Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
60 Cards in this Set
- Front
- Back
Nämn fyra porös material |
1. Betong 2. Tegel 3. Gips 4. Trä 5. Mineralull |
|
Nämn fyra kompakta material |
1. Metaller (stål, aluminium, koppar) 2. Plaster 3. Glas |
|
Nämn 3 olika portyper |
1. Öppna porer 2. Slutna porer 3. Genomgående porer |
|
Vad är värmekonduktiviteten för betong? |
1,7 W/mC |
|
Vad är värmekonduktiviteten för lättbetong? |
0,15 W/mC |
|
Vad är värmekonduktiviteten för värmeisolering? |
0,04 W/mC |
|
Vad är värmekonduktiviteten för trä? |
0,15 vinkelrätt med fibrerna 0,4 parallellt med fibrerna |
|
Vad är värmekonduktiviteten för tegel? |
0,7 W/mC |
|
Vad är värmekonduktiviteten för vatten? |
0,6 W/mC |
|
Vad är värmekonduktiviteten för luft? |
Luft har ingen (ytterst liten) (0,026 W/mC) |
|
Ange 3 fysikaliska angrepp |
1. Temperatur rörelser 2. Frost- och saltsprängning 3. Fukt rörelser |
|
Ange ett kemiskt angrepp |
Syror och baser. |
|
Förklara begreppet biologiskt angrep och ge två exempel |
Levande organismer eller mikroorganismer från djur- eller växtriket, angriper materialet direkt eller indirekt. 1. Insekter 2. Växtangrepp 3. Svampangrepp |
|
Vilken är den väsentliga strålningskällan för vanliga byggnader. |
Solljus (solstrålning) påverkar endast organiska material. 1. Ultraviolett ljus 2. Infrarött ljus |
|
Nämn det vanligaste elektrokemiska angreppet och hur detta inträffar |
Korrosion på metaller. Genom syre och fukt. |
|
Nämn alla 5 nerbrytningsmekanismer |
1. Kemiskt angrepp 2. Elektrokemiskt angrepp 3. Fysikaliska angrepp 4. Biologiska angrepp 5. Strålnings angrepp |
|
Vilka egenskaper anses mycket viktiga för stommaterial? |
1. Hållfasthet 2. Deformationsegenskaper 3. Volymbeständighet 4. Beständighet mot frost, korrosion, röta m.m 5. Beteende i samband med brand |
|
Vad är hydroskopi? |
När ett material suger upp fritt vatten, ex kapillärsugning. |
|
Vad är hygroskopi? |
När ett material dra till sig fukt genomluften, ex vattenånga. |
|
Vad är adsorption? |
När finfördelade partiklar binds till ytan på/inuti ett material (porväggarnas yta). |
|
Vad är absorption? |
När det ena materialet upptas och fördelas i det andra (materialet tar upp vätska t.ex kapillärsugning). |
|
Nämn ett anisotropt material |
1. Trä 2. Mineral ull |
|
Förklara bruttodensitet? |
Hela materialets densitet inklusive alla hål (håltegel). |
|
Förklara nettodensitet? |
Tegelmassans densitet i en tegelsten. |
|
Vad är kraven för porositeten för ett material för att det skall kunna användas som ett värmeisolerande material? |
Materialet bör ha minst 80% porositet. |
|
Nämn tre värmetransportmekansimer |
1. Strålning 2. Konvektion 3. Ledning |
|
Vid en måttlig ökning av fukthalten försämras vad? |
1. Värmeisoleringsförmågan 2. Hållfasthet |
|
Nämn de sex viktigaste fuktkällorna |
1. Fuktighet i utomhusluften 2. Fuktproduktion inomhus (ex avdunstning från personer, matlagning, tvätt m.m) 3. Regn, särskilt slagregn (regn och vind) 4. Markfukt 5. Läckage från installationer 6. Byggfukt |
|
Vad är fuktkonvektion? |
Fukt följer med luftströmmar. |
|
Vad är diffusion? |
Vattenmolekylerna rör sig från områden med hög ånghalt till områden med låg ånghalt. |
|
Några exempel på fuktrelaterade skaddor |
Trä: Röta, svällning/krympning Organiska material (ex målarfärg och tapet): Mögel, dålig lukt, flagning. Betong/Tegel/Puts/Natursten: Frostsprängning Metaller: Korrosion |
|
Skillnad mellan elastiska och plastiska deformationer? |
