Psykiatri Klin Med Iv

Besvär med sömnens kvalitet eller kvantitet orsakat av antingen:

- Svårigheter att somna in

- Svårigheter att upprätthålla sömn

- Besvär med att man vaknar mycket tidigt på morgonen.

Även:

• Ska orsaka besvär dagtid (trötthet, nedsatt funktionsförmåga e.t.c.)

• Besvären ska ha förekommit minst 3 månader.

• Insomnisymtomen ska inte bättre förklaras av något läkemedel eller drog eller någon medicinsk eller psykiatrisk sjukdom.

Alkohol

Koffein

Nikotin

• Regelbunden dygnsrytm, håll tiderna!

• Undvik sömnstörare: koffein, nikotin och alkohol.

• Varva ner innan sänggång.

• Regelbunden fysisk aktivitet, dock inte för sent på kvällen.

• När man inte kan sova, stig upp och gör något annat!

• Tyst, svalt och skön säng!

Efter man har testat KBT.

• typ av sömnstörning (insomningsproblem, avbruten sömn, tidigt morgonuppvaknande eller kombinationer av dessa)

• sömnstörningens inverkan på dagfunktion

• frekvens

• varaktighet

• sömnhygieniska förhållanden

• Somatiska/psykiska sjukdomar

• Alkohol, nikotin, läkemedel och droger

1. edukativ komponent - basal sömnlära, sömnhygien

2. beteendekomponent - stimuluskontroll och sömnrestriktion

3. kognitiv komponent - kognitiv omstrukturering.

1. Lägg dig för att sova endast när du är sömnig.

2 Använd sängen enbart till sömn.

3. Om du inte har somnat inom cirka 20 minuter, stig upp och gå in i ett annat rum, och gå sedan och lägg dig igen först när du känner dig sömnig.

4 Om du fortfarande inte kan somna, stig upp igen och upprepa detta så ofta det behövs under natten.

5 Stig upp samma tid varje morgon, oavsett hur mycket sömn du fått.

6 Sov inte under dagen.

Circadin(melatonin)

Mirtazapin

Propavan

Theralen

Atarax/Lergigan (antihistamin)

Antihistaminer saknar beroendeproblematik, men ger mer trötthet dagen efter. Det finns också en viss risk för antikolinerga biverkningar.

Liten hangover-effekt och låg grad av biverkningar, men är kraftigt beroendeframkallande. Bra vid akut situationsbetingad insomni.

Schizoid

Paranoid

Schizotyp

Antisocial

Borderline

Histrionisk

Narcissistisk

Ängslig

Osjälvständig

Tvångsmässig

Familjehistoria med PS eller psykisk sjukdom

Verbala, fysiska eller psykiska övergrepp

Neglect, instabil eller kaotisk familjemiljö

Genetisk eller biologisk sårbarhet

Nej, generellt sett inte.

Man kan läkemedelsbehandla visa symptom, såsom depression och humörsvängningar med SSRI respektive litium.

Man 14 standardglas per vecka

Kvinna 9 standardglas per vecka

CDT och B-PEth

Minska risken för Wernicke-Korsakoffs.

• Ges alltid innan patienten får något att äta eller dricka

Även innan glukosdropp

Benzo! Antiepileptika minskar ej risken för kramp om bz redan är insatt. Neuroleptika ökar risken!

NMDA-antagonist. För den som tänker sig helnykterhet.

Opioidantagonist. Kontrollerat drickande, ärftlighet.

Opioidantagonist. Kontrollerat drickande.

Hämmar nedbrytning av acetaldehyd. Motiverad patient.

• Patienter med annat beroende eller missbruk

• Patienter med ärftlig belastning för beroende

• Patienter med personlighetsstörningar av framförallt emotionellt instabil eller antisocial typ.

• Patienter som behandlas för depression eller ångestsyndrom utan adekvat antidepressiv behandling med läkemedel och/eller psykologiska insatser

Paniksyndrom

Agorafobi

Generaliserat ångestsyndrom

PTSD

Paniksyndrom

Social fobi

Sepcifik fobi

Tvångssyndrom

Var tredje kvinna och var femte man.

