Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
60 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är astma?
|
X Kronisk luftvägsinflammation
- grundorsaken till sjukdomen och som är målet för terapi X Bronkiell hyperaktivitet (BHR) - Ökad retbarhet/känslighet i luftvägarna X Det är en variabel (förändringsbar) luftvägsobstruktion - Förhindrande av luftflöde genom luftvägar - Perioder/ anfall med försämring av symptombilden och sänkt lungfunktion X Reversibel luftvägsobstruktion - Man återfår normal lungfunktion antingen spontant eller mha läkemedelsbehandling |
|
|
Vad är astmans patogenes? (varför ger det obstruktion)
|
- Kramp i luftrörens glatta muskulatur
- Ökad slemhinnesvullnad - Ökad slembildning Ju mer igentäppta luftrören blir, desto svårare astma |
|
|
Vilka riskfaktorer finns det för astma?
|
- Rökning + andra ohälsosamma levnadsförhållanden
- Ärftlighet - Andra sjukdomar |
|
|
Vilka ospecifika faktorer triggar astman?
|
- Ansträngning
- Infektioner - Kyla - Torr luft - Stress - Starka dofter - Tobaksrök |
|
|
Vilka specifika faktorer triggar astman?
|
X Allergen tex:
- Pollen - Pälsdjur - Kvalster - Mögel - Födoämnen mm. X Läkemedel - ASA och NSAIDs tex |
|
|
Vilka är symptomen vid astma?
|
Det varierar ofta över tid hos varje individ men vanliga symptom är:
- Hosta - Slemproduktion - Nattliga besvär - Pip i bröstet och kan få väsande andning - Trötthet - Nedsatt kondition, ofta symptom vid ansträngning tex andnöd |
|
|
Vad kan man komma fram till då man gör ett lungfunktionstest (en spirometri)?
|
Man utreder hur ens lungfunktion är till och börja med genom en spirometri. Resultatet kan då bli:
X Obstruktiv lungfunktionsnedsättning - Vid försämringsperioder eller vid instabil astma X Normal lungfunktion - Är målsättningen - Har man vid stabil och välbehandlad astma. Påvisar det lungfunktionsnedsättning gör man ett reversibilitetstest med bronkdilaterande medel. 1. Inhalation av luftrörsvidgande mediciner 2. Ny spirometri ca 20 min efter inhalation 3. Ökar lungfunktionen tillräckligt mkt efter medicinering kan det tala för astma. Om man inte får tillbaka lungkapaciteten mha bronkdilation kan man göra reversibilitetstestet med cortison. Då görs spirometritesten om igen efter 3 månaders behandling med inhalatorsteroider. |
|
|
Vilka test görs vid allergiutredning på en patient som är ung och passar in på anamnesen?
|
1. Pricktest
- Med standardpanel på ca 10 allergen 2. RAST (Radio Allergo Sorbent Test) - Blodprov - Allergenspecifikt IgE. alltså att man testar IgE som reagerar på ett speciellt allergen tex pollen. 3. PEF-listor (Peak Expiratory Flow) - Man mäter luftflöde. Astmatiker har ofta ett varierande luftflöde 4. Lungröntgen - För att se om det finns ngn annan orsak till besvären 5. Test av bronkiell hyperreaktivitet..? |
|
|
Vad är målsättningen vid behandling?
|
- Bli symptomfri
- Ingen begränsning i dagliga aktiviteter - Upprätthålla normal lungfunktion - Inga störande biverkningar av behandling - Att man inte sak ha ngt behov av symptomatisk behandling |
|
|
Vad inriktas läkemedlerna på?
|
Orsaken = Inflammation
och Symptomen = Bronkkonstriktion |
|
|
Vilka 4 farmakologiska behandlingar av astman är vanliga?
|
1. Kortverkande Beta2- antagonister
2. Inhalationssteroider 3. Långverkande Beta2-agonister 4. Kombinationspreparat |
|
|
Vad gör kortverkande Beta2-antagonister?
|
- Luftrörsvidgande effekt
- Snabbt verkande - Kan användas som profylax före ansträngning och dosen kan ökas vid försämring Tex. Bricanyl och ventoline |
|
|
Vad gör inhalationssteroider?
|
- Inflammationsdämpande (Vilket ju motverkar själva orsaken till astman)
- Kan användas dagligen Tex. Pulmicort |
|
|
Vad gör långverkande Beta2- antagonister?
|
- Används om inte inhalationssteroiderna inte fått astman under kontroll.
