Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
13 Cards in this Set
- Front
- Back
1. Hur kan demens påverka fysisk aktivitet? 2. Rekommenderad fysisk aktivitet vid 3. Viktiga hänsynstaganden |
1. Medför ofta inaktivitet & nedsättningar i muskelstyrka, gångförmåga & balans = ökad fallrisk & negativa konsekvenser för vardagsfunktioner. 2. a) För att bättra benstyrka, balans-, ADL-, gång- och funktionell förmåga: Kombinerad, funktionell benstyrke-, balans- och gångträning : Individanpassad, medelhög - hög intensitet, 3-2 ggr/v. b) För att bättra gångförmåga: Övrig fysisk aktivitet, tex träningspromenader; Regelbundet, helst dagligen. 3. OBS: Kan ha svårt att träna på egen hand. Ta hänsyn till risk för konfusion & problem med minne, kommunikation eller perception. |
|
1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid diabetes? 2.Rekommenderad fysisk aktivitet vid 3. Viktiga hänsynstaganden |
1. Ökad fysisk aktivitet/fysisk kondition = minskad risk för kranskärlsjukdomar, stroke, tidig död i hjärt-kärlsjukdom & död oavsett orsak. 2. Dagligen 30 min promenad/cykling + 2 ggr/v mer intensiv aktivitet. Lätt styrketräning ger bra kombination. Successiv upptrappning till måldos. 3. Typ 1-diabetes: observera balansen mellan glukos & insulin i samband med ökad fysisk aktivitet för att undvika risk för hypo- och hyperglykemier. |
|
1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid psoriasis? 2. Rekommenderad aktivitet vid psoriasis 3. Viktiga hänsynstaganden |
2. Minst: a) 150 min/v, måttlig intensitet b) 75 min/v, hög intensitet Aktivitet bör spridas ut över veckan & vara minst 10 min. Helt ovana eller personer med nedsatt funktionsförmåga bör börja på lägre nivå & trappa upp successivt till rekommenderad dos alt den nivå som tillståndet medger. 3. Långvarigt stillasittande bör undvikas. Psoriasispatienter tycks extra känsliga för ohälsosamma levnadsvanor & tillståndet kan förbättras med livsstilsförändringar. Förutom fysisk aktivitet kan även stressreducerande behandling vara hjälpsamt. |
|
1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid claudicatio intermittens? 2. Rekommenderad fysisk aktivitet vid 3. Viktiga hänsynstaganden |
1. Fysisk aktivitet kan öka gångförmågan. Träningen medför också förbättringar av generella hälsan & minskar alltså även risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. 2. Aerob fysisk aktivitet, 90-180 min/v. 30-60 min/gång, 3 ggr/v. Intermittent gångträning - framkalla symptom. 3. OBS: Handledd träning ger bättre effekt (än icke handledd). |
|
Rekommenderad fysisk aktivitet vid
astma |
|
|
Hur kan fysisk aktivitet påverka vid hypertoni?
|
Aerob fysisk aktivitet, ev. plus isometrisk träning, kan sänka blodtrycket. |
|
Rekommenderad fysisk aktivitet vid hypertoni
|
a) Måttlig intensitet, 150 min/v á 3-7 ggr/v b) Hög intensitet, 75 min/v á 3-5 ggr/v c) en kombination av de båda. Styrketräning ger effekt på muskelstyrka, midjemått & kroppsfett (möjligen även blodtrycket). |
|
Viktiga hänsynstaganden vid hypertoni
|
Kontraindikation: blodtryck över 200 mmHg syst alt. över 115 mmHg diast. Grad 3-hypertoni eller över (>180/110) eller okontrollerat blodtryck = medicinsk utredning + starta farmakologisk beh. innan träningsstart. Blodtryck på 160-179/100-109 mmHg + ytterligare 1-2 riskfaktorer: rekommenderas levnadsvaneförändringar inkl. regelbunden fysisk aktivitet (minst 30 min/dag) under några veckor innan farmakologisk beh adderas. |
|
Hur kan fysisk aktivitet förbättra vid kronisk hjärtsvikt?
|
Förbättring av VO2max, gångsträcka & hälsorelaterad livskvalitet.
|
|
Rekommendation av fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt
|
3-5 ggr/v, 30-60 min/gång. Måttlig - hög intensitet. b) Muskelstärkande fysisk aktivitet, 2-3 ggr/v. 8-10 övningar, 10-15 rep, 1-3 set. Måttlig - hög intensitet. |
|
Viktiga hänsynstaganden vid kronisk hjärtsvikt
|
2. Vid mkt låg fysisk prestationsförmåga kan träningsperioden inledas med perifer muskelträning (belastar ej centrala cirkulationen särskilt mkt) - efter ett par månader kan mer konditionsbaserad träning med stora muskelgrupper initieras. 3. patient behöver ofta stöd för att våga starta, öka och vidmakthålla sin fysiska kapacitet + aktivitetsnivå. |
|
Rekommenderad fysisk aktivitet vid ischemisk hjärtsjukdom
|
Patient med stabil kranskärlssjukdom bör rekommenderas hjärtrehabilitering med aerob & muskelstärkande fysisk aktivitet. a) Aerob fysisk aktivitet, minst 90 min/v. 3-5 ggr/v, 30-60 min/gång. Måttlig - hög intensitet. b) Muskelstärkande fysisk aktivitet, 2-3 ggr/v. 8-10 övningar, 10-15 rep, 1-3 set. Måttlig - hög intensitet. |
|
Viktiga hänsynstaganden vid ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
|
Patient bör genomgå riskprofilbedömning, inkl. konditionstes samt bedömning av fysisk funktionsförmåga (av hjärtrehab-kunnig ft) - för att få rätt behandling med fysisk akt. Träning kan bedrivas kontinuerligt eller i intervaller, efter patientens önskemål. Patient behöver ofta stöd för att våga starta, öka och vidmakthålla sin fysiska kapacitet + aktivitetsnivå. |