Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
46 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka är de huvudsakliga hårdbotten-systemen?
|
- Grunda klippbottnar (tidvattenzonen)
- Subtidala klippbottnar (tex kelpskogar) - Tropiska korallrev - Artificiella hårdbottnar (fouling) |
|
|
Beskriv de tre hårdbotten-zonerna.
|
- Supralitoralen: Övre zonen; ständigt exponerad för luft, men stänk från havet.
- Eulitoralen: Mellan; mellan lågvatten och högvatten. - Sublitoralen: Nedre; ständigt under vatten. |
|
|
Vad är typiskt för en hårdbotten?
|
- Inkluderar alla typer av hårt substrat, tex. klippor, stenar, vågbrytare, bryggor och korallrev.
- Diversiteten är ofta mycket högre (per ytenhet) än mjukbottnar, samma gäller produktionen. - Då botten är av hårt material går det inte att gräva ner sig eller ha rötter. Leder till konkurrens om utrymme och att det blir lager på lager. - Grunda hårdbottnar utsatta för många störningar. Vanligt är ständig succession och cykliska förändringar. - Vanlig djurgrupp filtrerare & födan kommer till största del från vattnet. - Stora primärproducenter dominerar. - Kolonibildande djur vanliga. - Näringsväven öppen med hög import/export av näring och mat. |
|
|
Beskriv de tre svenska hårdbottentyperna.
|
- Bottenviken: "Stäpp", kiselalgsstäpp, fåtal arter, kort regenerationstid, stora ekologiska nischer.
- Östersjön: "Savann", Blåstångssavann, mer artrikt, fler specialister. - Västerhavet: "Regnskog", Tångskog, många fleråriga arter, många små nischer, många specialister. |
|
|
Vad är en koloni och vad är för- och nackdelar med det?
|
Koloni är organismer (från samma art) som sitter ihop och delar på näringsämnen.
Fördelar: - Flexibilitet, kolonin kan formas efter behov och förutsättningar, kan växa över konkurrenter. - Kan klara sig även om delar av kolonin skadas eller dör. - Kolonin är avsevärt större än de enskilda djuren. - Asexuell förökning: billigare energimässigt och går fortare. Varför blanda gener med någon annan om ens egna är perfekta. Nackdelar: - Alla individer är genetiskt lika. Alla är lika känsliga för störningar i miljön (sjukdomar, föroreningar, temperatur, predation etc.) |
|
|
Beskriv epifyt och epilit samt ge exempel.
|
Epifyt: Är organismer som växer på alger och växter (epi = på, fyt = växt/växande). Tex. trådformiga makroalger
Epilit: Växer på klippor och sten, tex. havstulpaner. |
|
|
Vad för egenskaper är bra att ha i litoralen?
|
- Kunna hitta refuger mot uttorkning, såsom sprickor/hällkar.
- Kunna följa med tidvattnet. Vid lågvatten kunna stänga igen &/eller tåla uttorkning. - Växa tätt tillsammans, ha hårda skal och bra häftorgan. |
|
|
Hur ser livet på litoralen ut?
|
Organismer utsätts för stora fysikaliska fluktationer (temperatur, vattennivå) och mekaniska störningar (is, vågor). Det finns dock hög diversitet, konkurrens och många mikrohabitat. Generellt kan man säga att diversiteten ökar både neråt och uppåt från nollvattenlinjen. Kala bältet är där miljön är för ogästvänlig både för land- & vattenlevande org.
|
|
|
Vad är zonering?
|
Zonering är när olika arter är uppdelade på litoralen efter hur bra dem klarar av förhållandena och förändringarna. Tex. Havstulpaner lever långt upp då de klarar av att bli torrlagda en längre tid medan Kelp lever i de lägsta skikten då de inte klarar av det lika bra, dock inte för långt ner då de behöver solljus. Ju längre upp man kommer desto större roll har de fysiska faktorerna medan ju längre ner desto viktigare är de biologiska faktorerna.
|
|
|
Vad styr zonering?
|
Övre gränsen (abiotiska faktorer):
- tidvatten - temperatur - mekanisk påverkan (is, stormar) - exponeringsgrad Nedre gränsen (biotiska faktorer): - konkurrens - betning - predation - exponeringsgrad - en abiotisk: ljus |
|
|
Hur påverkar vågexponering?
|
Vågexponering har stor påverkan på grunda klippstränder.
