Socialt Arbete Som Ämne Och Profession

Centralförbundet för socialt arbete. Agda Montelius och Gerda Meyerson.

Man ville utveckla det sociala arbetet i Sverige. Staten skulle få mer makt och ansvar över det sociala arbetet istället för filantropin. CSA bildade samlingsbegreppet socialt arbete för alla tidigare organisationer och arbeten som utförts.

Man ville att det sociala arbetet skulle ses som ett lika viktigt arbete som t. ex. En läkares eller vetenskapsman.

1. CSA bidrog till att socialarbetarutbildningen startade i Sverige (1921).

2. Medverkade till utgivningen av tidningen social tidskrift där CH von Koch var redaktör.

Viktig del i den sociala debatten

3. Förespråkade för politiska reformer såsom t. ex. pension- och yrkesskadeförsäkring.

4. Ett bredare och mer professionellt arbete.

Social tidskrift, CH von Koch.

Social förändring, problemlösning i mänskliga relationer, för empowerment och frigörelse med syfte att främja människans välfärd.

De ville främja sedlighet och moral.

De fattigas vänner.

- Offentligt ansvar för barnavård och fattigvård erkändes.

Filantropin hade fortfarande inflytande.

- Kritiken mot filantropin växte, arbetarklassen krävde att insatser från samhället istället.

- CSA förespråkade socialpolitiska reformer och gjorde där av att filantropin fick mindre mindre inflytande och att det växte fram större och professionellt arbete under den här tiden.

- Allmänna folkpension (1913) olycks- och yrkesskadeförsäkring (1916)

- befolkningsfrågan, bostadsfrågan och grunden till socialförsäkringssystemet 1920-1930.

- De som tog emot fattigvård fick rösträtt

- Efter två världskrig där vi klarat oss bra, kunde vi exportera vilket ledde till ökad ekonomi och därmed kunde skapa ett bättre socialt arbete.

- Tilläggspension, arbetslöshetsförsäkring och barnbidrag (1950).

- Offentliga sektorns vård och omsorgs institutioner byggs ut och barnomsorgen bildades.

- Socialtjänstlagen infördes (1982) finns kvar och är sig lik.

Charity Organization Society.

Religiöst präglad men metodisk. Föregångare till Mary Richmonds "case work" - metodik.

Delade upp verksamheten mellan "värdiga fattiga" - det som förtjänade att bli hjälpta och det "ovärdiga fattiga" - de som själva försatt sig i fattigdom.

Vetenskapligt stöd för vilka modeller som fungerar.

1. En företeelse definieras som social

2. Den anses möjlig att åtgärda/ påverka

3. Lösningarna måste vara rätta lösningar. Etiska gränser.

1. Ett samlingsbegrepp för frågor som väcker oro.

2. Under industrialismen uppstod nya problem såsom fattigdom, alkoholism, barnarbete och olycksfall.

3. I Sverige benämnde man dessa problem med den sociala frågan: Blev filantropins huvuduppgift, rädslan för det fattigas uppror.

1. Individualismen

Människan själv styr över sitt liv.

Integritet och valmöjligheter är ett plus i ett sådant system.

Risken är att det endast gynnar de starka som vågar ta för sig.

2. Gemenskap

Tillgodoser medborgarnas gemensamma bästa.

Staten har ett stort inflytande..

Samhället har huvudrollen. Omsorg och solidaritet.

Nackdel: förmynderi och kontroll.

Det sociala arbetet i norden har utvecklats med gemenskapsmodellen.

Det områden där människor samspelar med sin omgivning.

Principer om mänskliga rättigheter och social rättvisa.

1. Fältbaserad praktik - arbetet

2. Jobbet ute på fältet

3. Forskningsämne

Alla som dömts till allmänt arbete skulle friges när hen skaffat en ny husbonde. Samhällsekonomisk politik, det var för dyrt att bekosta soldater för samhället.

Förvärvslöshetsbegreppet infördes i 1723 års tjänstehjonstadga .

Det försämrade ekonomin vilket ledde till att bl. a. rätten till fattigvården begränsades.

I princip allt som hade med socialt arbete drogs tillbaka.

1. Barnavårdslagen - anstaltsvård för barn som saknade tillsyn

2. Lag om tvångsuppfostran - uppfostringsanstalter

3. Vanartslag - tvångsomhändertagande med anstaltsvistelse

4. Alkoholistlagen - alkoholister sågs som sociala skadegörelse som samhället var tvungen att skydda sig mot.

5. Obligatoriskt med ålderdomshem i alla kommuner - de fick ofta bo med de som var sinnesjuka osv. 1929 separerades de och de äldre fick bo på separata hem.

Man ville få bort de psykiskt sjuka och andra som man inte ville ha i samhället.

Mary Richmond och Jane Addams.

Människans vilja att hjälpa andra har i stort sett alltid funnits.

På tidigt 1800-tal började överklasskvinnor i brist på annat och med en rädsla för att det fattiga skulle göra en revolution hjälpa de fattiga.

Det var med grund för kristlig barmhärtighet och altruism.

Man tyckte att socialt arbete bäst bedrevs med hjälp av kärlek på ideell basis.

Den "Sociala frågan".

1. Början av 1300-talet förbjöds träldom och blodshämnd.

2. Tiondel av säden som bönderna fick in skulle gå till katolska kyrkan av det skulle två niondelar gå till det fattiga.

3. Gustav II Adolf stiftade lagar som syftade till att föräldralösa barn inte längre skulle tas in på hospital utan att barnahus skulle inrättas.

