Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
88 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad hålls stammen upprätt av? |
Förvedade ledningssystemet, "stödjevävnad"= celler med starka cellväggar, turgor |
|
|
Vad beror en slokande växt på? |
Omgivningen har lägre vattenpotential |
|
|
Hur går vattnet? |
Från hög till låg vattenpotential |
|
|
Tre huvudsakliga typer av vävnad i alla huvudorgan, vilka? |
Epidermis, cortex, ledningsvävnad |
|
|
Vad är rotens främsta funktion? |
Ta upp närsalter och vatten (Lagrar dessutom energi samt förankrar växten) |
|
|
Vad består roten av? |
Huvudrötter och sidorötter |
|
|
Vad är syftet med rothår? |
Större yta för diffusion |
|
|
Vad gör cortex? |
Stadga, lagrar energi (stärkelse) och näringsämnen |
|
|
Vad gör endodermis? |
Selektiv barriär för lösta närsalter |
|
|
Epidermis är ett cellager tjockt, vad är dess syfte? |
Förhindra spontan avdunstning resp. effektivisera transpiration |
|
|
Hur sker transporten av närsalter genom endodermis? |
Genom transportproteiner, mao aktiv transport |
|
|
Vad är syftet med huvudorganet stammen? |
Transport |
|
|
Vad består så kallade ledningsstränger av? |
Xylem och floem
Xylem; ringkärl, spiralkärl, porkärl, trakeider Floem; silrör, följeceller |
|
|
Vad är de grundläggande skillnaderna för xylem och floem? |
Xylem transporterar vatten och lösta närsalter består av döda celler transport sker åt ett håll (uppåt) Floem transporterar löst rörsocker består av levande (tömda) celler transport sker åt båda hållen |
|
|
Hur ser strukturen ut för ett löv? |
Back (Definition)
|
|
|
Vad är de gemensamma aspekterna för xylem och floem? |
- Båda har "kontinuerlig cytoplasma" - Bådas transport beror av vattenpotentialen |
|
|
Vad gäller för transportering i floem? |
Socker pumpas in i silrörscellerna på den plats där det produceras, vilket leder till att silrörscellerna får låg vattenpotential; de pressas dit de ska |
|
|
När är socker i form av stärkelse resp rörsocker? |
Socker lagras i form av stärkelse i cortex, när det används eller ska transporteras bryts det ner till rörsocker |
|
|
Vad i cortex lagrar stärkelse? |
"färglösa organeller som liknar kloroplasten" |
|
|
vad är syftet med cortex? |
lagra stärkelse, stadga (här finns även celler med stödjande funktion) |
|
|
Vad sker i delningszon resp sträckningzon? |
I delningszon replikeras cellerna, i sträckningszon ökar de i volym |
|
|
Vad kallas den starka vävnaden som finns i t.ex cortex? |
stödjevävnad |
|
|
Vad är principen för rottryck? |
Joner pumpas in via endodermis genom aktiv transport. Detta gör att vattnet i ledningssträngarna får låg vattenpotential; ett rottryck uppstår som pressar vattnet uppåt (t.ex vid stubbar, som ej har någon transpiration) |
|
|
Vad kan man säga om transpiration jämfört med många andra typer av tryck som rottryck, t.ex? |
Transpirationen är den huvuvsakliga drivkraften i växten. Det är alltså solen som är energikällan för transport inom växten |
|
|
Hur ser xylem resp floem ut? |
- xylem; cellrör - floem; celler med perforerade mellanväggar "sil" |
|
|
Hur transporteras vatten och mineralsalter från xylemet till närliggande vävnader? |
Perforeringar i sidoväggarna på de döda cellerna som utgör xylemet =!Plasmodesmata |
|
|
Ett annat namn för rörsocker |
sackaros |
|
|
Varför kostar floem energi om det drivs av vattentryck? |
transporten av sackaros in i och ut ur floemet är vad som kostar energi (den är aktiv) inte själva transporten |
|
|
varför har bladen såpass låg vattenpotential? |
1. sockerproduktion; stärkelse löst i cytoplasma samt vakuol 2. transpiration |
