Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
49 Cards in this Set
- Front
- Back
nervcellers olika typer, 3 st
|
Multipolära, bipolära och unipolära osv
|
|
astrocyt
|
är en stjärnformad gliacell som ger mekaniskt stöd till neuron, har många utskott
|
|
sensoriska neuron
|
specialiserade för att motta signaler från omgivningen yttre och inre. t.ex lukt, smak, ljus, känsel och förmedla informationen till hjärnan för bearbetning. De är afferenta och skickar via dendriter sensoriska nervsignaler till cns
|
|
motoriska neuron
|
skickar signaler från cns till muskelfibrer som dom är i kontakt med. är efferenta
|
|
projektionsceller
|
De är nervceller som skickar infomation mellan olika nervcllskärnor (nivåer) i nervsystemet. osv
|
|
interneuron
|
länkar samman de afferenta med de efferenta nervcellerna. finns i cns, ryggmärgen
|
|
Na2+ över cellmembranet
|
intra: 140nM, extra 14mM, E +58mV
|
|
k+
|
intra: 5 mM
extra: 140 mM E: -85 mV |
|
Ca2+
|
??
|
|
Cl-
|
intra: 120 mM
extra: 5 mM E: -79 mV |
|
Vad styr jontransporten över ett nervcellsmembran
|
koncentrationsgradienten och spänningsgradienten
|
|
Koncentrationsgradient
|
skillnaden mellan hög och låg koncentration, är ett mått på hur snabb diffusionen är över ett membran. ?
|
|
Spänningsgradienten
|
elektrisk gradient (skillnad) över ett membran
|
|
Vilka beståndsdelar består nervsystemet av
|
x äkta nervceller eller neuroner
x gliaceller x bindväv ( i hjärnhinnor, blodkärl och som stöd i det perifera nervsystemet) |
|
vart finns det centrala nervsystemet csn
|
hjärnan och nedanför mitten av ryggraden
|
|
Dendriter
|
utskott som för impulser in mot nervcellen
|
|
nervcellens olika delar
|
x cellkärna i mitten
x cytoplasman runt heter perikaryon. tillsammans med cellkärnan bildar dom neuronens cellkropp eller soma. x Dendriter som tar emot nervimpulser, har spines (taggar) på. x axon som för bort nervimpulser |
|
axon hillock
|
pyramidformade delen som leder ut till axonen på cellkroppen (soma)
Saknar nisslsubstans |
|
telodendron
|
Slutet av axonens förgreningar till massa synapser
|
|
nissl-substans
|
kornigt endoplasmatiska retikel i en nervcell
|
|
de olika nervcellstyperna
|
x multipolär neuron, exempelcellen
x bipolär neuron, soma i mitten på utskottet. x psedounipolär neuron: soma i en förgrening i mitten på utskottet. x multipolär interneuron: bara soma och dendriter |
|
multipolär neuron
|
vanligaste neuronen.
|
|
Gliavävnad, neuroglia funktion
|
runt neuronerna finns gliaceller, 10ggr fler glia än neuroner. gliavävnaden isolerar neuronerna från varandra, stödjer och förser dem med näring, påskyndar impulser
|
|
de olika gliacellerna i csn (5st) och psn (2st)
|
CNS:
Astrocyter Oligodendrocyter mikroglia ependym-celler plexus choroideus-celler PNS: Schwannceller Sattellitceller |
|
axonal transport
|
i nervceller sker proteinsyntesen endast i cellkroppen eller i dendriternas rötter. Detta ger ett behov av transport längs axonen som kallas axonal transport eller axonalt flöde
|
|
axo-dendrit synaps
|
synapsen mellan ett axon och en dendrit i en annan nercell
|
|
axosomatisk synaps
|
axon som bilar synaps mot cellkroppen (soma) i en annan nervcell
|
|
axoaxonal synaps
|
en synaps mellan två axoner
|
|
astrocyters funktioner, 5st
|
Delas in i protoplasmatiska (grå) och fibrillära (vit)
x De är stjärnformade celler, som har många cytoplasmatiska utskott som går från dennes soma till andra astrocyter, nervceller, synapser och hjärnyta eller blodkärlsväggar x De deltar i regleringen av jonbalansen i neuronerna x utgör en del av blod-härnbarriären (glia limitans) x de ger mekaniskt stöd till neuronerna. x vid nervvävnadsskada går astrocyterna dit och bildar ärrvävnad. x producerar tillväxtfaktorer. |
|
Astrocyter terminerar på
|
har många cytoplasmatiska utskott som går från dennes soma till andra astrocyter, nervceller, synapser och hjärnyta eller blodkärlsväggar
|
|
protoplasmatiska och fibrillära astrocyter
|
protoplasmatiska: Finns i ryggmärgens och hjärnans grå substans, har tjockare utskott än fibrillära.