4. 1637 stadgades det att manliga zigenare som fanns kvar i landet skulle hängas och deras kvinnor och barn skulle drivas ut.

5. 1686 beslutades det att socknarna(mindre samhällen, byar) skulle ta ansvar för sina fattiga.

Vetenskapsfilosofi - handlar om det systematiska studiet av vetenskaplig aktivitet och dess kunskaper.

Vetenskapsteori - generellt antagande. Man har ett antagande som man undersöker med sitt förnuft och intellekt. Den processen kallar man för teori.

Den avgörande ontologiska frågan är vad som antas existera och vad som inte existerar.

T. ex. Finns det liv utanför jorden?

Är verkligheten i grunden materiell? Är det något vi kan observera eller uppfatta med våra sinnen?

Behandlar kunskapens väsen - vad är kunskap?

Villkoren för kunskap.

Varifrån får vi kunskap? Och hur bildas det kunskap?

Vad är relationen mellan den som har kunskap och det som är kunskap?

Står för hur kunskapsteorin hänger ihop.

1. Sanning

2. Relativism

3. Kausalitet

Uppfattningen som går ut på att allt är relativt, dvs. det finns inte bara en sanning, utan många tänkbara sanningar.

Säker kunskap.

Positivism är ett samlingsbegrepp vetenskapsteoretiska positioner som menar att det är möjligt att producera säker/ giltig kunskap.

Vetenskapen ska vila på sanningar.

1. Det vi kan iaktta med våra sinnen.

2. Det vi kan räkna ut med vår logik.

Enligt positivismen ska man inte lita på traditioner och olika aktiviteter. Man ska inte lösa spekulationer, gissningar eller låta sina känslor styra.

Endast lita på säker fakta och vara kritisk till alla påståenden.

Analysera logiskt för att kunna dra slutsatser.

Den aktivitet vi ägnar oss åt när vi i tanken undersöker något med hjälp av förnuft och intellekt. Vi kan då använda olika tankeredskap som exempelvis logik, abstraktion, deduktion eller induktion.

Auguste Comte , han ingick i en grupp med vetenskapsmän som kallade sig för Wien kretsen.

Idealiska filosofin där kyrkan och andligheten var de som satte ramarna för på vad som var möjligt att tro på och studera.

För att skilja vetenskap från icke vetenskap.

"Finns det inget tänkbart sätt att avgöra huruvida ett påstående är sant, så har påståendet ingen mening"

Verifiera- visas vara sann

Falisifiera - visas vara falska

Att man utifrånteori härleder hypoteser som prövas empiriskt medvetenskapliga metoder.

Giltig information om den är logisk och stämmer överens med verkligheten.

Man testar sina gissningar/ hypoteser deduktivt. Stämmer premisserna med verkligheten? Man falsifierar de hypoteser som inte stämmer.

Prövbara utifrån observationer och erfarenhet.

Induktion innebär att man drar allmänna, generella, slutsatser utifrån empiriska fakta. Induktion förutsätter alltså kvantifiering.

Man har ingen teori så man skaffar en, så man går ut i verkligheten för att kolla upp hur något ligger till.

Premiss: Alla människor vi känner till genom hela världshistorien har dött.

Slutsats: Alltså är alla människor, inklusive mig själv, dödliga.

Man måste få veta hur undersökningen har utförts, svårt att lita på emperiskt material pga. att den sällan är fullständig.

Man har en teori från början som man sedan försöker anpassa verkligheten efter. En slutsats är giltig så länge den är logiskt sammanhängande.

Premiss: Alla människor är dödliga.

Premiss: Jag är en människa.

Slutsats: Alltså är jag dödlig.

Induktion handlar om sannolikhet: Jag har sett 1 000 svanar och alla har varit vita. Därför tror jag att nästa svan jag ser också kommer att vara vit. Skulle den i stället vara svart har min teori blivit falsifierad.

Deduktion handlar om logisk giltighet: Alla svanar är vita. Här finns en svart fågel. Därför är den ingen svan.

Det innebär att en undersökning är korrekt utförd. Tillräckligt många människor har tillfrågats vid enkäten, man har räknat rätt etc.

Detinnebär att man verkligen mäter det man vill mäta. Intelligenstesten mäter intelligens och ingenting annat.

Detinnebär att det finns en metod med regler för hur man avgör vad som är sant eller sannolikt. Reglerna måste redovisas öppet så att vem som helst kan se hur en undersökning är gjord. Experiment ska kunna göras om av någon annan och då leda till samma resultat.

En kombination av induktion och deduktion. Man har ingen teori från början utan som i induktiva metoden så går man ut och skaffar en teori. Istället för att falsifiera den så utvecklar man teorin. Det man kommer fram till blir en preliminär teori

Kan ses som bryggan mellan ontologiska och epistemologiska frågor och den praktiska forskningsverksamheten.

Det finns flera centrala metodologiska frågor t. ex. om slutledning.

I närheten till det abduktiva. Man skiljer mellan empiriska kategorier och abstrakta begrepp.

2. Kritisk realism

3. Icke-realism

Empirismen utgår från att verkligheten existerar oberoende av observatören.

Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att all kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesintryck. Det enda som kan betraktas som tillförlitligt är det som kan beläggas erfarenhetsmässigt.

