• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/50

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

50 Cards in this Set

  • Front
  • Back

Normer

Normer är ett antagande hurdana människor är och hur de borde vara. Outtalade regler




Normer blir synliga när någon "bryter" mot den

Sociala regler

Regler och förväntningar på beteende som gäller inom en social gemenskap eller i samhället

Moralregler

Att följa de etiska normerna, att följa god se. Förståelsen inför vad som är rätt och fel

Rättsregler

Regler som tillhör det juridiska normsystemet

Motion

Ett förslag från en eller flera medlemmar i en politisk församling. T.ex riksdagen eller kommunfullmäktige.

Betänkande

En skriftlig rapport från ett eller flera utskott när de lägger fram förslag till beslut

Remiss

Man får möjligheten att tycka till om ett nytt lagförslag innan det är helt färdigt. T.ex organisationer, myndigheter, experter och enskilda personer som vill ge synpunkter

Lagrådet

Statligt organ med uppgift att yttra sig över lagförslaget innan det antas av riksdagen. Varje lagrådsavdelning består av ledamöter, som normalt är eller har varit ledamöter i HD eller Högsta förvaltningsdomstolen

Proposition

Oftast förslag från regeringen till riksdagen, men först går de till utskott som riksdagen sedan röstar utifrån

EG- direktiv

Ett direktiv sätter upp vilka mål medlemsländerna ska uppnå, men lämnar åt medlemsländerna att avgöra exakt hur. Ett direktiv ger därför varje medlemsland handlingsutrymme. Om landet redan har de regler som föreskrivs i direktivet behöver de inte göra någonting utan kan hänvisa till de befintliga reglerna.

EG- förordningar

Gäller direkt och i alla medlemsländer. En del av den nationella lagstiftningen.

Rättskällor

De oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällan är lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar

Svensk författningssamling

En skrift som innehåller lagar och förordningar

Prejudikat

Ett avgörande som är träffat av en domstol eller myndighet och som uppfattas som vägledande eller bestämmande för senare beslut av samma eller liknande organ

Nytt juridiskt arkiv, avd 1

Detta innehåller ett sammandrag av förarbeten till de viktigaste lagarna och omfattar utredningsdirektiv, slutbetänkande, remissvar, propositioner och riksdagens protokoll

Sedvana

När något normalt utförs utan att detta är bestämt i skriftliga regler, t.ex som att man tar in stolen efter sig eller att man ställer sig sist i en kö

Grundlagar

Den svenska termen för en som som ensam eller tillsammans med andra lagar utgör ett lands författning (konstitution)

Offentlighetesprinciper

Kallas regeln om att alla människor har rätt att läsa brev och andra dokument, även e-post som finns hos statliga och kommunala verksamheter.

Offentlig rätt

Ett område inom juridiken som handlar om det allmänna, till exempel stat och kommun.

Civilrätt

Rättsområde som handlar om förhållandet mellan privatpersoner

Tvingande lagregel

Absolut bindande lagregel som inte kan avtalas bort, exempel på det är konsumentköplagen

Dispositiv lagregel

En lag som kan avtalas bort eller åsidosättas och inte behöver följas. Framförallt vanligt inom avtalsrätten i förhållande mellan jämbördig parter.

Fysisk person

En enskild person



Juridisk person

Bolag, förening, kommunen, staten etc

Rättssäkerhet

Rättssäkerhet innebär att det finns en rättsordning som ger individen skydd mot övergrepp från samhället och andra individet, i denna rättsordning ingår juridisk trygghet och att rättsreglerna tillämpas förutsägbart och effektivt. I dess minimala betydelse innebär rättssäkerhet juridisk rättvisa.

Allmänna domstolar

Domstolen som är behörig att ta upp mål i allmänhet, såsom tingsrätter, hovrätter och HD

Förvaltningsdomstolar

Länsrätten


Kammarrätten


Högsta förvaltnings-domstolen



Specialdomstolar, ex

Till skillnad från de allmänna domstolarna har dessa endast befogenhet att pröva mål och ärenden inom ett avgränsat sakområde. Till exempel Arbetsdomstolen och Försvarunderrättelsedomstolen.

