Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
30 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Infiltration av prostatacancer kan ske till vävnaderna kring prostata, dvs sädesblåsor, urinblåsa, uretärer, bäckenbotten och bäckenvägg. Ofta sätter symptom in först då. Vad kallas dessa organ med ett gemensamt begrepp? |
Svar: De periprostatiska vävnaderna. |
|
|
Prostata kallas även..? |
Svar: Blåshalskörteln. |
|
|
I den embryonala utvecklingen bildas prostatakörteln av två delar: en kranial och en kaudal. Detta gör att benägenheten att utveckla sjukdomar varierar i olika delar av prostata. a) Vilken del (zon) av prostata ger den kraniala delen upphov till? b) Vilken del av prostata ger den kaudala delen upphov till/ |
Svar: a) Den kraniala delen bildar den perifera zonen. b) Den kaudala delen bildar den centrala zonen. |
|
|
Prostatakörteln utgörs av tre olika zoner. Vad kallas dessa? |
Svar: Perifer zon (bildas av den kraniala delen). Transitionszon Central zon (bildas av den kaudala delen). |
|
|
Vilken patologi tenderar att utvecklas i: a) den perifera zonen? b) den transitionszonen? |
Svar: a) Prostatacancer. |
|
|
Prostatacancer. 80% multifokal - dvs flera tumörloci. 80% perifera zonen. 10-15% transitionszonen. Vad kan sägas om tumörerna som uppstår i transitionszonen jämfört med de i den perifera zonen? |
Svar: Tumörer i transitionszonen har ofta större volym men bättre prognos. |
|
|
PSA: |
Svar: *Serinproteas som likvifierar semen. *Syntes och sekretion under androgen kontroll. *5-alfareduktashämmare ska halverar nivåerna om det enbart kommer från BPH - misstänk annars cancer. *Åldersrelateras - ju äldre desto högre nivåer. |
|
|
PSA förekommer fritt och proteinbundet. Kvoten fritt/bundet kan ge indikation om cancer. |
Svar: Av inte helt klarlagd anledning är kvoten i genomsnitt lägre vid cancer och infektion - dvs ju mindre fritt PSA desto mer talar det för cancer eller infektion. |
|
|
Medelålder vid diagnos för prostatacancer? |
Svar: 68 år (2/3 >65år). |
|
|
Incidensen och mortaliteten prostatacancer i Sverige? |
Svar: Incidens: 9400. Mortalitet: 2500. Incidensen stiger - förmodligen pga ökad diagnostisk aktivitet och en åldrande befolkning. Således liten egentlig ökning av sjukdomen. Ffa sk Tc1-tumörer ökar - dvs tumörer som ej kan palperas utan enkom diagnostiseras pga förhöjt PSA. Mortaliteten står dock still. 1/4 som får prostatacancer dör i sin sjukdom - de flesta dör alltså med sin sjukdom och inte av sin sjukdom. |
|
|
Vad är sk latent prostatacancer? |
Svar: Prostatacancer som upptäcks först vid obduktion. Vid obduktion av män som avlidit av annan orsak, har prostatacancer påvisats hos: 30-40 år: 10% 40-50 år: 20% 50-60 år: 30% 60-70 år: 40% 70-80 år: 50% >80 år: 60% |
|
|
Riskfaktorer för prostatacancer: |
*Hög ålder, fysisk inaktivitet, familjär förekomst, animaliska produkter, mejeriprodukter. |
|
|
Skyddsfaktorer för prostatacancer: |
Svar: *Fysisk aktivitet. *Växt-/fytoöstrogener (finns i sojabönor) *Lykopener (det röda färgämne som finns i bl a tomater, aprikoser, blodgrape, vattenmelon, guava, papaya, röd paprika, havtorn, gojibär och nypon. Som livsmedelsfärgämne har lykopen E-nummer E 160 d.) |
|
|