|
|
Vad är anledningen till xylemets stabilitet? |
lignin; förvedade celler |
|
|
hur förhåller sig xylem och floem rent lägesmässigt och vilka delar bildar de i ett träd? |
xylem innerst - ved floem ytterst - bark
|
|
|
Växter som har "andrahandstillväxt" t.ex träd - vad gäller då? |
De har extra delningsvävnad mellan xylem och floem |
|
|
Vart finns delningsvävnad? |
Bakom rotspetsen, utgörs av delningszon och sträckningszon |
|
|
Vad är syftet med kutikula? |
Förhindra spontan avdunstning samt motverkar sprickor/skador |
|
|
Vad är lumen? |
vätskan som finns i tylakoiderna |
|
|
strukturen för blad? |
- övre/undre epidermis - palissadvävnad - svampvävnad - slutceller - stomata - kutikula - ev ledningsträng/bladnerv |
|
|
vart sker calvin-bensoncykeln? |
i stroman |
|
|
Man kan dela upp fotosyntesen i tre steg, vilka? |
ljusinfångande, elektrontransportkedjan, calvinbenson- cykeln |
|
|
Vart sker processerna i fotosyntesen? |
ljusinfångande; tylakoidmembran elektrontransportkedjan; tylakoidmembran calvin-bensoncykeln; stroman |
|
|
Hur splittras vattenmolekylen i första steget av fotosyntesen (ljusinfångande reaktionen) |
Fotolys |
|
|
Hur fångar pigmenten in energi från solljuset? |
Genom att excitera sina elektroner |
|
|
Vilka färger absorberar de olika pigmenten i tylakoiderna? |
Klorofyll A + B; rött, blått, lite gult Karotenoider; blått |
|
|
Vad är syftet med elektrontransportkedjan? |
att bilda en H+ gradient som driver ATP-syntas |
|
|
Vad är CAM-växter? |
CAM-växter tar in koldioxid på natten och lagrar det. På så sätt kan växten ha sina klyvöppningar stängda på dagen - sparar vatten |
|
|
Vad är C4- växter? |
C4-växter håller sina klyvöppningar halvöppna -> låg CO2-konc vilket leder till att ett annat enzym än rubisco jobbar. Då bildas en C4-förening istället för den vanliga G3P, därav namnet |
|
|
Vad är slutprodukten i fotosyntesen? |
G3P |
|
|
Vad är det huvudsakliga syftet med de olika sorters vävnaderna (5 st)? |
ledningsvävnad; transport endodermis; selektiv barriär för lösta närsalter cortex; lagra stärkelse epidermis; förhindra spontan avdunstning Kutikula; -"- |
|
|
Vad är rotens främsta funktion? |
Ta upp vatten och närsalter |
|
|
Vad är rotens sekundära viktiga funktion? |
Lagra stärkelse, förankra växten |
|
|
I vilka delar av vävnaden lagras näringsämnen i form av stärkelse? |
cortex |
|
|
vilka vävnader bidrar främst med stadga? |
ledningsvävnad, cortex |
|
|
Vad består roten av, någon typ av växt som saknar dessa delar? |
huvudrötter, sidorötter. Monokotyledoner (t.ex gräs) saknar huvudrot |
|
|
Vad är bladets huvudsakliga funktion? |
fotosyntes |
|
|
vad är anledningen till att bladet har såpass låg vattenpotential? |
socker, transpiration |
|
|
två huvudsakliga typer av fotosyntetisk vävnad, uppbyggnad och syfte? |
palissadvävnad; absorberar ljus (innehåller därmed mkt kloroplaster) svampvävnad; porösa, mycket stomata. Diffusion av koldioxid, syre (rest) samt transpiration |
|
|
Vad reglerar stomata och hur? |
turgor; hög turgor - öppna klyvöppningar låg turgor - stängda |
|
|
vilka faktorer spelar in gällande klyvöppningarna? |
Ljus (ljuset sänker slutcellernas vattenpotential) Biologisk klocka |
|
|
Vad beror fotosynteshastigheten av? |
Ljusstyrkan och koldioxidkoncentration |
|
|
Vad är målet med fotosyntesen? |
omvandla elektromagnetisk strålning till kemisk bindningsenergi |
|
|
Olika typer av pigment och vad för ljus är de i resonans med? |
Klorofyll A och B; blått, rött, lite gult karotenoider; blått |
|
|
Vad är grundprincipen för Calvin-Benson-cykeln? |
