir tompå en förbrukande enhet frigörs ett kanbankort. Det skickas till denförsörjande enheten som via kortet auktorisera att börja tillverka denkvantitet som ryms i en standardlastbärare och att auktoriseras atttransportera en full standardlastbärare till den förbrukande enheten.Lastbäraren förses med det erhållna kortet. |
|
Materialbehovsplanering |
Metoden bygger på att tidpunkter för inplanering av nyainleveranser fastställs med utgångspunkt från när i tiden nettobehov avmaterial uppstår, dvs. när beräknad lagertillgång blir negativ. Gardering motosäkerhet i behov och tillgångar åstadkoms med säkerhetslager ellersäkerhetstid. |
|
Materialbehovsplanering beslutspunkt |
Planera in en ny order förinleverans vid första nettobehovet. Beräkna beordringstidpunkt somleveranstidpunkten minskad med artikelns ledtid. |
|
Bristkostnad |
alla kostnader som uppstårnär en efterfrågad artikel inte finns i lager, ex intäktsbortfall eller extratransporter. För att åstadkomma en avvägning mellan bristkostnader ochlagerhållningssärkostnader används servicenivåer. |
|
Planeringsnivåer |
Sälj- och verksamhetsplanering Huvudplanering Orderplanering Detaljplanering |
|
Syfte medkapacitetsplanering är att uppnå överensstämmelse mellan kapacitetstillgång ochkapacitetsbehov, och det finns 4 sätt att göra det på |
öka/minska tillgången påkapacitet, omfördela den aktuella kapaciteten mellan olika avdelningar ochproduktionsgrupper, ökan/minska behovet av kapacitet och omfördelakapacitetsbehovet mellan olika perioder. |
|
Utlego |
man låter någon extern leverantöröverta en viss del av tillverkningen under kortare eller längre perioder. |
|
Detaljplaneringenstre huvuduppgifter |
Styrning av orderutsläpp Körplanering Återrapportering |
|
Strategiskt inköp |
långsiktigt ex val avanläggnings- och leverantörsstrategier |
|
Operativt inköp |
avser dentransaktionsorienterade delen av inköp ex lägga ut nya inköpsorder(materialanskaffningen) |
|
Materialanskaffningsprocessen ur ett logistikperspektiv |
Specificering av inköpsbehov,Upphandling Inköpsorder,Orderbekräftelse Leveransbevakning, Leveransavisering Leveransmottagning,Uppföljning och utvärdering |
|
4 typer av affärsförbindelser |
Anskaffning i direkt konkurrens Anskaffning mot avtal i konkurrens Anskaffning mot operativa avtal Anskaffning mot strategiska avtal |
|
total cost of ownership |
Materialanskaffningen utgören stor självkostnad för produkten, vilket gör det vikigt att hänsyn tas föratt minska dessa. Är de bättre att köpa stora volymer och få rabatt påinköpspriset, och sedan få höga lagerhållningskostnader och inkuransrisker somföljd? Att ta hänsyn till detta är vad begreppet innebär. |
|
Utvärderingskriterier av leverantörer |
Affärens betydelse för företaget,Ekonomisk ställning,Kvalitets- och processutveckling , Miljöpolicy, Företagskultur, Anskaffnings-, tillverkning ochdistributionsprocessen, Kundserviceprestation |
|
Gods itransportsystemet |
Från material till gods Beställningstrafikoch linjetrafik Konsolidering av gods Leveranser till lager, Fasta leveransdagar Samdistribution, Mjölkrundor Transportoptimering |
|
Från material till gods |
Fulla laster ärstor kvantitet som fyller upp en lastbärares(lastbil) hela kapacitet. Partigods är också stora laster men intetillräcklig för att fylla kapaciteten. |
|
Beställningstrafik och linjetrafik |
köpta transporter.Beställningstrafik är en kundanpassad transport för en transportköpare, exsändning av en hel last mellan två anläggningar. |
|
Konsolidering av gods |
transport av gods gårdirekt från leverantör till kund order för order utan koppling till andrakunders eller leverantörers transporter. Transporttidpunkten kan väljas medutgångspunkt från den enskilda ordern àhåller leveranstider. |
|
Fasta leveransdagar |
genomför transporter på bestämda dagar. Man undvikerdå småleveranser till samma destination. Nackdelen är att leveranstiden iblandblir några dagar längre. |
|
Samdistribution |
små partier av gods frånflera olika leverantörer transporteras tillsammans i samma fordon. Innebär attgodsmängden per transporttillfälle kan bli mindre samtidigt som antaltransporttillfällen minskar. |
|
Mjölkrundor |
används för att möjliggörakonsolidering av mindre sändningar och därmed effektiva transporter byggstransportsystemet upp av ett antal terminaler för sortering och omlastning ochlinjetrafik av fulla laster mellan terminalerna. |
|
Tracking |
innebär att följa en fysiskenhet längs materialflödet |
|
tracing |
innebär att spåra en enhetsom försvunnit eller förlorats längs materialflödet |
|
Processanalysschema |
Används för att kartläggaoch dokumentera vilka aktiviteter som genomförs i en process och i vilkenordning de utförs |
|
Funktionsflödesschema |
I ett sånt här schema visasinte bara vilka aktiviteter som utförs i processen och i vilken ordning deutförs utan också vem som utgör dem. |
|
Zonindelning av lager
|
Man delar upp lagret i flera mindre lager, zoner. Grundprincipen är att så långt som möjligt förenkla hanteringsarbetet för de artiklar som plockas mest frekvent. Det kan göras genom att automatisera plockningsaktiviteterna och att placera artiklarna i de mest tillgängliga lagringsutrymmena. Zoner kan också skapas med avseende på lagerförutsättningar orsakade av de lagerförda artiklarnas fysiska egenskaper, exempel kräver en produkt lägre lagertemperatur än en annan
|
|
Artikelplacering i lager
|
Fast eller flytande, Placering baserad på fysisk närhet, Golv- eller höjdplacering.