Molekylär modell för prostatacancer: |
Svar: Normala celler (sekretoriska celler, basalceller och basalmembran) - PIA-processer (proliferative inflammatory atrophy) - Low-grade PIN (prostathic intraepithelial neoplasia) - High-grade PIN - Invasivt carcinom |
|
|
Vilken typ av cancer utgörs prostatacancer nästan uteslutande av? |
Svar: Adenocarcinom. |
|
|
Gener involverade i initieringsfasen av utvecklingen av prostatacancer: |
Svar: Pten, p27, Nkx3.1, Rb Myc GSTP1 Hepsin AMACR (alpha-methylacyl-CoA racemas) KLF6 (zinc finger transkriptionsfaktor) EZH2 Telomeras |
|
|
Gener involverade i progression/metastasering av prostatacancer: |
Svar: AR, p53, Bcl2, ETV1, ERG1 |
|
|
Vanliga signalvägar involverade i initiering och progress av prostatacancer: |
Svar: *PI3k/PTEN/AKT/mTOR *AR *Wnt/β-catenin |
|
|
Androgenreceptorn har sk 'CAG-repeats'. Här finns polymorfismer. Antalet CAG-repeats är kopplade till risk att utveckla prostatacancer. Ju kortare desto...? |
Svar: Ju kortare CAG-repeat desto känsligare AR och därmed större risk för utveckling av prostatacancer. CAG-repeats generellt kortare hos afroamerikaner. |
|
|
Infektion orsakar 20% av alla fall av prostatacancer. Infektion leder till inflammation, som orsakar PIA-processer, PIN och sedan invasiv cancer. Ange tänkbara orsaker till inflammation i prostata. |
Svar: Viral och bakteriell infektion, urinreflex (urat), fysiskt trauma, dietära faktorer. |
|
|
Enligt vilken score graderas prostatacancer? |
Svar: Gleason score (gleasongradering). |
|
|
Varför bör vattenkastningsbesvär benämnas LUTS och inte prostatism, enligt föreläsare? |
Svar: Inte bara en förstorad prostata orsakar vattenkasningsbesvär. LUTS är lika vanligt bland äldre kvinnor som hos män, där ofta en försvagad bäckenbotten kan förklara besvären. |
|
|
Övre urinvägar: |
Svar: njurar, njurbäckenet (pelvis renalis) urinledare (ureter). |
|
|
Nedre urinvägar: |
Svar: urinblåsa (vesica urinaria), urinrör (uretra). |
|
|
Längd på uretra hos man och kvinna: |
Svar: Man:20-25cm. Kvinna: 3-5cm. |
|
|
Miktionsfysiologi. Nerver: |
Svar: *Somatisk (viljestyrd) innervation: n. pudendus (S2-S4) - kontraktion av uretra, externa sfinktern och bäckenbottenmuskulaturen. *Autonom (icke-viljestryd) innervation: - Parasympatisk: n. pelvicus (S2-S4) - kontrakton av detrusorn och relaxation av sfinktern ("när det är lugn och ro kan du kissa"). - Sympatikus: n. hypogastricus (T11-L2) - relaxerar detrusorn, kontraherar blåshals och urinrör. |
|
|
Miktionsfysiologi. Receptorer: |
Svar: Somatisk nerv - n. pudendus (S2-S4) - ACh - nikotinerg receptor - kontraktion av externa sfinktern och bäckenbottenmuskulaturen. Parasympatisk nerv - n. pelvicus (S2-S4) - ACh - M3-receptor - kontraktion av detrusorn. Sympatisk nerv - n. hypogastricus (T11-L2) - NA - relaxerar detrusern (beta3-AR) samt kontraherar uretra (alfa1-AR). |
|
|
Farmakologi vid LUTS. |
Svar: * Antikolinergika. * Beta3-agonister. |
|
|
Lagringssymptom. |
Svar: Tvingande trängningar Frekvent miktion Nykturi Inkontinens Enures Läckage
|
|
|
Tömningssymptom. |
Svar: Startsvårigheter Svagstråle Avbrott i miktion Krysttömning - detrusorn räcker inte till, utan pat. får lägga till ett buktryck Känsla av ofullständig tömning Efterdropp |