- Luftrörsvidgande - Används dagligen Tex. Oxis och Serevent |
|
|
Vad menar man med kombinationspreparat?
|
Då blandar man långtids- och korttidsverkande beta2-antagonister och steroider.
Istället för beta2-antagonister används även ibland Leukotrienantagonist. Tex. Singulair. |
|
|
Vilka icke-farmakologiska behandlingar finns det?
|
- Patientutbildning, en "astmaskola"
- Andningsteknik, hostteknik - Avslappning - Fysisk träning - Miljösanering (hemma och/eller på jobbet) - Ev. byta yrke |
|
|
Vad är allergi?
|
Allergi innebär en immunologiskt förmedlad överkänslighetsreaktion.
|
|
|
Vad är en typ-1-allergiutveckling?
|
En allergi då mastcellsaktivering är central är en typ-1-allergiutveckling. Den består av två faser, en tidig och en sen.
1. Den vaskulära fasen - Infinner sig snabbt och ger därför en tidigt allergisk reaktion. - Den är medierad av histamin 2. Den cellulära fasen - Långsam (ca 4-6 h) - Aktivering sker mha inflammatoriska celler - Ger en senallergisk reaktion |
|
|
Hur utreder man om en person har en allergi?
|
- Noggrann sjukdomshistoria är viktig
- Samband mellan omgivningsfaktorer och symptom - Pricktest, RAST - ev. provokation (testa allergi genom att under övervakning exponera patientetn för ett allergen) |
|
|
Vilka är symptomen vid allergi?
|
X Hud
- Eksem - Urticaria (nässelutslag) - Qiunckeödem (angioödem) X Näsa - ögon - Rhinokonjunktivit (Rinnsnuva) X Lungor - Astma X Buk - Gasbildning - Knip - Diarré X Allmänna - Trötthet |
|
|
Hur behandlar man allergi?
|
X Minskad exponering för allergen
- Kolla pollenrapporten - Undvika direkt/indirekt pälsdjurskontakt - Städa, sanera, eliminera, ventilera osv. X Rökstopp X Läkemedelsbehandling - Antihistamin med antihistamin-tabletter tex clarityn, zyrlex X Lokalehandling av problemen - Näs- och ögondroppar tex eller för lungorna X Ev. kortison eller immunterapi |
|
|
Vad är anafylaxi?
|
Allergisk chock. En överkänslighetsreaktion som kan vara livshotande.
- Snabb debut - Kan komma en sk. senreaktion också så övervakning krävs - Tidig diagnos - Snabbt insatt behandling |
|
|
Vilka faktorer kan utlösa anafylaxi?
|
X Födoämnen
- Jordnötter, fisk, ägg tex X Insektsgift - från tex bi eller geting X Läkemedel - Tex penicillin, NSAIDs, narkosmedel mm X Latex |
|
|
Vilka prodromala symptom får man innan en anafylaktisk chock bryter ut?
|
- Krypningar
- Pirrande känsla i handflator och fotsulor - Klåda i gommen - Stickningar runt munnen - Allmän oro |
|
|
Hur graderar man anafylaxi? Från inte så allvarliga symptom till allvarliga.
|
1. Klåda, urticaria (nässelutslagen), obehagskänsla, rhinokonjunktivit
2. Angioödem, yrsel, buksymptom 3. Astma, "stopp i halsen" 4. Blodtrycksfall/ cirkulatorisk kollaps, cyanos (blåaktig hudfärg pga syrebrist), andningskollaps, medvetslöshet |
|
|
Hur behandlar man anafylaxi?
