Rörelseorganen + Skador Och Sjukdomar

Rörben: arm, ben

Platta ben: skallens ben, höftbenen och bröstbenet

Korta ben: ryggkotorna samt handlederna och vristernas små och oregelbundna ben

I epifyserna samt platta och korta ben som innehåller spongiöst ben med hålrum och benbalkar. (Hos barn även i diafysen)

Den bildar våra blodceller

Hos växande personer finns epifysbrosk mellan epifys och diafys.

17-20 års ålder

- Skelettet

- Leder och fogar

- Muskler och senor

- Ge kroppen form, stöd och stadga

- Bilda hävstänger för musklerna

- Skydda inre organ

- Producera blodceller

- Förråd för mineraler som kalcium och fosfor

- Huvud (kranium)

- Ryggrad (spina)

- Bröstkorg (thorax)

- Bäcken (pelvis)

- Övre och nedre extremiteter

Kraniet: - Hjärnskålens ben: skyddar hjärnan

- Ansiktets ben: bygger upp ögon, näs, munhåla samt form

Ryggraden: 7 st halskotor, 12 st bröstkotor, 5 st ländkotor, 5 st korsben, 3-5 st svansben

Bröstkorgen: Bröstben, 12 par revben, 12 st bröstkotor (skyddar inre organ som lungor, hjärta, stora blodkärl samt luft- och matstrupe)

Bäcken: 2 st höftben som består av 3 sammansatta ben (tarmbenet, sittbenet och blygdbenet)

Övre extremiteterna: skulderblad, nyckelben, överarmsben, underarmsben, handlov och handens skelett.

Nedre extremiteterna: lårben, skenben, vadben, fotled, tårnas ben.

- Underkäksben - Överkäksben

- Okben - Näsben - Pannben - Kilben

- Tinningben - Hjässben - Nackben

206

- Stora fontanellen: Uppe på hjässan

- Lilla fontanellen - Bakhuvudet

Låta huvudet ändra form så att barnet kan passera genom förlossningskanalen

Vid 1½ - 2 års ålder

- Ländkotor 5 - korsben 5 - Svansben 3-5

Svank, framåtkrökning

Puckel, bakåtkrökning

Den slutar som en säck vid första eller andra ländkotan

- Bröstben

- 12 par revben

- 12 bröstkotor

Sternum

Man suger upp röd benmärg från sternum för att utreda blodsjukdomar

- Skulderblad (scapula) - Nyckelben (clavicula)

- Överarmsben (humerus)

- Underarmsben: radius + ulna

- Handlov (karpalben) - Handens skelett (metakarpalben + falanger)

- Lårben (femur) - Skenben (tibia)

- Vadben (fibula) - Fotled - Tårnas ben (phalanx)

- Höftleder + Axelleder

- Knäled + Armbåge + Fingerleder

- Strålbenets rörelse mot armbågsbenet när handflatan vänds upp resp. ner

Ledhåla omgiven av ledvätska, ledbrosk, ledhuvud (övre), ledpanna (nedre), ledhinna och ytterst ledkapsel.

Muskelfibrer ligger i buntar med bindväv runt. Flera buntar hålls ihop av en muskelfascia (kraftigare bindväv) och bildar en muskel.

I underarmen och handen

Genom senorna

- Kappmuskeln - Breda ryggmuskeln

- Stora sätesmuskeln

Den drar ihop sig (kontraheras) och slappnar av.

Mellankostskiva

Benbrott

- Skelett - Muskulatur - Leder

Den medicinska specialitet som behandlar medfödda eller förvärvade sjukdomar och skador på rörelseorganen.

Förslitning i leder

Skador som har uppkommit genom yttre våld vid ett olyckstillfälle. Ex. stukning, urledsvridning, benbrott eller ledbandsskada.

Urledsvridning är allvarligare eftersom benändarna inte återgår till till normalläge av sig själva.

- Smärta som ökar vid minsta rörelse

- Svullnad ( av blod som samlats i vävnaden)

- Svårighet att röra eller stödja på den skadade kroppsdelen

- Felställning (uppstår om skelettdelarna ändrat läge gentemot varandra)

Brott på lårbenshalsen

Brott på strålbenet

Om ett ben ser kortare ut än det andra, foten vänds ut från kroppen och benet går inte att lyfta från underlaget. (Fast om frakturen är inkilad syns inte detta. Enda symtom kan vara smärtan vid lägesförändring.)

Svullen och smärtande handled

Det kan hindra blodcirkulationen och ge allvarliga vävnadsskador.

Svullnad, missfärgning, kyla, värk, domningar, svårighet att röra på fingrar eller tår.

Övervikt, svag muskulatur, alkoholmissbruk, rökning, psykisk stress eller vantrivsel.

Använda sig av förflyttningsteknik och tekniska hjälpmedel.

- Vid svåra smärtor

- Om smärtan är kvar efter ett par veckor

- Domningskänslor i ben eller underliv

- Inkontinensproblem

- Över 55 år utan tidigare ryggbesvär

- Om man behandlas för cancer eller benskörhet

- Om smärtan kom vid ett olycksfall

Lumbago. Plötslig smärta i ryggen. Ischiasnerven har utsatts för tryck. Går över av sig själv efter ngr dagar. Var i rörelse. Smärstillande.

En disk brister och trycker på nervrötter i ryggraden. Smärtan följer ischiasnervens utbredning och kan leda till domningskänslor och känselrubbning i ben och underliv. Inkontinensproblem. Läker ut av sig själv men kan ta lång tid.

Smärttillstånd i leder, senor och muskler. Främst hos kvinnor. Smärtsignaler vid vanlig beröring.

Andra symtom: huvudvärk, orolig mage, sömnproblem, trötthet och känslighet för ljud och ljus.

Anamnes och tryckschema.

Benskörhet.

- Fysiskt aktiv - Rökfri

- Vara ute,lagom solljus

- Kost med kalcium och D-vitamin

Ledytornas brosk blir slitet och nött. Pålagring av ben i ledytornas kanter gör att leden ändrar form och fungerar sämre. Cirkulationen kan bli sämre.

Daglig aktivitet för att förbättra rörelseförmågan, smärtstillande läkemedel, ev. viktminskning. Käpp- och gångteknik, tekniska hjälpmedel. Kortisoninjektion mot inflammation och hyaluronspruta som smörjning i leden.

De inflammeras och ökar mängden ledvätska som gör att de svullnar och ömmar. Ledkapseln förtjockas och bindväv från ledhinnan växer in i leden. Ledbrosket förstörs, ökar belastningen på benen som också kan brytas ner och detta skapar de typiska felställningarna i lederna.

En sjukdom där kroppens immunförsvar angriper den egna vävnaden.

Börjar vanligtvis med smygande trötthet, motvilja mot mat, avmagring och temperaturhöjning. Samtidigt uppträder ömhet, svullnad, rodnad och morgonstelhet i lederna. Domningskänsla i armar och ben. Kan också bli "reumatiska knutor" på ställen som utsätts för tryck: fingrar, armbågar och underarmar. Sjukdomar uppträder i skov.

Den ställs på bla. patientens symtom. Sänkan är ofta kraftigt förhöjd under ett skov och en speciell antikropp i blodet, en "reumatoid faktor", tyder på ledgångsreumatism.