Exponerade stränder: - fintrådiga alger dominerar - musslor och havstulpaner - få predatorer Skyddade stränder: - stora alger dominerar - mer växtlighet generellt - fler predatorer Bredden på det "svarta bältet" (Calothrix - cyanobakterie, Verrucaria maura - saltlav) säger hur exponerat det är. |
|
|
Varför uppkommer mosaikmönster?
|
Mosaiken kan vara en effekt av rekryteringsmönster. Kan även vara en effekt av att olika delar av miljön är i olika faser av successionen.
|
|
|
Vad är succession?
|
Succession är när det sker en riktad förändring av ett samhälle i en speciell ordning efter en störning som "rengjort" området. Opportunister inleder kolonisationen.
|
|
|
Beskriv de olika successionsmodellerna.
|
- Faciliteringsmodellen: tidiga kolosinatörer modifierar den fysiska miljön, vilket gör den mer passande (underlättar) för nästa samhälle.
- Toleransmodellen: tidiga kolonisatörer varken underlättar eller försvårar habitatet. Successionen går från opportunister till de konkurrenskraftiga. - Inhiberingsmodellen: Successionen går inte i en bestämd ordning utan bestäms av vem som kommer dit först. Dessa hindrar (försvårar) kolonisatörer att etablera sig. |
|
|
Vilka är de huvudsakliga revbyggarna och varför är de viktiga?
|
Koraller och kalkalger är de huvudsakliga revbyggarna. Man kan säga att korallerna är tegelstenarna och kalkalgerna cementet då de cementerar fast sediment och korallbitar.
|
|
|
Vilka är primärproducenterna på korallrev?
|
Zooxantheller (dinoflagellater) och turfalger är dominerande primärproducenter.
|
|
|
Beskriv uppbyggande och nedbrytande faktorer på korallrev.
|
Uppbyggande:
- tillväxt av koraller - cementering av sand, sediment och korallfragment Nedbrytande: - konsumtion (fisk, sjöstjärnor, sjöborrar) - stormar - sjukdomar - borrande organismer |
|
|
Var finns koraller och varför?
|
- Där det är grundare än 50 m (Zooxantheller behöver ljus).
- Varmare än 20 grader (i medeltemp.) - Klart vatten - EJ i upwellingområden och vid flodmynningar. |
|
|
Vad bestämmer marina samhällens artsammansättning och struktur?
|
- Rekrytering
- Betning (herbivori) - Konkurrens mellan arter - Predation - Facilitering och nischfördelning (fundamental & realiserad nisch) - Ändringar i den fysikaliska miljön (störningar, näring etc.) - Parasiter och sjukdomar - Mutualism - Tillgång på näring och mat. |
|
|
Hur kan så många arter samexistera?
|
För att arterna är anpassade till olika förutsättningar. Tex. vissa klarar av torka bättre, de äter olika saker etc.
|
|
|
Varför tar inte dominanta arter alltid över?
|
För att de kan vara beroende av mindre dominanta arter. De dominanta arterna är inte anpassade för allt. Finns inte tillräckligt med näring, högt betnings-/predationstryck.
|
|
|
Befinner sig samhällen i "balans"?
|
Både ja och nej. Något kan aldrig vara i balans = död. Samtidigt är ett samhälle i "balans" om alla som behövs finns. Alla har sin plats i cirkeln och på så sätt är det balans.
|
|
|
Vad påverkas rekrytering av?
|
Rekrytering påverkas av:
- strömmar på både stor och liten skala - om det är ett upwelling el downwelling område - vattentemperatur - tidpunkt - vilka arter som dominerar (tex. kelp) - variation i mängden larver - rekrytering kan variera väldigt mycket vilket påverkar den lokala dynamiken på hårdbotten. |
|
|
Beskriv konkurrens och olika typer av det.
|
Konkurrens är när två (el flera) arter/individer slåss om något viktigt, tex. utrymme, ljus och föda. Intraspecifik konkurrens starkare än interspecifik. Hårdbottnar är ett tvådimensionellt substrat jämfört med mjukbottnar (under ytan) = större konkurrens. (?)
