• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/51

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

51 Cards in this Set

  • Front
  • Back
  • 3rd side (hint)

Anti-positivism

Fokuserar på människor och kultur och hur studier av detta ska gå till

Motsats till positivism

Ideografisk

Ser djupare på färre fall, antingen individ eller grupp

Nomotetisk

Generella lagbundenheter, prediktioner om beteenden

Hermeneutik

Tolkningsprocess. Analyserar delar för att skapa en helhet, gör detta flera gånger om. Den hermeneutiska cirkeln, kan ses som en spiral

Stratifiera

Hierarktisk gruppindelning t.ex klass

Kausalitet

Orsak och verkan. Hur något påverkar något annat och sambandet mellan detta

Korrespondensteorin

Ett påstående är sant om det stämmer med verkligheten

Falsifiering och falsifikationsprincipen

För att vara vetenskap måste det gå att motbevisa dvs falsifiera

Induktiv metod

Man utgår från ett antal enskilda observationer och drar en slutsats utifrån detta. Används ofta för att undersöka outforskade ting. Observationen blir till en teori som observeras igen för att dra slutsats

Hypotetiskt deduktiv metod

Utgår från en generell teori och bildar en hypotes utifrån detta. Stämmer hypotesen stärker det teorin, stämmer den inte kan man behöva ändra teorin. Kräver noggrann problemformulering

Kvalitativ metod

Undersöker olika kvaliteer och egenskaper. En mer djupgående metod som fokuserar på färre fall än i en kvantitativ metod. Använda för att förstå människor och deras upplevelser (intervjuer, observationer)

Kvoturval

Urval från kategorisering - där samplet kommer vara proportionerligt med populationen

Stratifierat urval

Urvalen är indelade i olika skikt t.ex. social klass

Pragmatiskt urval

Pilotstudie

Betingelse

När man manipulerar något, t.ex. buller/tystnad. (Tillståndet)

Positivism

Empirisk och naturvetenskaplig åskådning som menar att det enda som går att mäta och observera är vetenskap

Kvantitativ metod

Studerar det som kan avgränsas och mätas. Representativiteten som ger information om helheten. Resultaten från stickprov kan ofta generaliseras till en större population t.ex. siffror.

Observationer

Att observera eller studera en individ/grupp och se hur de beter sig i sin naturliga miljö eller i ett experiment

Nominal skalnivå

Kategorier, finns inget värde (t.ex man-kvinna). Går ej att manipulera.

Ordinal skalnivå

Går att rangordna, kan vsra olika avstånd mellan skalstegen. Dessa ska man ej räkna ut värde på.

Intervall skalnivå

Det finns ingen absolut nollpunkt. Lika långt mellan skalstegen t.ex. celsiusskalan (grader). Rätt att subtrahera och addera

Kvot skalnivå

Finns en absolut nollpunkt, går att räkna på t.ex. längd och kelvinskalan(absoluta fryspunkten). Har rätt att addera, subtrahera, dividera och multiplicera. Parametriska tester

Experiment

Undersökningsmetod när deltagaren utsätts för något för att testa om forskarens hypotes stämmer

Respons bias

Att man framställer sig som bättre än vad man egentligen är (kan också vara att man svarar samma svar oavsett fråga)

Manifesta fenomen

Konkret, det man faktiskt frågar om. Mäter underliggande frågor t.ex. vad heter du, hur gammal är du osv

Latenta fenomen

Förtydligar frågorna för deltagarna, man bryter t.ex ner större frågor i mindre, så de blir begripliga. (Psykisk ohälsa blir mindre frågor som: har du ofta känt dig trött utan anledning, är du ofta nedstämd osv)

Teman

Ett ämne som man undersöker

Noll-hypotes

Säger att det inte finns någon skillnad mellan de olika grupperna utan att resultatet beror på slumpmässig variation i de undersöktas presentation

Samband mellan hypotes och noll-hypotes

Man tittar på sannolikheten hos noll-hypotesen för att avgöra om forskningshypotesen är sann. Liten sannolikhet att noll-hypotesen stämmer = stor sannolikhet att forskningshypotesen stämmer

Frihetsgrader

Hur mycket kan värdena i samplet frihet att variera? Värde 1 & 2 har frihet att fördelas, värde 3 är alltid låst. För att göra detta behöver man veta medelvärdet

Z-score (standardpoäng)

Talar om hur många standardavvikelser över eller under medelvärdet hos en observation är. Bra om man t.ex. vill jämföra olika kursers testresultat

Normalfördelning

Värdena ligger så nära medelvärdet som möjligt för att följa ett visst mönster, att det finns liks många extrema värden i vardera ände. Kan vara positiv och negativ.

Informerande samtycke

Att man informerat om de etiska aspekterna som finns i en undersökning så som konfidentialiteten och anonymiteten, samt att personen har godkänt detta

Statistisk signifikans

Hur stor sannolikhet det är att sambandet i studien kan representera en hel population

Signifikansnivå (p-värde)

Hur pass sannolikt det är att mak kan förkasta noll-hypotesen. Får högst vara 5% (p<.05) för att vara signifikant. Vid signifikansnivån 5% är man 95% säker att ens forskningshypotesen stämmer. Är P-värdet över 5% är det störst sannolikhet att nollhypotesen stämmer

Korrelationskoefficienten

Ett mått på sambandets styrka och riktning. 1 är högsta positiva signifikansen, och -1 är den högsta negativa signifikansen. Vid 0 finns ingen signifikans

Hypotes

Forskarens prediktion om förhållandet mellan olika variabler t.ex. om deltagarna kommer ihåg fler ord från en enkel text än en svår text

Slump frl

Varierar av tidpunkt, platser m.m. Är en felkälla till reliabilitet

Systematiska fel

Felet genomsyrar hela undersökningen. Alla deltagare utsätts för samma fel. Är en felkälla till valuditet

Intern validitet

Förhållandet mellan den beroende och den oberoende variabeln, förändringar i den oberoende variabeln och hur stor del av dessa som beror på vår manipulation och inte

Extern validitet

I vilken utsträckning resultatet kan appliceras på andra människor, situationer och platser. Huruvida det går att generalisera

Ekologisk validitet

Hur representativt resultatet i experimentsituationen är med verkligheten

Standardavvikelse

Hur stor spridning det är från medelvärdet

Korrelationsstudie

Kollar endast på statistiska samband. Man mäter t.ex två olika saker på en person (vaccin - sjukdomar)

Empirisk studie

Att gå ut i verkligheten för att se om en hypotes stämmer

Kontroll

Att det enda som påverkar experimentet är vår manipulation

Beroende variabel

Den poäng eller värde som mäts i experimentet, t.ex. siffrorna i en tabell som visar ett värde

Ovidkommande variabel

Ej manipulerade betingelser eller händelser som kan påverka resultatet. Saker som forskaren ej har valt och är okontrollerat, t.ex. temperatur, ålder, kön, språkkunskap

Validitet

Att mäta det man avser att mäta och inget annat. Hög validitet = bra

Reliabilitet

Att få samma resultat varje gång, mäta på samma sätt varje gång. Pålitlighet eller tillförlitlighet.

Haloeffekt

En detalj färgar av sig på hela helheten (är du duktig på ett ämne kan man tro att du är duktig inom alla ämnen?