Kritisk realism är en kunskapsteoretisk uppfattning som är kritisk eftersom den hävdar att allt inte nödvändigtvis är som vi uppfattar det vara.

Teoretisk kunskap kan ofta uttryckas som att man vet att något är så. Det uttrycks ofta i form av ett påstående.

Därför även kallad påståendekunskap.

Har man praktisk kunskap kan man göra något t. ex. cykla.

Den brukar även kallas för färdighetskunskap pga. att den ofta visas i form av en färdighet.

Poesis & praxis.

Poesis: skapande aktivitet som förbättras via övning. Om man exempelvis bygger något så bedömer man inte förrän det är färdigt.

Resultatet är lika med kunnighet. Man bedömer inte bara skicklighet utan det är resultatet som är det viktiga.

Övas via handlingar, våra sinnen, arbete, ansvar, erfarenheter osv.

Praxis: kunskapen är det som vägleder. Det krävs inlevelse och förståelse. Praxis övas via handlingar, våra sinnen, arbete, ansvar, erfarenheter osv.

Kunskap som vi omedvetet har, vi kan inte uttrycka den i ord eller sätta fingret på den.

T. ex. unga studenter lär sig av att se hur det erfarna hanterar klienter. Problemet är att så länge den är tyst kan den ej ifrågasättas.

1. Det vi uppmärksammmar från. Detta utgör den tysta dimensionen.

2. Det vi riktar vår uppmärksamhet mot.

Mellan dessa två led finns en funktionell relation.

1. Det teologiska stadiet -Mytisk och religiös syn. Myterna och religionen står för alla universella förklaringar.

2. Det metafysiska stadiet - Filosofiskt spekulativa förklaringar

3. Det positiva stadiet - Slutstadiet.

Positivisterna strävar efter absolut fakta. Känslor och spekulationer = värdelöst.

Har sin grund i naturvetenskapen.

Viktigt att forskaren är objektiv och att hens egna erfarenheter inte påverkar resultatet.

Avfärder aldrig ett påstående utan att ha undersökt det.

Använder sig av den hypotetiskt- deduktiva metoden.

De logiska positivisterna utvecklade positivismen.

Allt måste observeras tydligare än i den klassiska positivismen.

Hävdar att vetenskapliga teorier måste vara prövbara utifrån observationer och erfarenheter.

Karl Popper.

Han påstod att man ska tala om det saker som gör en teori falsk. Han ställde därför upp Falsifierbarhetsprincipen " En teori är vetenskaplig om den är falsifierbar"

Hos positivisterna tvärtom: " En teori är vetenskaplig om den är verifierbar"

1. Problem

2. Hypotes

3. Deduktion

4. Experiment eller observation

5. Korroboration eller förkastande av hypotesen.

Att observationer och experiment överensstämmer med hypotesen.

Hypotesen får en högre grad av korroboration ju fler tester den klarat utan falsifiering.

Ett faktum som strider mot ett paradigm, det vill säga strider mot en allmänt accepterad teori eller världsuppfattning.

Vetande eller kunskap inhämtad genom sinneserfarenhet.

Personlig relation till teorin. Tolkat utifrån våra egna erfarenheter, värderingar osv.

Information är något man läst/ tagit del av.

Information kan leda till kunskap.

Information är "klart", kunskap är mer abstrakt.

Även kallat tolkningsläran. Uppstod som en metod att tolka bibeltexter.

Senare utv. en filosofi som syftar till en förståelse av människan och dennes livsvärde.

Hermeneutiken anser att vi inte endast har två källor till kunskap ( det vi kan iaktta med våra sinnen, räkna ut med vår logik).

Det tror även på en tredje: igenkännande/ empati.

Helheten är viktig, istället för att studera del för del. Summan av delarna blir mindre än helheten.

Kritik: Teorierna är sällan intersubjektivt testbara pga. forskarens känslor osv.

Försök till att skapa en metodlära för tolkning av meningsfulla fenomen och dels försöka beskriva de villkor som gör det möjligt att förstå meningen.

Mänskliga handlingar, yttrande, ord och texter i fokus.

Tolkning och förståelse, inte förklaringen av ett fenomen.

Forskningsprocessen börjar och har som mål i förståelsen.

Förstå vissa saker med bakgrunden av vissa förutsättningar.

Aldrig möter vi världen eller ett forskningsprojekt eller en ny situation helt oförutsättningslöst.

Förförståelse innebär att det erfarenheter och den kunskap man har med sig in i en forskning kan vara omedveten och medveten.

En bra förförståelse leder till förkunskap medans en dålig leder till en fördom.

Det menas att tolkning blir aldrig färdig. Ju mer man får veta ju mer ovetandes blir man iom. att det kommer ständigt nya frågor.

Kunskap och förförståelse.

1. Förstå, inte förklara

2. Skapa en metodik för meningsfulla fenomen

3. Inlevelse - för att förstå människan måste vi sätta oss in i deras livsvärldar

4. Allt är unikt, människor har egna viljor och förmåga att ändra sitt beteende

5. En social varelse - inte direkt empiriskt observerbara men viktiga.

Menar på att det inte finns något jag. Att människans medvetande inte har någon fri vilja i sig.

Utan att de är sociala och samhälleliga strukturer som styr hur vi agerar.

(Jag kan inte vara glad om jag aldrig varit ledsen)

Att vara rationell är att utifrån de kunskaper man har, välja de medel som säkrast leder till de mål som man vill uppnå. Popper var en rationalist.