Konkurrens på klippbottnar kan vara två arter som "slåss" om utrymme. De vill båda leva över en gräns för att slippe stort predationstryck. Den ena är dock mer dominant och tvingar den andra att leva längre upp där den förste inte klarar av/trivs att leva. Indirekta interaktioner: Art 3 påverkar interaktionen mellan art 1 & 2. Finns även linjära och hierarkiska konkurrensförhållanden och ickelinjära och ickehierarkiska. |
|
|
Vad är indirekta interaktioner? Ge exempel.
|
Art 3 påverkar interaktionen mellan art 1 & 2. Tex. alg 1 konkurrerar ut alg 2, men inte där den stora alg 3 finns för den skuggar för mycket. Alg 2 kan dock växa i skugga så den utkonkurrerar alg 1 då.
|
|
|
Hur ser konkurrensen på/i ett korallrev ut?
|
Stor konkurrens om plats och solljus. Mellan arter av koraller och mellan koraller och andra grupper.
Mellan koraller: - Växa över, skugga = indirekt effekt - Kemikalier = indirekt effekt - Mesentariala filament (äta sina konkurrenter) = direkt effekt - Sveptentakler = direkt effekt - Mucus = direkt effekt Långsamväxande koraller oftast bäst när det gäller direkt konkurrens. Snabbt växande koraller bäst när det kommer till indirekt konk. Makroalger (icke kalkalger) växer oftast snabbare än koraller. Låg tillgång på näring och högt betningstryck håller mängden alger i schack. Andra viktiga konkurrenter till hårdkoraller är mjukkoraller och svampdjur. |
|
|
Vilka olika typer av symbios finns det?
|
- Mutualism (+,+): Korall & zooxantheller, putsarfisk & putsad fisk, clownfisk och anemon.
- Kommensalism (+,0) - Parasitism (+,-) - Amensalism (0,-) |
|
|
Vad är facilitering?
|
Facilitering är när en art underlättar för en annan art. Tex. många koraller är beroende av krustalger för att kunna rekrytera (settla). Indirekt är därför settling av koraller ofta beroende av de betare som betar de makroalger som växer på krustalgerna.
|
|
|
Ge exempel på "min fiendes fiende är min vän".
|
Ex 1: Om frökenfisken, som är väldigt territoriell, försvinner, betas dess "trädgård" ner på kort tid. Detta kan leda till minskad produktivitet och diversitet. Alltså frökenfisken är vän till korallerna då den betar ned makroalger och håller ordning.
Ex 2: Om ledsnäckan försvinner börjar alger växa på krustalgen, det i sin tur attraherar papegojfisk som äter av påväxten & gör djupa sår i kalkalgen. Utan snäckan ökar alltså betningsskadorna och kan leda till erosion av delar av revet. |
|
|
Vilka är de tre största hoten mot korallrev?
|
- cykloner (48 %)
- törnekrons-sjöstjärnan (crown-of-thorns, 42 %) - blekning (10 %) Andra hot är predation, sjukdomar, konkurrens, sedimentering, ålder, överfiske och övergödning. De flesta hoten balanserad med rekrytering och tillväxt. |
|
|
Förklara "environmental stress model".
|
Marina samhällen struktueras av konkurrens, betning och predation, men resultatet kan bestämmas av nivån av fysisk stress.
- Låg stressnivå: Samhället struktureras av betare som håller nere dominanta arter. - Medel stressnivå: Samhället struktureras av konkurrens. Betning liten pga vågexponering. - Hög stressnivå: Samhället struktureras av fysiska faktorer. Även många alger har svårt att klara sig. |
|
|
Vad för experiment gjorde Robert Paine och vad blev resultatet?
|
Han plockade bort alla sjöstjärnor från en klippstrand & tittade efter vad som hände. Det som hände var att blåmusslor utkonkurrerade de andra arterna och tog över habitatet. När sjöstjärnorna åter fick tillträde till habitatet var musslorna så stora att de undslapp predation och det tog lång tid (flera år) för sjöstjärnorna att återfå sitt fäste.
|
|
|
Förklara vad alternativa tillstånd är.
|
Alternativt tillstånd uppkommer vid störningar & ekosystemet förändras. Ofta tar en annars väl kontrollerad art över och dominerar.