Antihistaminer, benzo, B-block

Informera om biverkningar och förväntat förlopp.

Ta ställning til anxiolytika och hypnotika. Suicidrisk.

Skatta med MADRS för utgångsvärde

Initialt telefonkontakt/återbesök efter 1 vecka och återbesök efter 2-3 veckor. Tänk på biverkningar och suicidrisk.

Nytt återbesök v. 5-6. Ta ställning till dosökning. Effekt?

Om ingen effekt efter 12 veckor, höj till maxdos eller byt till annat SSRI eller SNRI.

Om suicidal, psykotisk, funktionsförlust, terapiresistens trots byte-> remiss till specialistpsykiatrin.

Minst 6 månader.

GI-biverkningar, huvudvärk

Svettningar, tremor, sexuella störningar, hyponatremi, miktionsstörning

BT-stegring och QT-förlängning enbart för SNRI

Sent insjuknande efter 60 år

Tidigt insjuknande före 20 år

Täta recidiv

Snabba insjuknanden

Allvarliga episoder

Yrsel, huvudvärk, krypningar, "elektriska stötar", allmän sjukdomskänsla.

Är övergående!

En av:

Sänkt sinnestämning

Minskat intresse och minskad glädje

Plus:

Irritabilitet

Koncentrationssvårigheter

Energibrist

Värdelöshetskänslor/Skuldkänslor

Sömnstörning

Förändrat rörelsemönster/mimik

Aptitförändring/viktförändring

Dödstankar, självmordstankar/planer/försök

Minst fem ihållande symtom under minst två veckor varav ett av de översta.

Depressiv episod kan vara del i andra sjukdomar såsom bipolaritet.

En person med egentlig depression ska inte ha haft en tidigare hypoman eller manisk episod.

Nedstämd större delen av antalet dagar under minst två år.

Minst två av följande;

ändrad aptit

sömnstörning

energibrist

självnedvärdering

koncentrationssvårigheter

hopplöshetskänslor

Under två-årsperioden ej varit besvärsfri längre än två månader.

• Ihållande, abnormt förhöjd eller irritabel sinnesstämning

+ minst tre (fyra om irritabelt) av följande:

• Förhöjd självkänsla

• Minskat sömnbehov

• Ökad pratighet

• Tankerusning

• Lättdistraherad

• Ökad målinriktad aktivitet

• Att hänge sig åt lustbetonade aktiviteter med sannolikt obehagligakonsekvenser

Symtomen skall finnas under en vecka, eller kortare om de är så allvarliga att de föranleder sjukhusvård

• Symtomen ger funktionsförlust

Samma som vid mani.

Störningen är inte så allvarlig att den orsakar påtaglig funktionsnedsättning eller motiverar sjukhusvård.

Kriterierna för både manisk episod och egentlig depressionsepisod är uppfyllda, med undantag för varaktigheten.

Typ 1 innefattar maniska episoder, medan typ 2 enbart innefattar hypomani.

Minst en manisk episod.

Både tidigare hypomana, bland- och depressiva episoder kan ha förekommit, men är inget krav enligt DSM V. Men krav enligt ICD-10.

För diagnosen bipolär sjukdom typ II kräver både DSM-5 och ICD-10 att en person drabbats av en hypomani och utöver det en depression.

Litium är förstahandsalternativ.

Annars lamotrigin, valproat, olanzapin eller karbamazepin.

EJ SSRI!!

0,5-1 %.

Hallucinationer

Tankestörningar

Vanföreställningar

Självförsjunkenhet

Känslomässiga störningar

För att diagnosen schizofreni skall kunna sättas måste det finnas både psykotiska symtom med störd verklighetsuppfattning samt en social eller yrkesmässig funktionsförlust.

Sjukdomstecken skall vara observerbara under minst 1 månad och funktionsförlusten pågå under minst 6 månader innan diagnosen kan övervägas.

Neuroleptika, atypiska eller typiska. Finns i depotform, tabletter.

Skyddar mot återfall i akuta symtom. Men 80 % insjuknar inom 5 år ändå.