Ett överenskommande från forskare, från vilka grundläggande teoretiska antagande som bedöms legitima.

Inom ett paradigm bedrivs något som Kuhn kallar normalvetenskap.

När man radikalt byter åsikt. Inget man gradvis kommer på.

Till en början trodde människor att jorden var platt sen insåg man att den var rund.

Ett stort antal observationer ska ha gjorts. Observationerna ska ha gjorts under olika omständigheter.

Inga observationer falsifierar den lag man vill härleda.

En dogmatiker VET vad som är sant, vägrar tro på motsägande. T. ex. extremt religiösa människor.

En idé eller tanke, något vi är nyfikna på. det som man vill veta mer om. Förståelse av världen är målet, men ifrågasättandet är medlet.

Skillnaden mellan vår förförståelse och verkligheten så som vi uppfattar den.

Byggstenar som används i forskningen för att klargöra vad vi pratar om.

En gissning eller ett antagande där olika begrepp sätt i relation till varandra.

1. Börjar med nyfikenhet och inläsning på ämnet.

2. Formulera en forskningsfråga/ syfte. Den ska kunna förklara/ ge förståelse/ lösa problem/öka kunskap.

3. Val av metod. Frågan kan styra valet.

4. Dags att analysera och sortera material.

5. Slutdiskussion. Utveckla en teori. Ska ha stöd i verkligheten.

Tror inte på några absoluta sanningar. Däremot kan man plocka ut en eller flera små sanningar som man tycker låter vettigt.

Fakta: Så är det inte

Värdering: Det tycker jag inte

Man kan aldrig vara 100% säker på att en hypotes är sann (man kan inte verifiera).

Däremot om den är falsk.

Popper tyckte man skulle hitta så många hypoteser som möjligt och sedan försöka falsifiera dem går det inte blir det en provisorisk sanning.

Man kan lägga till hjälphypoteser för att försöka rädda sin teori.

En psykologisk riktning som valt en positivistisk väg. Intresserar sig bara i att registrera beteenden. Man ser sina klienter lite som labbråttor.

Tillvägagångssätt

Vanligast inom socialt arbete - intervjuer t. ex.

Det innebär att man ska klargöra ett fenomens karaktär eller egenskaper, vad betyder fenomenet och vad handlar det om.

Deltagande observationer, intervjuer.

Man för en studie på hur många och hur mycket och i vilken utsträckning.

Enkäter, statistik, observationer.

Man har ett problem man vill fixa, då gör man en tillämpad forskning som ger kunskap snabbt som leder till konkreta åtgärder.

Används när man inser att man har luckor i kunskapen, eller så vill man vidga vetandet.

En utredningsfråga söker kunskap, en forskningsfråga vill skapa kunskap.

Utredningsfrågor kan finnas som delfrågor i forskning.

Naturfilosofi = Ontologi.

En gren av filosofin. Frågor om universumsoch civilisationens natur.

Realism: Världen existerar oavsett om vi är medvetna om den eller ej.

Idealism: Ser vi inte skogen så finns den inte.

Kunskapsfilosofi = epistemologi.

En andra gren av filosofin. Frågor om var kunskap kommer ifrån och dess giltighet.

Empirism: Vi får kunskap från sinnen och erfarenhet. Vi föds som oskrivna blad, men inom sinom tid påverkar tidigare erfarenheter våra kommande.

Rationalism: Idéer och förmågor är medfödda.

Värdefilosofi = Etik.

Den tredje grenen av filosofin. Frågor om etik och moral.

Moralfilosofin: Vad som är rätt och fel. T. ex. försöksdjur, rätt eller fel?

Det producerar en teori om teorin.

Den har sina rötter i marxismen. Inriktad på politik och samhället.

Svarar på frågan "Varför?". Reder ut problem, förklarar skapar förståelse som sedan utvecklar teorier.

Lärdomen vi får utifrån observationer, empiri, erfarenheter osv.

Om den är generaliserbar kan man anta att forskningen passar in i liknande situationer.

Kan man inte generalisera är det inte särskilt bra forskning.

1. Deltagande observationer - innebär att man följer med någon under en arbetsdag och observerar de som görs.

2. Dagböcker - man ber personalen anteckna och reflektera under en dag. Vart de varit, vad de tycker om arbetet och vad som är problematiskt, om det varit en bra eller dålig dag.

Validitet - handlar om vilken utsträckning vi undersöker det vi avsett att undersöka.

Tillförlitlighet/ reliabilitet - handlar om hur väl jag undersöker det jag avser att undersöka.

Handlar om hela forskningsprocessen. Att alla delarna är väl genomförda och att man reflekterar och redovisar det man gjort.

Låta någon annan tolka mina intervjuer, enkäter osv. för att se om deras tolkningar blir liknande till mina egna.

Någon man ofta pratar om i kvalitativa metoder.

Innebär att man använder sig av olika datainsamlingsmetoder.

- Fångar olika aspekter

- Syftet blir att ge så fyllig bild som möjligt

- I analysen kan delarna berika varandra

Begrepp som omfattar de föreställningar vi har om oss själva och om andra människor.

1. En ideologisk nivå - innebär ställningstagande som vi gjort under livet som vi kan bära fram som fanor: exempel att alla ska ha rätt till vård i samhället.

2. Skolteoretisk nivå - teorier och kunskaper vi fått genom utbildning.

3. Personliga föreställningar - erfarenheter från vår barndom. Man bildar personliga föreställningar. Exempel att mina personliga föreställningar är att morföräldrar är viktiga för sina barn.