Detta kan ske när störningar som ger små öppningar i habitatet (sjöstjärnor plockas bort) så att den dominanta konkurrenten (blåmusslorna) kan ta sig in & ta över. Vid större störningar kan en "frizon" skapas i habitatet som koloniseras av den art som råkar ha larver i vattnet. Andra arter kan dominera ett habitat genom att ge skydd till arter & hålla borta andra dominanta konkurrenter, tex. alger håller borta musslor. |
|
|
Vad är en nyckelstensart (keystone)?
|
Nyckelstensarter har stor effekt på samhället i förhållande till sin abundans. Tex. sjöstjärnor, krävs inte många för att hålla nere musselpopulationen.
|
|
|
Vad är en nyckelart (key species)?
|
Nyckelarter är dominanta/konkurrenskraftiga arter.
|
|
|
Vad är trofisk kaskad?
|
Trofisk kaskad är hur en art påverkar en annan art som påverkar en tredje osv. Tex. Utter äter sjöborrar vilket påverkar kelppopulationen.
|
|
|
Vad är top-down?
|
En art långt uppe i den trofiska kaskaden påverkas av något (predation, sjukdom etc), vilket gör att pop. ökar/minskar vilket påverkar dess bytesdjur vilket i sin tur påverkar dens byte osv. Tex. mindre uttrar --> fler sjöborrar --> mindre kelp.
|
|
|
Vad är bottom-up?
|
När något sker långt nere i den trofiska kaskaden som ger en förändring uppåt i kedjan. Tex. mer näring --> mer kelp --> fler sjöborrar --> fler uttrar.
|
|
|
Vilka är anledningarna till ökad mängd sjöborrar?
|
- Samband mellan uttrar - sjöborrar - kelp & ytterliggare länk till späckhuggare.
- Ökat fiske av andra predatorer som krabbor och fisk. - Ökat fiske av konkurrenter som abalone. - Kan vara ökad rekrytering av sjöborrelarver. Ju fler sjöborrar det finns desto mer benägna är de att lämna sina gömställen för att äta mer. |
|
|
Förklara proximat och ultimat faktor.
|
Proximat: den närmast liggande eller synligaste förklaringen till en händelse eller ett fenomen. Tex. konkurrens mellan blåmusslor och havstulpaner.
Ultimat: den verkliga bakomliggande orsaken. Det är predation på havstulpaner pga strandsnäckor. |
|
|
Vilka olika typer av "nisch" finns det?
|
- Fundamental nisch: det spann i omvärldsförhållanden (villkor) under vilken en art kan överleva, utan negativ påverkan av andra arter. Det område där allt finns en art behöver för att överleva.
- Realiserad nisch: andra arter begränsar ofta utbredningen av en art inom dess fundamentala nisch. Kan hända att andra arter även utökar utbredningen utanför en arts fundamentala nisch. - Utökad nisch: när arten lever utanför sin fundamentala nisch pga andra arter. |
|
|
Vad är shifting baselines?
|
Skiftande referensramar, hur mycket det har förändrats sen när. Viktigt från vilken tid man jämför med. Tex. laxpop. dubblerad sedan 30-talet, men 30-talets mängd är en 10-del av 1800-talets mängd. Vad är "normalvärdet"?
|
|
|
Vad betyder pristine?
|
Pristine = original state, orört ekosystem. Hur det var från början.
|
|
|
Vilka sätt kan man beskriva biodiversitet?
|
- Alfa: α, biodiversiteten inom ett litet område, tex. en ö, skogsdunge, sten.
- Beta: β, biodiversiteten mellan olika områden, tex. mellan öarna i en ögrupp, mellan stenar på en strand, mellan skogsdungar. - Gamma: ɣ, biodiversiteten inom ett större område, tex. en ögrupp, en skog, en stenig strand/klippstrand. Beta ger diversiteten mellan lokaler & även om alfa har låg diversitet kan diversiteten mellan lokalerna vara hög. Högt β = lågt α (liten div. inom lokalen) & högt ɣ (hög div. i hela området). β = ɣ/α |
|
|
Vad är Shannon-index?
|
Shannon-indexet säger oss om det är jämn fördelning mellan arterna eller om en art dominerar.
H=-∑(pi lnpi) pi = (hur många individer/art (täckningsgraden))/totalt antal djur H(max) = Maxvärde för Shannon = Alla arter lika många. |
|
|
Vad är Evenness-index?
|
Evennes = jämnhet. Mer deffinierat än Shannon-indexet.
Går Evenness mot 0 = en art dominerar mer och mer. E = 1 = alla arter lika vanliga. E = H/H(max) = H/lnS S = antal arter inom hela området (ɣ). |