|
|
Förvaringssystem
|
Djup- och fristapling, Ställagerlagring, Automatlagring, Hyllfackslagring, Paternosterlagring.
|
|
Materialuttag ur lager till tillverkning
|
Satsning, Batchning, Kontinuerlig försörjning.
|
|
Materialuttag till extern kund
|
Material-till-man, man-till material.
|
|
Trafikslagen
|
Sjötransporter, Järnvägstransporter, Vägtransporter, Flygtransporter, Intermodala transporter (t.ex. containers sjö till järnväg)
|
|
Kundservice i olika tidsfaser
|
Kunderservice före order, från order till leverans, under själva leveransen, efter leveransen.
|
|
Leveransserviceelement
|
Lagerservicenivå, Leveransprecision, Leveranssäkerheten, Leveranstiden, Leveransflexibilitet, För att få en uppfattning om hur stor andel av alla kundorder för en speciell kundkategori eller produktgrupp som levererats perfekt kan man räkna ut ett leveransserviceindex genom att multiplicera procentsatserna för leveransprecisionen och leveranssäkerheten och ev. andra serviceelement.
|
|
Leveransservice
|
|
|
Fastställande av total kundserviceåtagande
|
1. Kundanalys(vilken kundservice är viktigast för kundens behov) 2. Analys av befintlig kundsericeprestation 3. Marknadsanalys(Kundbehovs vs egna kundserviceprestationen gentemot konkurrenternas) 4. Kostnads- och intäktsanalys 5. Fastställande av kundservicestrategi a. Differentisiering av kundservicedimensioner b. diff av kunder och produkter.
|
|
Produkter, produktgrupper och produktsortiment
|
Antalet produkter har en avsevärd effekt på resultatvariablerna som är av intresse att påverka genom logistikinsatser, ex kapitalbindning och leveransförmåga. Säljer inte en produkt bra, så kan det vara bättre att avveckla den utan att företagets konkurrensförmåga går förlorad. Valet av produktsortiment är viktigt, brett eller smal sortiment. Oavsett är det ofta en liten del av sortimentet som svarar för en stor del av täckningsbidragen. Dessa produkter ska i första hand finnas kvar. Att minska på produkterna ger en resultatpåverkan genom lägre kapitalbindning, effektivare resursutnyttjande och högre leveransservice. Färre produkter kan också medföra att man får skalfördelar i produktionen, mindre planerings- och uppföljningsarbete och kortare omställningstider. Den frigjorda kapaciteten kan användas till att öka produktionsvolymerna av de återstående produkterna.
|
|
Produktstrukturer
|
En produktionsstruktur specificerar hur en produkt är uppbyggd från råmaterial till den slutliga tillverkningen eller monteringen av en produkt. Specificerar också kvantiteten av varje ingående artikel i slutprodukten. Strukturer är en förutsättning för att man ska kunna använda materialplaneringsmetoder som bygger på härledda materialbehov från prognoser på slutprodukter. Produktionsstrukturen avgör hur komplex produkten är från logistiksynpunkt. Strukturdjup är antalet strukturnivåer från råmaterial och köpta komponenter till den färdiga slutprodukten. Ju djupare strukturer man har desto fler planeringspunkter. Med ett stort strukturdjup följer också längre ledtider. Ju fler komponenter som behövs desto mer komplicerad blir produktionen med tanke på lagerservicenivån, chansen att alla delar finns i lager vid produktionsstart minskar. Lösning kan vara att man anlitar en systemleverantör som levererar hela delsystem.
|
|
Standardprodukter, kundspecifika produkter och kundorderspecifika produkter
|
• Konstruktion mot kundorder; innebär att företagets produkter i större eller mindre utsträckning utformas mot kundorderspecifikationer. • Tillverkning mot kundorder; produkterna är här helt konstruerade och tillverkningsförberedda innan kundorder erhålls.• Montering mot kundorder; • Tillverkning mot plan och tillverkning mot lager har minst samband mellan tillverkning och kundorder.