RudB (5C) binds till varsin koldixidmolekyl, som sedan faller sönder i två molekyler. Reduceras av NADPH, och bildar G3P. Den kan sedan sammanfogas till en glukosmolekyl |
|
|
Vad sker i ljusinfångningsprocessen? |
Pigmenten absorberar ljuset, som exciterar elektronerna. De exciterade elektronerna transporteras sedan via reaktionscentra i fs2 genom elektronkedjan. Elektronernas energi används samtidigt för att pumpa in vätejoner i lumen för att bygga upp konc-gradient. I sista steget reducerar de NADP+ till NADPH. Konc-gradienten används för att fosforylera ADP När elektronerna försvinner "ersätter" en reducerad vattenmolekyl de försvunna elektronerna i en process som kallas fotolys |
|
|
Varför blir löven gula på hösten? |
Klorofyll består av magnesium och kväve. När hösten kommer behöver växten dessa -> klorofyll bryts ned. Då finns endast karoten, som reflekterar blått ljus, kvar |
|
|
Vart finner vi större delen stomata i ett blad? |
undersidan |
|
|
Vad för celler bygger upp floemet? |
Levande celler "silrörsceller" som dock saknar många organeller som golgi, cellkärna. That's what följeceller är till för |
|
|
Varför kallas floemets ledande celler "silrörsceller"? |
Därför att de är staplade på varandra och skiljeväggen har perforeringar, som en sil |
|
|
Hur drivs transporten i floem? |
Själva transporten är passiv och beror på att vattenpotnetialen blir låg där socker pumpas in. Transporten av rörsocker in i och ut ur floemet är dock aktiv! |
|
|
Vad gäller för angiosperm befruktning? |
ståndare producerar spermier (pollen). Dessa tas med vinden till ägget (frömjöl). När det hamnar på pistillen bildas en pollenslang ner till ägget, som befruktas. Fröet sprids sedan med djur/vind/vatten |
|
|
Vad består ett frö av? |
Grodd (anlag för rot, skott och hjärtblad), näringsvävnad och fröskal |
|
|
Vad är stenfrukter? |
saftiga frukter med en kärna, t.ex körsbär |
|
|
Vad är bär? |
saftiga frukter med flera frön |
|
|
Vad har du valt att kalla växthormonerna för? |
GACAE - gasääe |
|
|
Gibberelliner |
delningsvävnad knopp, blad, rot bryter knopp och frövila, främjar blommning, längdtillväxt, |
|
|
Auxiner |
delningsvävnad knopp och blad rottillväxt, celldelning, cellsträckning, bildning av floem, xylem, förgrening |
|
|
Cytokininer |
delningsvävnad rot kloroplaster, celldelning, bladutveckling |
|
|
Abskissinsyra |
stänger klyvöppningar, hämmar tillväxt, främjar knopp och frövila. Medverkar i försvaret! |
|
|
Eten |
motverkar knopp och frövila, fruktfällning |
|
|
Tillväxt beror på, och vad styrs det av? |
Beror på; celldelning och cellsträckning Styrs av; ljus, gravitation, fuktighet, temperatur, beröring |
|
|
Vad är den viktigaste faktorn för årstidsbundna förlopp? |
Ljuset, rött speciellt |
|
|
Vad består "vanliga" svampar av? |
mycel (=nätverk), som består av hyfer (=trådar), som består av hepta (=cellliknande strukturer) |
|
|
Vad lever svampar av? |
De kan vara parasiter, t.ex candidae, men oftast lever de av död organisk materia t.ex ved |
|
|
Vad är svamparnas huvudsakliga kväve- och kolkälla? |
kväve; proteiner, annars nitrat/ammonium kol; socker (cellulosa) |
|
|
Hur förökar sig svampar? |
mha sporer som bildas i fruktkropparna |
|
|
Vad gäller för mossor? |
- Har ej vaskulär vävnad - Livet domineras av haploida gametofyter |
|
|
Vad kan man säga driver själva elektonkedjan? |
elektroner som exciterats av solljus |
|
|
Vad gäller för ormbunkar? |
- Har vaskulär vävnad - Livet domineras av diploida sporofyter |
|
|
Vad har gymnospermer för typ av strukturer? |
diploid sporofyt |
|
|
Vad är det som bildar själva frukten efter befruktning? |
pistillen |
