Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
121 Cards in this Set
- Front
- Back
Social prefix |
Olika titlar en person kan ha |
|
Psykofarmaka |
Medicin för vissa psykiska variationer |
|
Social konstruktion |
Sociala konstruktioner existerar endast inom interaktioner. Olika koncept som inte "finns" i verkliga livet men vars konstruktion har verkliga konsekvenser. Ex, kön/genus eller ngt så simpelt som vad en grönsak är |
|
Identitet |
Finns många definitioner, vem ÄR man? Är man en summa av egna viljor mot samhällets restriktioner/säkerhet? |
|
Diskrimineringsgrunder |
Olika grunder en utsätts för diskriminering. Kan vara religion, etnicitet etc |
|
Klasskillnad |
Monetär och materiel skillnad mellan klasser inom ett klassamhälle |
|
Helig/profan |
Durkheim, heligt är det ovanliga som man blir exalterad över. Profan är det vardagliga och gråa |
|
Interaktion |
Att en social aktör använder ett objekt eller talar med en annan aktör |
|
Symboliskt interaktionism |
Handlingar får gensvar beroende på normer och tidigare interaktioner. Tankesättet framkom/populariserades av Mead och Blumet med Chicagoskolan. Människor handlar med objekt och aktörer beroende på den innebörd/mening hen har mot objektet/aktören. Genom interaktioner får objekt mening och värde, ett värde som påverkas beroende på omgivningens tolkning kring det |
|
Normer |
De informella, oskrivna regler same formellt skrivna lagar samhället har gentemot sina medborgare |
|
Internalisera |
Att "ta det till hjärtat" och memorera regler undermedvetet |
|
Kultur |
Det språk vi lever med, den normaliserade religionen och miljön vi lever i. Vi lever i kulturen och lär oss att producera samt reproducera den |
|
Kön/genus? |
Synonymer till varandra! |
|
Socialkonstruktionism |
Durkheim, om människor tror på något blir det sant till sin konsekvens |
|
Maktstruktur |
Ett system fär olika hierarkiska maktpositioner produceras och reproduseras inom ett samhälle |
|
Maktrelation och -ordningar |
Maktrelation, en eller flera parter inom en relation är i en eller annan form av beroendeställning till en eller flera andra. Maktordning är i princip en hierarki som visar hur makt fördelas |
|
Intersektionalitet |
En enskild makt ordning eller diskrimineringsgrunder, man bör se olika perspektiv och nya synsätt för att se och tolka |
|
Post-strukturalism |
N filosofisk tanke där en menar att det inte finns någon "perfekt teori' eller eller objektiv fakta. Teorier kan illuminera delar |
|
Struktureringsteori |
Relationer mellan aktörer och samhälle, samhället är både. Samhället är både en förutsättning och resultat av sociala handlingar |
|
Reflexivitet |
När en relaterar till något eller någon utanför självet |
|
Historisk materialism |
Marx, talar om den materiella basen och överbyggnaden som ligger i grun till samhällets utveckling |
|
Alienation |
Marx, främandegörelse. Marx talade om hur det skapas en differens när en arbetare jobbar för produkten kontra en lön |
|
Idealtyper |
Weber, en teoretiskt "ren form" av olika slag. Exempelvis handlingstyper, makt-/auktoritetstyper och organisationstyper |
|
Handling och rationalitet |
Under interaktioner handlar vi, det är det vi gör som är handlingar. Rationalitet är den logik vi tillsätter dessa handlingar |
|
Handlingstyperna |
Traditionell, affektionell, värderationel och målrationell |
|
Makt-/auktoritetstyper |
Traditionell, karismatisk och rationell makt |
|
Organisationstyper |
Konservativ, karismatisk och byråkratisk |
|
Metodologisk kollektivism |
Att handlande, tankar och minnen återförs till gruppen och utanför den enskilde |
|
Sociala fakta |