Reflektera och reflektioner

Hur bör vi leva?

Hur bör vi vara som människor?

Vad kännetecknar ett gott liv?

Vad kännetecknar en god handling?

Byta och ändra gener.

T. ex reservdelssyskon för att rädda ett annat syskon.

Kolla hur barnet är i magen, friskt eller sjukt? Om barnet är sjukt eller t. ex. saknar en kroppsdel, är det då ok med abort?

Att låta någon dö få sin vilja igenom.

Gott och ont, rätt och fel, vad vi människor bör och inte bör göra.

Sätt att bete sig.

Moralfilosofi.

Beteendet som etiken lär. Våra handlingar i relation till det som är rätt och fel, gott och ont.

Vi tänker etiskt och handlar moraliskt.

Det är när det uppstår situationer där det finns goda själ för flera handlingsalternativ.

En situation där vår moraliska förmåga konfronteras med verkligheten.

Handlingsalternativen man har, har både för och nackdelar, hur vi än agerar kan bli både rätt och fel.

1.Etiska principer, normer och regler

2. Förnuftet

3. Samvetet

4. Empatisk förmåga

5. Våra medmänniskor som man kan be om råd och diskutera med

1. Metaetik

2. Normativ etik

3. Tillämpad etik

Det är en värdeteori. Försöker reda ut vad olika etiskaproblemområden innefattar.

Analyserar etiskaprinciper, regler osv.

Undersöker vilken moral som är den mesträtta eller mest välgrundade.

Svarar på frågan om hur individen bör resonera om huruvida en handling är rätt eller fel.

Det är tillvägagångssätt för att lösapraktiska problem.

T. ex. medicinsk etik,djurrättsetik, etik i socialt arbete

1. Teologiska - konsekvensetiken

2. Deonteologiska - pliktetik och rättighetsetik

3. Dygdetik

Fokus på resultatet, maximera nyttan. Dvs. man ska välja den handling som utger mest nytta för så många som möjligt.

Hur kan man veta vad som är bäst för vem eller vilka?

Vem avgör vad nytta/ välfärd innebär?

Vad är lycka?

Hur vet vi om vi handlar rätt eller fel?

Man kan inte gå över lik för att uppnå största möjliga lycka för största möjliga antal.

Utilitarism, Jeremy Benthamn och John Stuart Mill.

När det inte finns något annat alternativ som kunde ha gett bättre konsekvenser.

1. Den klassiska utilitarismen säger utifrån hedonism att tanken var att välbefinnandelycka eller lust skulle maximeras.

2. Preferentialism säger att önskeuppfyllelsen är det som ska maximeras.

Att om en handling skulle gynna två främlingar men missgynna en familjemedlem måste jag ändå välja att gynna de två främlingarna då de blir fler som gynnas.

Iom. att man alltid ska gynna majoriteten så riskerar vi att sätta oss själva i sämre situationer,sämre lön, lägre levnadsstandard osv.

Och i och med de så riskerar läran att tappa sitt syfte vilket leder till att många ger upp inför dessa krav.

Egoism.

Man har inga förpliktelser mot någon annan än sig själv.

Man handlar orätt om man ödelägger sin egna framtid.

Man ska leva ett nyttigt och hälsosamt liv.

Man kan finna kan glädje åt att hjälpa andra man uppstår en konflikt går alltid sitt egna välmående först.

Det går dåligt om alla alltid ska sätta sig själv i första hand.

Därför utv. kontraktualismen.

För att hålla ihop egoisterna vart de tvunget att finnas en central auktoritet som skulle styra egoisterna åt rätt håll, tvingar fram ett samarbete genom ett moraliskt kontrakt.

Att man ska vaka över alla säkerhet för att minska ren egoistisk dumhet.

Det moraliska värdet på pliktkänsla.

Det som är gott är det som jag upplever som min plikt att göra.

Om en handling är rätt eller fel beror alltså inte på konsekvenserna.

Det är egenskapen hos själva handlingen som avgör om den är rätt eller fel.

Han var en tysk filosof.

Att vi genom vårat förnuft kan komma fram till vad som är rätt och orätt.

Det kategoriska imperativet.

1. Handla alltid efter den maxin du skulle vilja se upphöjd till en allmän lag. (dödar du, får alla döda)

2. Handla så att du aldrig behandlar någon människa bara som ett medel utan alltid som ett mål.

Kategorisk = Ljug inte!

Villkorat = Ljug inte om du inte vill bli omtyckt.

Man får aldrig döda, ljuga eller bryta löften.

1. Vi ska behandla människor som ändamål och inte som medel.

2. Om handlingen utgör en grund för att upphöja till allmän lag så ska båda parter vara överens om att den är rättvis.

3. Alltid handlingen som är avgörande och inte konsekvenserna.

4. Det är aldrig rätt att döda en människa inte ens om det skulle rädda flera andra människors liv.

Man ska alltid agera likadant i samma situationer men hur ska man kunna bestämma vad som är samma situation?

Hur fastställer vi vad som är relevanta maximer och hur garanterar vi att just dessa är det rätta reglerna?

Plikter anses vara absoluta utan undantag, är detta hållbart? T. ex. om man har möjligheten att döda en människa som är på väg till att spränga världen, är detta då inte det rätta?

En pliktkollision är t. ex. Vi bör inte ljuga men om jag kan rädda liv genom att ljuga så kan det vara okej.

