Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
17 Cards in this Set
- Front
- Back
Vilka är de kliniska tecknen på parodontal sjukdom?
|
X Gingival inflammation
X Gingival retraktion X Ökat kliniskt fickdjup X Alveolär benförlust X Tandmobilitet X Tandförflyttningar X Tandförluster |
|
Kronisk och aggressiv parodontit:
|
X Kan båda påverka olika delar av bettet
X Är progressiva om ej behandlade och om de ej behandlas så kan tandförluster uppstå X Processerna kan avstanna om korrekt terapi erhålls |
|
Vad är viktigt för att kunna ge god parodontal vård?
|
Det krävs rätt terapiplan ---> vilket kräver korrekt diagnos ---> vilket bygger på adekvat och korrekt REGISTRERING
|
|
Vad tittar man på vid en översiktlig undersökning?
|
X Oral mucosa
-Slemhinneförändringar - Färgförändringar X Bettförhållande och belastningar X Gingiva - Rodnad - Svullnad - Sår - Retraktioner X Tänder - Hårdvävnadsstrukturer - Plackansamlingar (PLI) - Restaurationer |
|
Vilka olika registreringsmetoder har man för de olika vävnaderna?
|
X Gingiva
- Blödningsindex - Gingivalindex X Parodontalligament/cement - Fickdjupsmätning/ Attachment level - Furkationsinvolvering - Tandmobilitet X Alveolärt ben - Röngten |
|
Hur tas blödningsindex/Inflammationsindex?
|
Man kollar blödning vid sondering.
Antal blödande ytor/antalet ytor x 100 |
|
Hur graderas gingivalindexet?
|
Gi0 = Friskt
Gi1 = Lätt rodnad vid gingivalranden Gi2 = Rodnad eller BVS Gi3 = Spontanblödning |
|
Hur beräknar man plackindex?
|
X Enligt Lenox-Kopczyk:
Antal infärgade ytor/ hela antalet ytor x 100. 0=inget plack 1=infärgat plack X Enligt Silness &Löe Poäng: 0) Inget plack 1) Osynligt men avkrapbart plack 2) Synligt, måttlig mängd 3) Stor mängd synligt plack Antal poäng/Antal ytor =0-3 |
|
Hur utför man ficksondering?
|
X Man använder en trubbig sond, 0,20 Newton (25 g)
X Mäter djupet från gingivalranden till fickans botten X Noggrann sondering kring varje tand… X Det djupaste måttet/yta registreras 4 eller 6 ytor X Fickdjup ≥ 4 mm registreras |
|
Om man mäter fickdjup på 6 mm kan man alltid säga att fästeförlust har skett?
|
Nej. Det finns en del fällor då man mäter.
X Pseudofickor. - Kan uppstå då man har ödematös och svullen gingiva tex. - Man mäter fickdjupet till 6mm men egentligen kan det i vanliga fall endast ligga på 3mm och skall ej ens registreras då. X Retraktioner kan lura en. - Man mäter fickdjupet mellan gingivalrand och benet till 6 mm men har gingivan krypit ned kan det egentliga fickdjupet vara tex 9 mm. |
|
Vad kan vara försvårande omständigheter vid ficksondering?
|
X ”Svåra” kontaktförhållanden
X Tandrestaurationer X Tandsten X Blödning X Försämrad åtkomlighet och insyn X Smärtreaktion X Tandkontur och rotanatomi |
|
Hur graderas furkationsinvolvering?
|
X Grad I
- Man känner hur sonden försvinner litegrann in i furkationen X Grad II - Sonden går in en bra bit i furkationen X Grad III - Sonden tar sig ut på andra sidan |
|
Hur graderas tandmobiliteten?
|
X Grad 0
- < 0,2 mm i horisontalled X Grad I - > 0,2 -1mm i horisontalled X Grad II - > 1mm i horisontalled X Grad III - Rörlig i axialled (Åker upp och ned i alveolen) |
|
Vad ska man kolla efter på röntgen ur parodontal synvinkel?
|
X Alveolär bennivå
- Horisontella och vertikala destruktioner - Hur benet begränsas (antagligen skleros eller septatoppar osv) X Furkationsinvolveringar, konkaviteter, fåror X Breddökning periodontalspalt X Tandsten X Över/underskott restaurationer |
|
Vad ska man tänka på då man tar röntgen för parodontal analys?
|
X Parallellteknik
X Avsaknad av lamina dura teckning behöver inte betyda ngt X Ibland förekommer överskuggande strukturer då benvävnad eller tänder avbildas X Vid mätning av marginell benförlust undervärderar man ofta enligt SBU (vilket gör det nödvändigt med klinisk kontroll också) X Tillförlitligheten att med btw eller apikalbilder att upptäcka små förändringar över tid är låg…SBU X Antalet rtg bilder kan minskas om man gör en klinisk undersökning först och sedan panorama eller bitewings…SBU |
|
Vad är CPITN och hur beräknas det?
|
Community Periodontal Index for Treatment Neads.
Det är ett epidemiologiskt verktyg som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för utvärderingen av tandlossning i befolkningsundersökningar. Den kan användas för att rekommendera den typ av behandling som krävs för att förebygga tandlossning. Tänder granskas: 1. Man delar upp tänderna i segment: 14- 17 är ett segment. 13-23 är ett annat och 24-27 ännu ett. Uppdelningen sker på samma sätt i uk. 2. Registrera fickdjup kring samtliga tänder i en sextant 3. Varje sextant får en sifferbeteckning baserad på den parodontalt sämsta tanden i området |
|
Hur graderas CPITN?
|
X = Tänder saknas eller så finns bara en tand i sextanten
0 =Friskt parodontium 1 = Blödning vid ficksondering 2 = Sub- eller supragingival tandsten / defekt fyllning eller dålig kantanslutning 3 = 4-5 mm djup, patologisk ficka 4 = 6 mm djup ficka eller mer * = Furkation ellerfästeförlust >/= 7 mm |