In sociology, social fact are values, cultural norms and social structures that transcend the individual and can exercise social control |
|
Social sammanhållning |
Hur ett samhälle känner gemenskap till varandra och ett kollektivt 'vi' |
|
Sociala kategorier |
Man/kvinna, rik/fattig. Olika avgränsningar mellan människor och grupper |
|
Basen och överbyggnaden |
Relaterat till den historiska materialismen. Basen är arbetarna och proletariatet, överbyggnaden är kulturen, lagbildningen och bourgeoisien |
|
Durkheim's 5 punkter för olycka |
1. Ökad individualism 2. Orealistiskta förhoppningar 3. För mkt frihet 4. Ateismen 5. Institutioners försvagande |
|
Socialpsykologi |
Mellantinget mellan psykologin mikropersprktiv och sociologins makroperspektiv |
|
Kritisk granskning |
Kritisk undersökning och tänkande |
|
Social analys |
Olika system för att analysera olika sociala system/strukturer för kritik och förslag etc |
|
Modernism/postmodernism |
Modernismen kallas generellt sett 1900 talets samhälle medans dagens kan ses som postmodernt |
|
Hyperrealitet |
En verklighet ovanför verkligheten. När verkligheten ger en faktisk mening till symboler har hyperrealitet endast symboler. Man bryr sig endast om symbolerna. Hyper=ett steg över |
|
Etablerade och outsiders |
Maktstrukturer mellan grupper och områden. Etablerade är de med mer makt/de som bott på en viss plats längst. Anses vara bättre och förskönas medans outsiders ses som de "nya" och ociviliserade. Smutskastas |
|
Civilisationsprocesser |
Elias, menar att människor får mer kontroll över sina känslor/drifter i takt med samhällets utveckling |
|
Tabu |
Normbrytande |
|
Nyttovärde |
En varas värde sett till dess nytta |
|
Överföringsvärde |
En varas monetära värde |
|
Mervärde |
Det värde som blir överflödig vid förvärvsarbete, ett mervärde kapitalisten/arbetsgivaren tar |
|
Simulera |
Att låsas ha något som man inte har |
|
Desimulera |
Att låsas att man inte har något man har |
|
Hegmonisk manlighet |
Idealtypen av heteronormativ manlighet |
|
Hedgemonisk kvinnlighet |
Idealtypen av heteronormativ kvinnlighet |
|
Maktmedel |
- hot om våld - tvång - belöning - övervakning - makt att definiera språket |
|
Rollteori |
Goffman, att vi använder oss av olika masker/roller beroende på situation |
|
Expertmakt |
Experters uttalanden och bestämmelser blir normer |
|
Mikromakt |
Makten i det lilla, individ nivå. Ex socionom och vårdtagare |
|
Fältteori |
Bourdieu,fält är Mellanvägen mellan individ och samhälle, likt meso nivån |
|
Habitus |
Bourdieu, det inlärda och internaliserade reglerna vi människor har kring våran omgivning. Vår socialisering, kulturell lins är liknande |
|
Symboliskt kapital |
Mått av olika resurser, kan vara ekonomiska, kulturella och sociala |
|
Socialt arv |
Teori om att vi får mkt av vårt sociala samspel från våra föräldrar, klass exempelvis |
|
Disciplinering |
Foucault, talar om hur människan disciplinerad och dresseras, formas för att komma kontrollera avvikelser. Finns överallt enligt Foucault, sker genom tre former: - absorbering - systemplacering - professionalisering |
|
Diskurs |
Det finns flera olika definitioner av diskurs, Foucault menat att diskurs är olika tidsperioder medans andra anser det att vara det vardagliga talet |
|
Politisk makt |
Tar form genom lag och implementering frpn statlig nivå |
|
Mediers makt |
Våra föreställningar å tankar, information och mefiet kan påverka oss på olika sätt. Föreställningar formas av information |
|
Självreglerande makt |
Självmant, internaliserad makt dom vi gör utan att vi tänker på det, hur vi disciplinerar oss själva |
|
Biomakt |
Makt i syfte att kontrollera med mätningar och statistik. Så pass att det utmätta arbetet arbetar för utmätningarna, inte för själva arbetet |