Dvs. man rangordnar plikterna som t. ex. att rädda liv går före att ljuga.

Förnuftet är kompassen!

Nyliberalism.

Det finns absoluta plikter och handlingar som är förbjudna och för att utför vi dom så kränker vi ju på någons rättigheter.

Det ska inte förstås som rättigheter enligt lagen.

Alla som kan tänka, känna och ta beslut har rättigheter.

Förr i tiden så var kvinnor inte inräknade i att ha rättigheter men det har man ändrat i den moderna rättighetsetiken.

Kränka andras rättigheter!

Alla har rätt till sin egna kropp och talanger.

Även saker vi äger är mina rättigheter, tar någon annan min ägodel så har jag rätt att ta tillbaka den.

Staten kan inte förbjuda oss att göra vad vi vill med våra liv (droger osv.).

Aktiv dödshjälp är ok om det sker på direkt begäran från den döende.

Vi har rätt att ge upp våra liv, självmord.

Läran strider mot paternalism.

Princip som "trampar" på den andres vilja eller åsikt.

Tron om att man gör något för personens bästa utan att fråga om det är vad personen i fråga vill.

En handling är rätt om motivet för handlingen är rätt eller god.

Vad för slags människa bör jag vara?

- Att vi är goda människor snarare än att vi gör goda handlingar.

- Det centrala är varför vi gör som vi gör och inte vad vi gör.

- Dvs. man knyter etiken till människan istället för till specifika händelser.

- Dygderna är i fokus och inte om frågorna är rätt eller orätt.

En moralisk god egenskap eller en moraliskt beundransvärt karaktärsdrag.

Inget man föds till, man över till sin förmåga att vara dygdig.

- Att vara dygdig innebär att man ska en förmåga att erfara vårt och andras ansvar i olika situationer.

- Ha en vilja och förmåga att handla rätt.

- Dygder har inget att göra med önskningar och behov.

Innebär att man hittar den gyllene mellanvägen mellan ytterligheterna som t. ex. gränsen mellan att vara för snål till att bli alldeles för slösaktig.

Vishet, mod, måttfullhet och rättrådighet.

Detsamma som det grundläggande plus:

Tro, hopp och kärlek.

Utifrån om det vore rättvist, ärligt, generöst osv.

Mod, generositet, ärlighet och lojalitet.

Ett komplement till de andra etikerna.

Feministisk etik.

- Om det inte finns några regler och definitioner som vi bör respektera, gör att vi inte kan hjälpa andra människor i kris.

- Vad som helst kan kallas gott och inget ont.

- En dygd i ett samhälle behöver inte vara en dygd i ett annat.

- Hur många människor kan utveckla en karaktär som hjälper dom att handla rätt i alla lägen?

Vi är inte överens om vilka som dygderna är och att vi inte tar hänsyn till vad konsekvenserna blir av vårat handlande.

- Vad jag har för inställning/ attityd mot min klient.

- Hur jag är som individ vi mötet.

- Vilket kroppsspråk, språkbruk, tonfall jag använder.

Respekt, vänlighet och tillit. Ej vara misstänksam.

Att ha jämlikhet, empati.

Sära på mina egna känslor från andras.

Kunna analysera och bedöma etiska problem.

Att sitta ner i en grupp och reflektera över sitt arbete och sina beslut.
Bra för både personal och klienter

Konsekvensetiken - Maximera nyttan och fokusera på konsekvenserna. Opersonlig, göra nytta för det största antalet.

Pliktetiken - Vissa handlingar anses förbjudna och andra är plikter. Fokus på handlingen i sig och inte dess konsekvenser. Se varje individ för sig.

Dygdetiken - Vi bör utveckla goda egenskaper och agera som goda människor.

Etiska nyckelord som : människovärde, humanitet, solidaritet och mänskliga rättigheter.

Relationen mellan socialarbetaren och klienten.

Att man definierar, diskuterar och konkretiserar de värden och de människor som verksamheten enligt lagstiftning kan utgå ifrån.

Man granskar vad den aktuella situationen handlar om, vilka är aktörerna och vad dom vill.

Hur intressekonflikten ser ut och vilka handlingsalternativ som finns och vilka blir då konsekvenserna av dessa.

Människovärdesprincipen, mänskliga rättigheter, humanitet, solidaritet, (välfärd, resurser och trygghet), (värdighet och integritet), (frihet och självbestämmande), (demokrati och delaktighet), rättvisa och jämlikhet.

Autonomiprincipen - Klienten har rätt att bestämma över sitt liv så länge det inte går ut över andra.

Integritetsprincipen - Man ska ha respekt för klientens åsikter

Rättviseprincipen - Lika fall ska behandlas och bedömas lika

Godhetsprincipen - Vi bör göra gott mot klienten, vi ska förhindra och förebygga lidande.

Skadeprincipen - Vi får inte orsaka klienten skada.

Insatserna mellan förutsättningar, gruppens uppgift och gruppens framförande av uppgiften.

Minst två personer måste definiera sig själva som gruppmedlemmar.

Gruppens existens måste erkännas av minst en utomstående person.

Primärgrupp - De som vi är känslomässigt engagerade i, familj och vänner exempelvis.

Sekundärgrupp - Arbetslag, basgrupp i skolan exempelvis

Referensgrupp - Olika rörelser som vi är med i utifrån idéer och värderingar, HBTQ exempelvis.