|
Svårare reaktioner med svullnader i halsen, andningsbesvär eller cirkulationspåverkan behandlar man med:
- Adrenalininjektion - Upprätthållning av adekvat ventilation/cirkulation - Antihistamin - Kortison |
|
|
Vad är KOL? (För hundrade gångeeeeeeen)
|
Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
- En långsamt tilltagande, inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom - Kronisk luftvägsobstruktion - Irreversibel = patienten kan aldrig uppnå normal lungfunktion igen, varken spontant eller efter behandling - 400.000 - 700.000 pers i Sverige har KOL |
|
|
Vilka riskfaktorer finns det?
|
- Framförallt rökning
- Alfa-1-antitrypsinbrist (skyddar vävnaden mot nedbrytande enzymer) - Yrkesexponeringar - Luftföroreningar - Ökande ålder ökar benägenheten för att få det och om man är kvinna |
|
|
Vilka kliniska tecken finns det på att man har KOL?
|
- Kronisk bronkit (luftrörsinflammation)
- Obstruktivitet - Emfysem (Vävnaden fylld med gas) - Respiratorisk insufficiens - Död.. KOL kan se olika ut hos olika personer och ibland kan det t.o.m vara symptomfritt |
|
|
Vilka är symptomen för KOL?
|
X Dyspné (Andnöd pga för mkt koldioxid i blodet tex)
- Först vid fysisk ansträngning men sedan utvecklas det så att det uppkommer i vila också X Hosta och upphostningar X Pip i bröstet X Muskelsvaghet/atrofi --> nedsatt förmåga till fysisk aktivitet X Osteoporos (Benskörhet) X Ökad energiförbrukning i vila i komb. med nedsatt aptit --> viktnedgång X Koncentrationssvårigheter , nedstämdhet, sömnstörningar, ångest X Kardiovaskulär sjukdom X Exacerbation (Försämring av tillståndet) |
|
|
Hur går primärutredningen till vid misstänkt KOL?
|
1. Anamnes och status
- Tex rökvanor osv 2. Lungfunktionsundersökning 3. Reversibilitetstest med bronkdilaterande medel 4. Reversibilitetstest med kortison - Detta för att utesluta astma 5. Lungröntgen - För att utesluta annan orsak tex tumör 6. Kontroll av syresättningen 7. Övriga undersökningar - tex labprover, ultraljud av hjärtat osv |
|
|
Vilka är negativa prognosfaktorer för KOL?
|
- Uttalad lungfunktionsnedsättning efter dilation av bronkerna (Visar på att problemet inte bara berodde på astma)
- Låg kroppsvikt/ sånkt BMI - Svår kronisk syrebrist - Förhöjda CO2-värden - Cirkulationspåverkan - Fortsatt rökning |
|
|
Vad kan sägas om rökstopp i samband med KOL?
|
Det är den viktigaste behandlingen av KOL. Det ger både goda effekter på överlevnad och symptom. Kräver motiverad patient.
Om en rökar slutar röka kan den helt plötsligt börja följa lutningen på en icke-rökares överlevnadskurva. En rökares kurva tar stopp skrämmande snabbt. Finns läkemedel som kan hjälpa en att sluta röka och mottagningar som psykiskt hjälper en med hur man ska tänka osv. Rökning är för övrigt en stor riskfaktor för väldigt många sjukdomar. |
|
|
Hur behandlar man farmakologiskt symptomen för KOL?
|
1. Kortverkande luftrörsvidgande mediciner vid behov
- tex atrovent eller bricanyl 2. Långverkande luftrörsvidgande mediciner som tas regelbundet - tex serevent och oxis 3. Inhalationssteroider - Tex pulmicort och flutide 4. Kortisonkur som tas peroralt och ev. antibiotika - Vid försämring, ofta orsakade av infektioner 5. Slemlösande läkemedel - Vid inslag av kronisk bronkit med frekventa försämringar 6. Vätskedrivande läkemedel - Vid inslag av hjärtsvikt |
|
|
Vilka övriga behandlingar kan användas för KOL?