-Extrapyramidala biverkningar (EPS):

-Parkinsonism

-Akatisi

-Dystoni (akut el tardiv)

-Dyskinesi

Malignt neuroleptikasyndrom

Kardiella: QT-förlängning

Metabola: viktuppgång, diabetes, prolaktinstegring

Antikolinerga (Muntorrhet, förstoppning)

En plötsligt uppkommande spänning i ansikte, nacke, ögon eller bål. Den akuta dystonin uppträder vanligtvis inom några dagar efter påbörjad medicinering.

Akineton - antikolinergikum

Det är viktigt både ur diagnostisk och behandlingsmässig synpunkt att vara restriktiv med psykofarmaka under de första en till två veckorna.

Ångest och sömnstörningar kan behandlas med benzo.

Eftersträva monoterapi.

Låga doser initialt.

Förhindrar återfall. Lägre doser än akutbehandling. Monoterapi.

3-6 månader efter symtomfrihet hos förstagångsinsjuknade kan man överväga nedtrappning.

ECT (elektrokonvulsiv behandling)

Schizofreni

Bipolär sjukdom

Substansutlöst psykos

Psykos av somatisk sjukdom (organisk psykos)

Kortvariga psykoser (Cykloid psykos)

Autoimmuna sjukdomar : SLE, vaskuliter, MS

CNS infektioner: Herpes, HIV, borrelia, syfilis

Hjärntumör

CVL, hjärnskador

EP

Endokrina/metabola sjukdomar

Vikt/längden^2

BMI < 17,5

Viktfobi

Störd kroppsuppfattning

Amenorré

BMI>17,5, dvs EJ UNDERVIKTIG

Regelbundet hetsätande, minst 2ggr/v i 3 mån

Kompensatorisk beteende för hetsätning

Självkänsla som är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt

• Låg temp, låg puls, lågt blodtryck

• Kalla, cyanotiska fingrar, tår

• Lanugobehåring

• Underhudsfett saknas, muskelatrofi

• Hud och hår har dålig kvalitet

• Buk diffust öm, intorkad, förstoppad

• Ödem

• Parotissvullnad.

• Ärr på knogarna ("Russels tecken")

• Tandskador, svalgskador(gäller även esofagusventrikel)

Bryta svälten!

Skapa god kontakt och behandlingsmotivation.

Initialt 30-40 kval/kg/dag, sedan 40-60.

KBT/ITP, familjeterapi.

SSRI kan ha plats EFTERÅT för att minska återfallsrisken.

Se Hint för allmäna råd.

Hereditet, genetisk sårbarhet

Drag för agression/impulsivitet

Demografin (man+ålder under 19 och över 45)

Tidigare suicidförsök

Trauma i barndomen

Svåra somatiska sjukdomar

Psykiatriska sjukdomar(depression, bipolaritet)

Somatiska sjukdomar

Psykologiska och kognitiva mönster

Missbruk

Tillgång till letala metoder

Uppföljning

90 %.

Barn hemma

¡ Graviditet

¡ Positiv social stöd

¡ Religiös

¡ Nöjd med livet

¡ Problem lösning- coping färdigheter

¡ Att känna sig ansvarig för familjen

Pat som erkänner suicidavsikt men vägrar inläggning eller hjälp.

När pat förnekar suicidtankar men suicidrisken bedöms som hög ändå.

Anamnes och uppgifter från anhöriga om:

Riskfaktorer

Direkta och indirekta varningstecken

Skattningskalor som SAD PERSONS, MINI, SUAS, SIS

Sälja saker

Plötsligt intresse i testamente, livförsäkring

Skaffa vapen

Spara tabletter

Konstiga kommentarer "Jag är trött på allt", "Snart kommer jag inte vara här!"