|
Pastoralmakt |
Hjälpen och stödet blir en form av maktutövning. Tänk herden med får |
|
Genussystem |
Butler, problematiserar maktförhållanden mellan könen och accepterar inte den sociala kvinnliga underordnaden |
|
Dikotomi/hierarki |
Butler, dikotomi = system som aktivt håller isär grupper för att bibehålla ojämlikheter. Hierarki = maktsystem som visar hur makt ges ut mellan olika grupper. Visar oxå normer |
|
Genuskontrakt |
Butler, föreläsningar om hur män/kvinnor ska vara. De konkreta föreställningar som håller isär könen |
|
Maktspel |
Butler, att kvinnor ses som läkande, subsidiär och tystlåten medans män ses som fria, dominanta och högljudda |
|
Beständig ojämlikhet |
Att ojämlikheter uppehålls statligt, så som könsskillnader och att läkare har högre lön än en undersköterska |
|
Kategorier |
Tilly, grupper av handlande personer med en eller flera gemensamma drag som sätter gränser från andra grupper. Ett "vi och dom" tänk skapas. Kategorier kan vara yttre kategorier som genus och etnicitet eller innre som utbildning och yrke |
|
Gränser |
Gränser används ofta för att legitimera ojämlikheter |
|
Exploatering |
Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Behovet av makt för en grupp och avsaknaden av makt för en annan. Kategoriella ojämlikheter gör det enklare att få ut ett mervärde av arbetare, eliten reproducerar maktsystem genom att fördela resurser mellan sig själva |
|
Möjlighetssamling |
Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Att organisera sig och stänga ute andra från en resurs, att hamstra för att få kontroll över resursen. monopol |
|
Efterlikning |
Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Inlåsning av olika sociala mönster, såsom klasskillnader, ojämlikheter. Resurser förankras. Det är en konservativ tankegång, varför uppfinna hjulet igen när det finns metoder. Olika institutioner och ojämnheter reproduseras, nya ojämlikheter kan kännas bekanta i ny miljö |
|
Anpassning |
Tilly, 1 av fyra vi bör kunna. Förstärker exploaterande system. Rutiner byggs upp runt etablerade gränser. Detta leder till att det skapas ett intresse att bevara gränserna, och kompromiss kulturer skapas |
|
Social roll |
Goffman, roller är knutna till social status eller yrkesroll |
|
Fasad |
Goffman i framträdande som fungerar på ett visst sätt, blir det representerande för den kollektiva roll man bär |
|
Idealisering |
Goffman, föreläsningen av något ska skapa en ideal bild av det föreställda. Det ska vara förskönat |
|
Inramning |
Goffman, rekvisitan, möblerna och dekorationen för föreställningen, publiken och skådespelaren ska kännas trygga |
|
Rekvisita |
Goffman, miljön och att olika miljö använder sig av olika rekvisita. De gester som används beror på miljön också |
|
Felsteg |
Goffman, när skådespelaren framför felaktigt eller oplanerat riskerar hen att ses som avvikande |
|
Normaliseringsstrategier |
Goffman, vid felsteg används dessa för att få situationen under kontroll. Att inte verka avvikande. Det visar på social takt |
|
Främre och bakre region |
Goffman, främre regionen/stage är där skådespelet/sociala interaktioner äger rum, man använder roller, masker, gester och rekvisita inför din 'publik'. Bakre regionen/stage förknippas med det avslappnade bakom kulisserna. Där man kan vila ut och förbereda nästa framträdande |
|
Socialiation |
Är i mötet med signifikanta andra under de utvecklande åren när man är liten. Socialpsykologin menar att man socialiseras genom hela livet beroende på skola, klass och arbete. Med lite disciplinering oxå |
|
Rollövertagande |
Att se sig själv utifrån andras perspektiv. Härma på ett bra sätt, kan oxå vara dåligt. Man agerar på det för att skapa en identitet |