Fibrillära: finns i vit substans och har tunna utskott |
|
blod-hjärnbarriären
|
Få substanser förutom glukos kan passera. Barriären beror på:
1, hjärnkapillärernas endotelceller 2, astrocytutskotten, som bildar ett skikt på hjärnkapillärernas utsida. 3, pericyter, innanför endotelcellerna |
|
pericyter
|
Är celler i kapillärernas basalmembran med förmågan att dra sig samman och därmed hämma blodflödet genom kapillärenra
|
|
oligodendrocyter
|
Gliaceller som finns i den centrala nervsystemet i både den grå och vita substansen. Är mindre än astrocyter och har färre och kortare utskott, sköter myeliniseringen på nervcellerna i cns. Har node of ranvier
|
|
mikroglia
|
Är en gliacell som är mindre än astro- och oligodendrocyterna. Har lite cytoplasma och ett fåtal utskott. De förekommer i det centrala nervsystemet där de fungerar som en monocyt. Mikroglia aktiveras vid vävnadsskada/inflammation och kan då fagocyteras cellfragment, främmande kroppar och bakterier. Renhållningsarbetar i CNS dit vanliga vita blodkroppar inte når.
Bildar proinflammatoriska cytokiner |
|
CNS olika glicellers funktion
|
Astrocyter: stjärnformade, ingår i blod-hjärnhinnebarriären. Delas in i protoplasmatiska (i grå substans) och fibrillär (i vit substans) vid nervvävnadsskada går astrocyterna dit och bildar ärrvävnad, producerar tillväxtfaktorer.
Oligodendoglia: Bildar myelinskidor i vit subsrans och finns även i grå substans. De är mindre än astrocyterna med färre utskott. Mikroglia: Är minst av alla gliaceller, fungerar som monocyter och fagocyterar bakterier bl.a. Renhållningsarbetare. Finns i grå substans och ofta i anslutning till kapillärer. Ependym-celler: Bildar vägglagret i ryggmärgens centralkanal och i hjärnans ventrikelsystem, ependymet sägs vara CNS's ursprunglia celltyp från ependymlagret. plexus choroideus: Choroidala flätor, kärlrik 'körtel'vävnad som bildar hjärnryggmärgsvätska, likvor. Bildas ur ependymlagret |
|
PNS gliacellers funktioner
|
Schwannceller: Omger axonen i PNS med en myelinskida
Satellitceller: Bildar ett avgränsande cellskikt direkt på utsidan av de nervcellskroppar som påträffas i de sensoriska/afferenta och de autonoma/visceromotoriska ganglierna. Satellitceller nära muckelceller kan hjälpa till att reparera skadade muskler genom att differentieras till muskelceller |
|
bipolära neuron
|
Finns i ögats näthinna och är sensorisk
|
|
hjärnbarken
|
Cortex cerebri, den grå substansen. Består av nervcellskroppar medan den vita mest består av myelinserade axon som sköter kommunikationen mellan nervceller. Består av 6 olika lager
|
|
sulcus
|
själva vecket i hjärnan, utåbukningen heter gyri
|
|
substantia alba
|
Vit substans i hjärnan. består av neuronernas axondel som pg av myelinisering blir vit.
|
|
Myelin
|
bildas av ett tunt utskott från speciella gliaceller som virar sig runt nervecellernas axoner och bildar ett vitt fettlager av myelin, har en isolerande förmåga. Uppehållen mellan myelinskidorna kallas ranvierska noder som förkommer med jämna mellanrum längst axonet
|
|
plexus choroideus
|
Är en vävnad som finns i samtliga ventriklar och producerar cerebrospinalvätska, likvor. Är ett enkellt kubiskt epitel av ependymceller. CSF, likvor, är ett filtreringssystem som avlägsnar metaboliskt avfall, främmande substanser och överskott av neurotransmittorer.
|
|
afferenta nerver
|
sensoriska nerver, skickar signalerna från kroppen till hjärna eller ryggmärgen. Efferenta: motoriska
|
|
effenta nerver
|
motoriska nerver, skickar signaler från hjärna/ryggmärg till muskler eller andra organ
|
|
perifera nervsystemets två grupper
|
Autonoma nervsystemet: Styr funktioner i kroppens olika organ som inte är viljestyrda, t.ex hjärta, lever, mage, spottkörtlar m.m. (sympatiska, parasympatiska och enteriska)
Somatiska nervsystemet: Nerver som styr kropens viljestyrda muskler, motoriska nerver, t.ex rörelse. Och nerver som förmedlar känselimpulser till CNS, de sensoriska |
|
Autonoma nervsystemets grupper, 3st
|
sympatiskt, parasympatiskt och enteriskt. Från ryggmärgen går det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet som arbetar mot varandra antagonistiskt. Det sympatiska styr energikrävande handlingar (kamp och flykt) ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket mm. medan det parasympatiska styr över energsparande handlingar (vila och matspjälkning) sänker hjärtfrekvens och blodtrycket. Det enteriska nervsystemet går längs magtarmkanalen och styr dess motorik
|
|
motorändplatta
|
Kopplingspunkten mellan nervsystemets nervände och muskelns enskilda muskelfiber, fungerar som en synaps men mellan muskel och nerv och inte nerv-nerv
|
|
ganglion spinale
|
en ansamling av nervcellskropparna till de sensoriska pseudounipolära nervcellerna, dessa nervceller har till uppgift att föra sensorisk information från periferin till CNS.
|