¡ Suicidtankar

¡ Suicidplaner (förberedelser)

¡ Tidigare suicidförsök

¡ Hereditet

¡ Suicidanteckning/brev

¡ Psykiatriska sjukdomar¡ debut av suicidtankar/beteende

¡ hopplöshetkänslor

¡ alkohol

¡ vapentillänglighet

1. Patienten lider av en allvarlig psykisk störning

2. Oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård

3. Patienten motsätter sig erbjuden vård/anledning att anta att vården ej kan ges med personens samtycke

1. Leg läkare utfärdar vårdintyg

2. Chefsöverläkare utfärdar intagningsbeslut inom 24 timmar.

Om pat inte godtar att stanna på sjukhuset kan tjänstgörande läkare fatta kvarhållningsbeslut innan intagningsbeslutet tagits.

Om förutsättningarna kring vården av en patient som är frivilligt inlagd för psykiatrisk slutenvård förändras så att de 3 grundläggande kriterierna för tvångsvård är uppfyllda och patienten dessutom befaras kunna skada sig själv eller annan person kan vården konverteras från HSL till LPT.

Behandling (medicinering)

Fastspänning (upp till 4 timmar sedan måste IVO underättas)

Avsklijning (8 timmar sedan IVO)

Kroppsvisitering

Begränsa kommunikationsmöjligheter (mobiltelefon osv)

Behandling av somatisk sjukdom (livräddande eller om den orsakat psykiatriska störningen)

Efter 4v.

Vid konvertering - 4 dagar.

• Överklaga

• Juridiskt ombud/Offentligt biträde

• Stödperson

Lagen omfattar:

- Patienter som efter beslut av domstol ska ges rättspsykiatrisk vård

- Personer som är anhållna eller häktade och behöver rättspsykiatrisk vård.

- Häktade personer som är intagna på enhet för rättspsykiatrisk undersökning.

- Personer som dömts till fängelse och är intagna i eller ska förpassas till kriminalvårdsanstalt och behöver rättspsykiatrisk vård.

4 mån först, sedan ansöka var 6:e månad för förlängning.

Kontaktorsak

Aktuell sjukdomshistoria

Tidigaresjukdomshistoria Utvecklingsanamnes

Livshändelser/trauma

Hereditet

Socialanamnes

Sysselsättning

Missbruk

Beteende (tidigare/aktuellt)

Livsstil och vanor

Resurser

Aktuell behandling

Kroppslig sjukdom(tidigare/aktuellt) Överkänslighet

AUDIT

MADRS

MINI

GAF-F

Gamma-GT, ASAT, ALAT, MCV, CFT, B-PEth

Sobril 25 mg x 5

SSRI, SNRI, MAO-AI, TCA

Ett schizofreniformt syndrom varar kortare än 6 månader. En patient kan ha flera perioder av sjukdomen utan att få diagnosen schizofreni.

För diagnosen schizoaffektivt syndrom krävs att individen under en och samma sjukdomsperiod har vanföreställningar och hallucinationer under minst 2 veckor i frånvaro av framträdande förstämningssymtom.

Kommer i skov.

Anamnes

psykiskt status

somatiskt status

diagnostisk intervju

symtomskattningskalor

funktionsbedömning

ev. information från närstående

observationer över tid

Antalet uppfyllda kriterier

Själmordstankar/planer

Psykotiska symtom

Låg funktion

MADRS>30/35

MINI eller "life-chart methodology".

Hörselhallucinationer
Vanföreställningar

Synhallucinationer

Tankestörningar

Desorganisation

Avflackning

Intiativlöshet

Alogi (minskat tal)

De översta är positiva, de undre är negativa.

Vid maniska tillstånd finns risk för elektrolytrubbningar, förhöjda transaminaser, CK och kreatinin.

- Nedsättning av den renala koncentrationsförmågan -> polyuri, nykturi och ökad törst.

- Finvågig tremor

- Kognitiva symtom

- Viktuppgång

- GI-effekter

- Hypotyreos

Tecken på begynnande intoxikation är oftast:

- slöhet

- koncentrationssvårigheter

- muskelsvaghet

- grov tremor

- ostadig gång

- otydligt tal

- kräkningar

- diarré

Sedan kramper och medvetslöshet.