|
- Utbildning, rehab
- Fysioterapi - Vaccinationer mot tex influensa - Kirurgi - Syrgas i hemmet (vid respiratorisk insufficiens) |
|
|
Vad innebär det att ha respiratorisk insufficiens?
|
Oförmåga att upprätthålla normala blodgaser:
- Om pO2 sjunker= hypoxi - Om pCO2 stiger = Hyperkapné |
|
|
Vad är de bakomliggande orsakerna till respiratorisk insufficiens?
|
X Lungfel
- sjukdomar i lungorna tex KOL, lungfibros , lunginflammation X Thoraxfel - Sjukdomar i lungsäcken tex vätskeansamlingar eller thoraxdeformationer som vid scolios X Fel utanför thorax - CNS-påverkan tex förgiftning, infektion, skallskada |
|
|
Hur behandlar man respiratorisk insufficiens?
|
X O2-behandling till patienter med syrebrist
X Behandling av bakomliggande orsak tex infektion, hjärtsvikt X Ev. ventilationshjälp |
|
|
Vad är tuberkulos?
|
Det orsakas av mykobacterier och är en luftburen smitta.
- Globalt sett ett stort problem. - Resistensutveckling förekommer - Kontaktgrad och patientens smittsamhet har betydelse för smittorisk |
|
|
Vilka har ökad mottaglighet för TBC?
|
- Barn
- Personer med immundefekter - Personer som tar immunsupprimerande läkemedel - De som är allmänt nedgångna |
|
|
Vilka är symptomen för TBC?
|
X Långdragen hosta
- Upphostningar - Hemolys (Röda blodkroppar spricker) - Går ej över med "vanliga" antibiotikakurer - Trötthet - Avmagring - Feber - Nattsvettningar Aktiv sjukdom KAN även vara asymptomatisk |
|
|
Hur utreder man misstänka fall av tuberkulos?
|
- Lungröntgen
- Sputumprover - Bronkoskopi för provtagning - Tuberkulintest, kolla blodstatus osv - Urinsticka - Provtagning och odling från alla smittmisstänkta områden i kroppen - HIV-test |
|
|
Hur behandlar man tuberkulos?
|
X Skyddsåtgärder
- Hostdisciplin - Isolering vid hög smittorisk X Läkemedel - 3-4 läkemedel måste kombineras för att minska risken för resistensutveckling - Behandlingstiden är minst 6 månader X Kontroller - Varje vecka i början, sedan mer sällan - Patienten följs under totalt 2 år - Man har anmälningsplikt om man får det - Man brukar göra en miljökontroll för att fastställa smittkällan och om det finns några sekundära fall. |
|
|
Vilka riskfaktorer föreligger lungcancer?
|
- Framförallt rökning
- Passiv rökning - Asbest - Radioaktiv strålning - Yrkesexponering - Lungfibros |
|
|
Vilka är symptomen vid lungcancer?
|
- Hosta
- Hemoptys (blodiga upphostningar) - Dyspné (andnöd) - Stridor (Pipande, väsande andningsljud) - Thoraxsmärtor - Upprepade pneumonier (lunginflammationer) - Trombos/ embolisering - Viktnedgång - Trötthet - Nattliga svettningar - Heshet och dysfagi (sväljsvårigheter)vid recurrenspares |
|
|
Hur utreder man misstänkt lungcancer?
|
X Lungröntgen
X Bronkoskopi X Sputumprov till cytologi X CT - Scanning av thorax och buk - Utbredning av tumören - Ev. se metastasering X Om man ej lyckas ta fram diagnos trots dessa ovanstående metoderna gör man tex lungpunktion, mediastinoskopi mm X Utreder metastasering om symptom eller fynd pekar på det X Funktionsutredning - Lungfunktion - Arbets-EKG - Patientens allmäntillstånd |
|
|
Hur ser behandlingsprocessen ut vid lungcancer?