|
Den generaliserade andre |
Förkroppsligandet av samhällets olika föreställningar och normer av olika beteenden |
|
Kapillär makt |
Foucault, att makt finns överallt, oavsett vad, likt kroppens kapillärer |
|
Härskartekniker |
Osynliggörande tekniker, förminskar den andres problem eller makt etc |
|
Avvikande |
De folk som avviker från olika sociala normer, eller anses tillhöra en 'avvikande grupp'. Beror på olika diskrimineringsgrunder |
|
Etnografisk fältanteckning |
Etnografi, studerar samhällsenliga eller kulturella företeelser och utgår från fältobservationer och studier. Med mkt interaktioner med medlemmarna inom studien |
|
Makt- |
Tekniker - hur makten manifesteras Subjekt - olika maktpositioner i vårt liv Upplevelser - hur makten gör digg tillkänna |
|
Språkspel |
Att vända och vrida på på spåret, makt är komplicerat att definiera så genom att leka med språket kan man hitta makt. |
|
Dramaturgi |
Goffmans teorier anses vara dragaturgiska, att de liknar livet men teater |
|
Social ritual |
Olika handlingsmönster människor tar del av av olika skäl |
|
Läkande relation |
En maktrelation där en eller flera parter är i en läkande position till andra parter |
|
Emotionell energi |
Emotionell ork |
|
Ontologisk trygghet |
Att ens situation är kanske inte perfekt men tillräckligt bra för att inte behöva tänka på det |
|
Diskursanalys |
Analys av analysens metoder och kring analysen |
|
Kulturell lins |
Likt habitus, att genom sin uppväxt inom en kultur går man normer internaliserade |
|
Chicagoskolan |
Pioneer av symbolisk interaktionism från Chicagos 20-30 tal. Med fokus på intervjuer och observationer för att studera den då växande staden. Robert Park |
|
Gräsrotsbyrokratet |
De socialarbetare med direkt kontakt med klienter |
|
Realism |
Finns 2 dimensioner: 1. Filosofisk, det finns en objektiv och materiell verklighet oberoende av vår uppfattning 2. Vetenskaplig, teorier kan ge en sann bild av verkligheten |
|
Signifikanta samband |
Inte orsakssamband, men korrelation, att det finns samband som inte är slumpmässiga |
|
Ethnisitet |
Bakgrunden alla människor har, geografisk å kulturell |
|
Accounts |
Normaliseringsstrategier i princip, ursäkter |
|
Självrepresentation |
Goffman, vi presenterar oss som skådespelare inom olika sociala interaktioner |
|
Profession |
En yrkesgrupp/organisation med traditionell auktoritet |
|
Dokument |
All text och bild som förekommer till en grupp |
|
Social typifiering |
Likt en tidigare version av Goffmans roller |
|
Retorik |
Konsten att övertyga/övertala |
|
Roller |
Sociala nicher som vi tar beroende på sammanhang |
|
Klientproduktion |
Genom expertmakt och normer skapas klienter och avvikelser |
|
Feminism |
Krav på jämlikhet! |
|
Statistisk enhet |
Ett objekt inom en statistisk undersökning |
|
Struktursociologi |
Se in i boken sociologi för socionomer |
|
Kunskapssociologi |
Studerandet av det mänskliga tänkandets samhälleliga villor |
|
Social kontroll |
Processer och mekanismer som reglerar individers och gruppers beteende så att de handlar i enlighet med samhällets eller den sociala gruppens regler, normer och värderingar |
|
Total insitution |
En grupp människor som lever avskilt från resten av omvärlden undet en märkbar tidsperiod med gormell regim. Fängelse och fartyg är en bra exempel |
|
Manifest/latent funktion |
Manifest är uttalade och förväntade konsekvenser av aktiviteter Latenta är outtalade och oförväntade |
|
Stigmatisering |
Avhumanisering och stämplande |
|
Vardagssociologi |
Sociologi med fokus på människors samspel i vardagen |
|
Taylorism |
Fabrisering, industrialisering |