Överdosering

Ökat intag

Minskat renalt litiumclearance pga:

a) Njursjukdom med minskad GFR

b) "Risksituationer" med dehydrering och/eller natriumbrist:

* somatisk sjukdom med feber, svåra kräkningar ochdiarré

* intorkning

* kraftig bantning

* natriumreducerad kost

* behandling med tiazider, icke-steroida anti-inflammatoriskamedelsamt ACE-hämmare med antihypertensiveffekt

* medvetslöshet och kirurgi under narkos

Axel I Kliniska störningar (alla mentala störningar utom personlighetsstörningar och utvecklingsstörning)

Axel II Personlighetsstörningar och utvecklingsstörning

Axel III Somatiska medicinska tillstånd

Axel IV Psykosociala problem och miljömässiga problem

Axel V Global bedömning av funktionsförmåga

Tre av nedanstående sex kriterier uppfylls under en tolvmånaders-period;

• Personen upplever ett starkt sug eller tvång att ta drogen

• Kontrollförlust avseende mängd, varaktighet och tidpunkt.

• Abstinensbesvär och återställarbehov

• Toleransökning

• Ett alltmer drogcentrerat liv där viktiga sociala aktiviteter ges upp, avsevärd tid går åt för att skaffa, inta eller hämta sig från effekten av intagen drog.

• Fortsatt användning trots medvetenhet om negativa fysiska och psykiska följder av bruket.

För skadligt bruk krävs att;

personen fortsätter använda drogen trots negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser.

Minst sex (fem om <17 år) symtomkriterier per symtomkluster (hyperaktivitet och impulsivitet).

Varaktighet

Ingen annan psykiatrisk diagnos förklarar funktionsnedsättningen bättre!

- Huvudsakligen koncentrationssvårigheter

- Huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet

- Kombinerad typ

ASRS

A: Brister i social interaktion (socialt samspel, icke-verbalkommunikation, relationer)

B: Begränsade, repetetiva beteenden eller intressen(stereotypier, inflexibilitet/ritualer, hyperfokusering i intressen,sensorisk hypo- el hyperreaktivitet) ≥2/4

Ofrivilliga ljud och rörelser.

60-70% av de med Tourettes har samtidig ADHD.

Prevalens:

Barn: 5-30/10 000

Vuxna 1-2/10 000

• ”Svår” ADHD

• Komplicerad samsjuklighet

• Komplicerad somatsk sjukdom

• Pgående missbruk

• Påverkar föräldraskapet

• Kriminalitet

• Ökad pulsfrekvens

• Ökat blodtryck

• Minskad aptit

• Sömnsvårigheter

• Muntorrhet

• Svettningar

Wings symtomtriad är ett försök att beskriva vad som är gemensamt för alla personer som har en autismdiagnos, oavsett begåvningsnivå.

1. Frånvaro av eller bristande ömsesidigt socialt samspel, i synnerhet med jämnåriga.

2. Frånvaro av eller bristande utveckling av ömsesidig kommunikation.

3. Nedsatt föreställningsförmåga, vilket innebär begränsningar i beteende, fantasi och intressen.

Lag om vård av missbrukare i visa fall.

Om missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel anses vara i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och denna inte kan tillgodoses enligt Socialtjänstlagen eller på annat sätt (till exempel genom SoL, HSL, LPT), kan LVM bli aktuell under någon av dessa tre förutsättningar:

1. Utsätter sin fysiska och/eller psykiska hälsa för allvarlig fara. (exempelvis inte äter, riskerar att frysa ihjäl)

2. Löper uppenbar risk att förstöra sitt liv. (exempelvis förlorar jobb/utbildning/ boende/familj mm. Läggs större vikt vid gällande yngre.) 3. Kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller andra närstående.

Binge Eating Disorder.

Man hetsäter minst en gång i veckan i 3 mån.

I DSM-V beskrivs hetsätningsstörning som upprepade fall av hetsätningsbeteende, då man äter: fortare än normalt; trots känsla av att vara obehagligt mätt; trots bristande hunger; eller som innebär skuld och skam och leder till att man äter på egen hand. Andra kriterier är en känsla av att vara äcklad eller nedstämd efter en hetsätningsepisod.

Sertralin!

asd

asd