Elastiska deformationer återgår till ursprunglig när lasten avlägsnas. Plastiska deformationer är permanenta. |
|
Nämn de två perspektiv man kan se begreppet livslängd på? |
Teknisk livslängd Ekonomisk livslängd |
|
Vilka miljöfaktorer kan påverka beständigheten för nedbrytning av ett material? |
1. Atmosfär 2. Klimat 3. Vatten 4. Mark 5. Övrigt |
|
Vad är den generella maximala krympningen/svällningen för de svenska träslagen? |
Fiberriktning: 0,2-0,6% Radiell riktning: 3,8-5,3% Tangentiell riktning: 6,9-10,9% |
|
Hållfastheten för betong? |
20-50 MPa (tryck) |
|
Typisk porositet för betong? |
12% |
|
Fukthalt respektive fuktkvot för betong utomhus? |
Fukthalt: 60-80kg/m^3 Fuktkvot 3-4% |
|
Kryptalet för betong efter 1 år? |
0,5-2,5 |
|
Maximal krympning för betong? |
0,05% |
|
Vilka nedbrytningsmekanismer bör beaktas när man pratar om beständigheten för betong? |
Salt- och frostsprängning, karbonatisering, urlakning samt korrosion av armering. |
|
Porositet för lättbetong? |
Ca:80% |
|
Fuktkvot respektive fukthalt för lättbetong utomhus? |
Fuktkvot: 5% Fukthalt: 20-30 kg/m^3 |
|
Tryckhållfastheten för lättbetong? |
2-5 MPa (10% av värdet för betong) |
|
Kryptalet efter 1 år för autoklaverad lättbetong? |
0,2-1,2 |
|
Maximal krympning för lättbetong? |
0,05% (samma som för betong) |
|
Vid vilken temperatur spricker betong och lättbetong? |
250°C |
|
Vilken porositet har moderna värmeisoleringsmaterial? |
98% |
|
Vilken är den högsta användningstemperaturen för mineralull respektive cellplast? Vilken beståndsdel i materialen är begränsande? |
200°C för mineralull och 100°C för cellplast. Båda materialen begränsas av plast som bryts ned/ smälter. |
|
Vilken porositet har byggnadskeramik? Hur ser porerna ut och hur påverkas de av bränningsgraden? |
Porositeten är ca:35% Ökad bränningsgrad minskar porositeten, radien på kvarvarande porer ökar dock. (s.344) |
|
Fuktkvot och fukthalt hos tegel utomhus? |
Fuktkvoten försumbar medan fukthalten är mellan 5-10 kg/m^3 |
|
Tryckhållfastheten för tegel? |
30-60 MPa Obs! Mycket sprött material! |
|
Vilka nedbrytningsmekanismer bör beaktas för keramiska byggprodukter? |
Kemiska angrepp i form av starka syror. Risk för salt- och frostsprängning finns. |
|
Redogör för keramiska byggmaterial egenskaper vid höga temperaturer. |
Mycket värmebeständiga. Smälter vid ca: 1500°C och hållfastheten intakt upp till flera hundra grader. |
|
Porositet för trä? Hur är porerna beskaffade och vilka egenskaper ger det trävirke som byggnadsmaterial? |
50-70% Porerna är små och öppna för fukt. Kraftigt hygro- och hydroskopiskt. |
|
Fuktkvot och fukthalt för trävirke utomhus? |
Fuktkvot ca 10-30% Fukthalt på 50-150 kg/m3 |
|
Hållfastheten i trä, tryck respektive drag? Hur förhåller sig hållfastheten i materialets olika riktningar (i sig självt) till varandra? |
80 MPa Drag, 40 MPa tryck i fiberriktningen. Tvärs fiberriktningen är hållfastheten ca 10% av den i fiberriktningen. |
|
Hur påverkas hållfastheten av fukthalten i trä? |
Den minskar till hälften då fuktkvoten uppgår till 30% (Fibermättnad) |
|
Kryptal för trä? Hur förhåller sig långtidsdeformationerna i fiberriktningen jämfört med vinkelrätt mot denna? |
Krypningen är betydligt större vinkelrätt fibrerna. |
|
Vilka nedbrytningsmekanismer angriper trä, och hur kan risken för dessa minimeras? |
God kemisk beständighet. Biologiska angrepp måste beaktas, svampangrepp- mögel och röta. Impregnering och uppvärmning av virke skyddar mot dessa typer av angrepp. |