Vi grupp - De som tycker likadant

De grupp - De som inte tycker som oss

Informell grupp - En grupp som bildas utifrån att man vill samma sak, ex gå på bio.

Formell grupp - En grupp som har ett mål

1. Monopol på uppmärksamhet - den som vill ha all uppmärksamhet.

2. Den ambitiöse - Den duktiga

3. Offret - Den som är typ som en syndabock

4. Buffeln - Den gör allt för att få sin vilja igenom

5. Syndabocken - den man skyller allt på

6. Clownen - Den tar allt med en nypa salt, skojar bort saker och ser det roliga i uppgiften

1. Gemensamma mål - att man jobbar åt samma håll

2. Gemensamma normer - Regler i gruppen

3. Regelbundna träffar - Som alla vet vars och när

4. Känna samhörighet - Alla får känna sig delaktiga

5. Kunna kommunicera - med varandra

1. Att en eller flera i gruppen inte känner sig delaktiga.

2. Att man har brister i kommunikationen, att den är otydlig.

3. Att man inte lyssnar på varandra.

4. Att man inte respekterar varandra.

1. Den öppne - Har ett stort öppet fält, innebär att man tydligt visar sina åsikter och sin personlighet. Är en god lyssnare och kan ta till sig av andras uppfattningar.

2. Tyckaren - Har ett stort blint fält, kommer gärna med sina egna åsikter och känslor men är inte så benägen på att lyssna och ta hänsyn till andras.

3. Frågaren - Har ett stort fasadfält, frågar gärna om andras åsikter och är nyfiken. Vill inte dela med sig av sin egna uppfattning.

4. Musslan - Har ett stort okänt fält och ett litet öppet fält. En inåtvänd person som inte vet hur andra uppfattar en och inte heller vet så mycket om sig själv.

Den amerikanska psykologen Will Schultz.

FIRO har tre huvudfaser och två vilofaser.

1. Betydelsen av självkännedom

2. Betydelsen av det egna valet

3. Betydelsen av att vi är sanna och öppna

4. Vi gör val hela tiden, omedvetna och medvetna

5. Självinsikt och våga tala sanning

1. Att man får känna sig betydelsefull.

2. Att man får känna sig kompetent

3. Att man får känna sig omtyckt

Vår självbild påverkar våra känslor, våra känslor påverkar våra beteenden och våra beteende påverkar det vi uppnår.

1. Förstå och hantera den egna självbilden.

2. Uppskatta och respektera andra människor.

3. Visa flexibelt beteende och undvika att vara opåverkbar.

Huvudfasen Tillhöra - Alla ska känna efter så att det passar in i gruppen, att man känner sig accepterad och att man vill vara med.

Vilofasen Gemyt - Är när man löst medlemsfrågan och man utvecklar känslan "vi är alla med i gruppen"

Huvudfasen Rollsökning - En jobbig fas, då alla börjar att söka efter sin roll i gruppen. Bestämmandet av vem som ska ha ledarrollen osv,

Vilofasen Idyll - Som är en skön fas efter konflikterna kring rollsökandet är över. Bra känsla när man fått gå vidare.

Huvudfasen Samhörighet - Där samarbetet börjar fungera, man känner tillit till gruppen och kan börja dela upp arbetet utan störningsmoment.

1. En god ledare - har bra självinsikt, bra lyssnare, är kompetent, duktig på att delegera och fördela ansvar och är målmedveten.

2. En släpphänt ledare - Dålig på att ge feedback, både positiv och negativ. Bryr sig inte så mycket, oengagerad, dålig på att ta diskussioner och vill att saker ska lösa sig själva.

3. En demokratisk ledare - Söker hjälp när beslut ska tas, vill prata igenom alla problem och ta råd från andra.

4. En auktoritär ledare - Dominant. Snabb på att lägga skulden på andra, undviker diskussioner, ger instruktioner utan att förklara och är dålig på att lyssna på andras råd.

Det är något som hör till vårat yrke, där vi genom grundläggande värderingar tillgodoser brukare och klienter på ett bra sätt.

Inom socialt arbete har vi förpliktelser att göra vårt bästa för att nå våra mål. Man ska vara stödjande och möta människors behov och främja jämlikhet och respekt.

Som sändare ska vi tänka på vad är det vi vill säga och vad är det jag säger och hur uppfattas det av mottagaren.

Som mottagare måste man låta sändaren tala till punkt, tänka efter vad personen berättar, försöka förstå vad som sägs och ställa frågor ifall man inte förstår.

Hur man är som person, vad man utger för känslor, vad man har för attityd, vilken kunskap man har och vilka erfarenheter man visas ha.

1. Intimsfär - de som man har 0,5 m från sig, som är de allra närmsta, anhöriga osv.

2. Personligsfär - de som man har 0,5-1 m avstånd till, goda vänner osv.

3. Socialasfären - 1-3 m ifrån sig, arbetskamrater, bekanta osv.

4. Myndighetssfären - offentlig zon, 3 m bort de man samtalar om sakfrågor med.

Kroppsspråket har 55% betydelse

Röstkvaliteten har 38%

Orden endast 7%

Att sträva efter att legitimera klientens behov och inte våra egna.