|
X Operation
- ffa vid icke-småcelliga lungcancrar tex adenocarcinom och skivepitelcancer - Tumören måste kunna tas bort radikalt och får inte ha metastaserat - Funktionsstatus måste vara utan anmärkning, dvs, patienten tål att sövas/opereras X Cellgifter - framförallt på småcellig lungcancer - Kan gå helt i remission (då symptom avtagit eller tillfälligt helt har försvunnit) - Tyvärr ofta relaps (återfall) och dålig prognos på sikt X Strålbehandling - Ibland kurativt syfte då man inte kan operera bort tumören (som vid tex småcelliga tumörer) - Palliation (Palliativ vård ges då man inte har ngt hopp om att botgöring är möjlig. Man vill då göra sista levnads tiden så bra som möjligt) - Strålbehandling kan verka palliativt vid tex skelettmetastaser X Ovanstående behandlingar kan kombineras X Annan palliation |
|
|
Vilka riskfaktorer kan föregå lungemboli?
|
- Djup ventrombos tex från vaderna
- Nyligen genomfört kirurgiskt ingrepp - Immobilisering (Om man rör sig för lite) - Maligniteter - Trauma tex skärsår - Graviditet mm |
|
|
Vilka symptom kan man ha vid lungemboli?
|
- Dyspné
- Andningskorrelerade smärtor i thorax - Torrhosta - Hemoptys (Blodiga upphostningar) |
|
|
Vilka hjälpmedel har man för diagnostisering?
|
- CT-angiografi
- Lungscintigrafi - Pulmonalisangiografi |
|
|
Hur behandlar man lungembolis?
|
- Anti-koagulationsmedel (i akutskede: heparin- ca 6-12 månader - Waran. Tandläkare måste fråga om waran-behandling vid ingrepp som medför blödningsrisk. Waran-dosen måste förmodligen justeras innan ingreppet)
- ev. trombolys |
|
|
Vad innebär obstruktiv andningsapné?
|
Man får andningsuppehåll under sömn med totalt, eller partiellt, hinder för luftflöde. Det påverkar både syresättningen och sömnkvalitén
|
|
|
Vilka riskfaktorer finns det för obstruktiv andningsapné?
|
- Manligt kön
- Övervikt - Rökning - Trångt i svalget av olika anledningar mm |
|
|
Vilka symptom har man vid andningsapné?
|
- Uttalad dagtrötthet
- Snarkningar - Huvudvärk - Koncentrationsproblem - Nedstämdhet - Kardiovaskulära komplikationer mm |
|
|
Hur behandlar man andnindsapné?
|
- Andningshjälp av tex ventilator mm
- Sömntandställning |
|
|
Vad är pneumoni?
|
Det är inflammation i lungan som orsakas av tex:
- Pneumokocker - Mykoplasma - Twar - Influensavirus |
|
|
Vilka symptom har pneumoni?
|
- Hosta och/eller mukösa upphostningar
- Frossa - Feber och/eller allmän sjukdomskänsla - Andfåddhet - Muskelvärk - Trötthet Allmäntillståndet varierar dock från opåverkad till dödsjuk beroende på agens (mikrobens verksamma ämne) och personens motståndskraft. |
|
|
Hur utreder man misstänkt pneumoni?
|
- Lungröntgen
- Blodstatus. tar CRP, odlingar från blod och sputom - Ev. bronkoskopi för provtagning |
|
|
Hur behandlar man pneumoni?
|
- Antibiotika om det är en bakteriell pneumoni
- Vila och vätska - Ev. inläggning av syrgas |
|
|
Vilka interstitiella lungsjukdomar finns det tex?
|
X Idiopatisk lungfibros
- Av okänd anledning fårman ökad bindvävsinlagring i lungorna X Pneumokonioser - Inandat mineraldamm tex asbest, kiseloxid, koldamm mm - Ger inflammation och ev. fibrosutveckling X Sarkoidos - Granulombildning. Majoriteten läker utan några tecken på att ens ha haft sjukdomen - Kan drabba många organ men hos de flesta angrips just lungorna och/eller intrathorakala lymfkörtlar X Lungengagemang vid kollagenoser och vaskuliter. whoot? - Tex systemisk skleros X Allergisk alveolit - Inandning av organiskt damm eller lågmolekylära, kemiska ämnen |