|
|
Produktvarianter och varianthantering
|
Ett produktsortiment kan karakteriseras med avseende på bredd och djup. Ett brett sortiment är där många av de ingående produkterna inte har speciellt mycket släktskap med varandra, medan ett djupt sortiment karakteriseras av att många produkter kan vara varianter av ett fåtal grundtyper
|
|
Postponement/senareläggningsstrategi
|
• Grundutförande med tillbehör, • Modularisering
|
|
Produktlivscykeln
|
Introduktionsfasen, Tillväxtfasen, Mognadsfasen, Nedgångsfasen
|
|
Produktionsbegreppet
|
med produktion menas en process för att skapa varor och tjänster genom att kombinera material, arbete och realkapital.
|
|
Transformation
|
• Genom uppdelning; en artikel som input och fler olika som output ur produktionssystemet.• Genom sammansättning; flera artiklar som input och en som output.• Genom frånskiljning; inputsartiklarna ändrar form genom bottagning av material.• Genom tillformning; inputsartikeln förändras genom omformning av materialmassan• Genom egenskapsanpassning; inputsartikelns egenskap förändras utan att dess form gör det
|
|
Produktionsupplägg
|
Funktionellt produktionsupplägg , Lineutformat produktionsupplägg, Grupporganiserat produktionsupplägg, Byggplatsupplägg
|
|
Dimensionering av produktionskapacitet
|
1. • Kapacitetsstrukturer i produktionen 2. • Funktionsflexibilitet för produktionsplatser 3. • Kapacitetsbalansering (o Theory of constrains )
|
|
Strategier för kapacitetsanpassning
|
• Leda-strategi , • Följa-strategi
|
|
Distributionens nyttovärden
|
Formnytta, Platsnytta, Tidsnytta, Ägandenytta (Dessa 4 måste tillgodoses för att en försörjningskedja ska kunna uppfylla målen att tillfredställa kund. )
|
|
Distributionens gap
|
Taktgap, Kvantitetsgap, Avståndsgap, Sortimentsgap, Variantgap
|
|
Mellanhänders roller i distributionen
|
• Aggregeringsrollen , • Spridningsrollen , • Kontaktrollen, • Konsolideringsrollen, • Variantskaparrollen ( distributionsfunktioner mellan det producerande företaget och den konsumerande kunden. )
|
|
Transaktioner i distributionskanaler
|
Transaktionskanaler för konsumentprodukter / Transaktionskanaler för industriprodukter / Materialflöden i distributionskanaler
|
|
Separerad transaktions- och materialflödeskanal
|
• Direktmaterialflödeskanal / • Direkt transaktionskanal
|
|
Gemensam transaktions- och materialflödeskanal
|
• Mellanhand med komplett distributionskanal, • Cross-docking med särsortering, • Direkt adresserad cross-docking
|
|
Lagerstrukturer
|
• Närhet till kunder • Låga transportkostnader • Korta leveranstider • Skalfördelar • Små kaskadeffekter • Reduktion av icke-värdeökande aktiviteter • Små inkuransrisker
|
|
Låg centraliseringsgrad
|
ger ökad närhet till kunder, speciellt för produkter som behöver säkra och korta leveranstider. De höga transportkostnaderna i förhållande till produkternas värde talar också för att välja låg centraliseringsgrad.
|
|
Hög centraliseringsgrad
|
ger skalfördelar i distributionen, med färre lagringspunkter blir då materialflödet större på enskilt lagerställe. Fördel är att de icke-värdeskapande aktiviteterna blir färre(slipper vissa lossningar och uppackningar). Även risker för inkurans och felsammansatta lager minskar.
|
|
Senareläggnings- och spekulationsstrategi
|
strategier att välja mellan vid utformning av distributionskanaler, speciellt för materialflödeskanalen.
|
|
Spekulationsstrategi
|
innebär ett risktagande dvs. risken att produkten i den variant som den tillverkats aldrig kommer efterfrågas. Resulterar i lageruppbyggnad hög kapitalbindning och lagerhållningskostnader. Ger möjlighet till stordriftsfördelar
|
|
Senareläggningsstrategi
|
Man väntar så länge som möjligt med att utföra värdeskapande och materialförflyttande aktiviteter, helst tills kundorder erhållits. Tillverkningsmässig senareläggning innebär att man sluttillverkar
|
|
Värdeadderande distributör & verksamheten
|
• Enklare montage; delar av montering senareläggs• Komplettering med tillbehör; komplettering av grundutförande för att skapa kundorderspecifik produktvariant senareläggs.• Blandning; den slutliga blandningsoperationen senareläggs ex målarfärg.• Satsning; sammanplockning av olika artiklar senareläggs• Sortering• Justering; inställningar av produktegenskaper senareläggs• Packning• Etikettering; påsättning av varumärke senareläggs.
|
|
Terminalernas roll i distributionsprodukterna
|
en terminal är en anläggning dit varor transporteras för att sammanställas och/eller delas upp i andra partier, tillföras värde genom annan aktivitet eller omlastas vidare till kund.
|