1. Att man har en reflekterande förmåga och kännedom

2. Att man har självdisciplin och inte blir påverkad

3. Att man har empati så man kan visa att man förstår utan att vara sympatisk

4. Att man har kunskap om olika typer av strategier

5. Att man har god samtalsmetodik

1. Att man tror sig veta vad den andre känner, tänker och upplever.

2. Att man tro sig förstå innebörden i budskapet.

3. Att man ofta uttrycker sitt budskap i ord och tror att det räcker för att nå fram och förstås av andra

4. Att man förväntar sig att bli accepterad av andra trots att vi inte vet hur det uppfattar oss.

5. Att verkligheten inte ser ut som vi förväntat oss.

Använda ofullständiga budskap

Använda sig av tankeläsning

Använda oklara ord

Använda generaliserande ord

Använda dubbla budskap

Använda yrkesjargong

Omöjligt att inte kommunicera, vare sig man vill eller inte.

Man förmedlar alltid ett budskap när man är tillsammans med andra, även om man inte säger något.

Människor kommunicerar på olika abstraktionsnivåer.

Den lägsta nivån kommunicerar på elementa nivån som omfattar konkreta objektiva ting och sakfrågor.

Den högre nivån kommunicerar på en abstrakt och mer övergripande nivå. På en metanivå som omfattar attityder och värderingar till den konkreta världen samt kommunikation om hur man kommunicerar dvs metakommunikation.

Fysisk kontext är avseende tid, plats och yttre omständigheter, Exempelvis stökig vänthall, flygplats eller ett avskilt samtalsrum.

Social och emotionell kontext är avseende klimat, atmosfär, makt och statusförhållanden, rollfördelning och försvarsmekanismer.

Kulturell kontext är avseende tro och livsfrågor, nationella och internationella särdrag och värderingar.

1. Synlig makt - den man har utifrån sin profession

2. Osynlig makt - kunskap

3. Paternalism - makt vi har när vi tror oss göra något för en persons bäst men inte tagit reda på vad personen vill.

4. Underlåtelsemakt - När man underhåller någon sanning eller t. ex. när man vid ett familjemöte undviker att ta reda på barnens åsikt.

5. Politisk makt - Lagar och riktlinjer

6. Massmedias makt - löpsedlar osv.

7. Empowerment - positivt stödjande, låter en person hitta sina styrkor och vill jobba med dom.

Kroppsjaget - Hur kroppen ter sig inåt och utåt.

Tankejaget - Inlärningsförmågan

Känslojaget - Individens känslor och behov

Sociala jaget - Den egna rollen

Känna sig trygg med sig själv

Kan fritt uttrycka vad man känner

Avspänd tillsammans med andra

Lätt att hävda rätten till att få vara ifred

Rumsliga arrangemang - hur man sitter

Ögonkontakt - vart man tittar

Hållning - visar närvaro

Ansiktsuttryck - mimiken då man pratar och lyssnar på andra

Gester - hur jag rör mig i ett samtal

Klädval - vad det signalerar

1. Man ska inte avbryta i onödan.

2. Använda små ljud eller nickningar för att man visa att man lyssnar.

3. Vara medveten om sitt tonfall.

4. Våga vara tyst och låta den andre tänka. (klienten)

5. Anpassa språket.

Ge tillbaka formuleringen i en annan form. Klienten får lyssna och bekräfta eller dementera.

Annat ord affirmation, spegling, parafrasering.

Man ställer korta frågor, och endast en fråga i taget.

Ställer frågor som man inte behöver förklara och väntar sedan på ett svar från klienten.

Inte förhöra eller fråga något man redan vet.

Absolut inte besvara sina egna frågor.

Våga vara tyst och inte avbryta.

Man hör vad den andre säger, man försöker förstå och sätta sig in i sammanhanget.

Via småljud och gester visar man för den andra att man lyssnar.

1. Öppna frågor - hur, vem, vad berätta och beskriv.

2. Slutna frågor - Ja och nej frågor, när är du född? Alternativ frågor.

3. Ledande frågor - när man ger förslag.

4. Attackfrågor - är du trött? är du ledsen? varför? Dessa typer av frågor bör undvikas.

Sammanfatta det man pratat om och överenskommelser.

Lagom lång och ge stöd för klienten.

Kan göras flera ggr t. ex. vid byte av samtalsämne.

1. Man klargör situationen, skapar respekt och personligt kontakt så klienten känner tillit. Man anger hur det kommer se ut med träffar osv.

Färdigheter: Lyssna, omformulera, respektera, ställa öppna frågor och vara tydlig.

2. Man vidgar perspektiv och sätter upp mål, pratar om möjligheter och konsekvenser, granskar hinder och begränsningar. Anpassar tempot efter klienten.

Färdigheter: Prata om känsla som klienten förmedlat, utmana, rollspel och information.

3. Gör en handlingsplan, ger stöd för genomförande, utvärderar det som sagt och avslutar samtalet.

Färdigheter: Spåna, inventera, formulera konkreta mål och tydliggör utvärdering.

1. Fronesis - den allra viktigaste för moraliskt gott, översätts ofta med praktisk kunskap, att veta hur man ska göra det rätta i enskilda falloch veta vad som är rätt i olika situationer.

2. Episteme - läran om kunskap. Kunskapens giltighet. Kan vi få sann kunskap? Tränas/ övas via tanken.

Kunskap om världen.

3. Sofia - betyder visdom.

4. Techne - betyder hantverkskunskap, teknikkunskap.

1793 Biståndsprincipen formaliserades i Frankrike”Samhällets bistånd till medborgare i olycka är enhelig plikt”. (Franska revolutionen 1789-1799)