Tvistemål

Sådant mål vid allmän domstol där man prövar tvist och som rör privaträttsliga mellanhavandet mellan enskilda eller mellan enskilda och det allmänna.

Brottsmål

Den typ av mål där åtal väcks med påstående att den tilltalade eller de tilltalade har begått ett brott.

Nämndemän

Person som sitter med i en domstol och som inte är utbildad i lagfrågor. De är inte anställda via domstolen utan kommer dit när det är en rättegång. Det är de politiska partierna som förslår nämndemän bor i de områdena där domstolen arbetar.

Justitieråd

Det är titeln på de ledamöterna i HD

Prövningstillstånd

Särskilt tillstånd som krävs för att högre domstolar ska ta upp mål till prövning

Rättshjälp

Ekonomiskt stöd som enligt rättshjälpslagen kan ges till fysisk person eller dödsbo som inte har tillräckligt egna ekonomiska resurser, främst för rättsligt biträde

Kärande

Den som täcker talan mot en annan person i domstolen. Den personen i rättegången som tar upp målet och begär något av motpartern

Svarande

Är den personen i en rättegång som motpartern begår någonting av, t.ex kan de kärande begära en vissa summa av den svarade i rättegången.

Stämningsansökan

En skriftlig begäran om att få ta upp mål upptaget till prövning i domstolen. Om du och din motpart inte kan komma överens kan tingsrätten pröva tvisten. I de flesta fall ska du skicka in en ansökan om stämning till tingsrätten på den ort där motparten bor.

Yrkande

Begäran av en motpart eller domaren

Tredskodom

Sådan dom som i dispositiva tvistemål kan ges då någon av parterna uteblir från en förhandling inför rätten eller svarande underlåter att svara på käromålet.

Förlikning

Parter som tvistar kommer överens utan att en domare dömer i saken. Förlikning kan både träffas utanför domstolen eller med domstolens hjälp

Huvudförhandling

Är det sammanträde vid domstolen då det ska avgöras med dom till exempel om den som är misstänk för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs då vilken påföljd och eller vilket straff det ska bli eller annan rättsverkan.

Sakframställning

En del av huvudförhandlingen i en rättegång där parterna var för sig utvecklar sin talan och svarar på motparten.


Den inledande delen av brottmålsrättegången när åklagaren presenterar målet genom en beskrivning av händelseförloppet.

Plädering

Avslutande delen av en rättegång. Då sammanfattar parterna, målsägande och tilltalad, sin uppfattning av vilka slutsatser man kan dra av den bevisning som lagts fram under rättegången. Under pläderingen talar parterna också om hur de tycker att man bör döma i rättegången, till exempel att den tilltalande bör dömas för brottet.

Förenklat tvistemål

Benämning på tvistemål där värdet av det som yrkas inte överstiger ett halvt prisbasbelopp

Målsägande

Kallas den person som är misstänkt för ett brott och har anmält det till polisen. Personen kan delta i rättegång och kan också begära ersättning för skador

Häktning

Innebär att en person som är misstänkt för ett brott berövas friheten och sätts i fängelse eller häkte under tiden polisen undersöker brottet och domstolen prövar det.

Åtalsunderlåtelse

Är när åklagarens beslut att inte väcka åtal trots att ett brott har begåtts. Det innebär att det inte blir något åtal, rättegång eller brottspåföljd. Däremot antecknas brottet i belastningsregistret. Åtalsunderlåtelse är vanligt när brottet är lindrigt, det vill säga inte så allvarligt.

Åklagare

Är en person som är anställd av staten för att i domstolen bevisa att personen är skyldiga till brott. Beslutar om anhållan, häktning och åtal.

Justitieombudsman

Riksdagens ombudsmän. De utövar "tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra författningar.


Tillsyn över myndigheter inom staten och kommunerna.

Överstatliga domstolar

EU- domstolar


Europa domstolen - brott mot mänskliga rättigheter


Internationella domstolen i Haag, avgör bland annat gränstvister.