Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
27 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad är dyspepsi? |
Kronisk eller återkommande smärta och eller obehagskänsla med gastro-duodenalt ursprung. Även uppspändhetskänsla / fyllnadskänsla och illamående är vanliga symptom. Magkatarr och dyspepsi är inte samma sak. Katarr är inflammation och man kan ha dyspepsi utan att ha inflammerad slemhinna. Det vanligaste är funktionell dyspepsi som tillsammans med irritable bowel syndrom (IBS) tillhör funktionella mag-tarmsjukdomar. |
|
Läkemedelsbehanling vid IBS |
Det finns ingen bra behandling mot dyspepsi. Har man magsårslika besvär så kan man testa protonpumpshämmare. Linaklotid: mot IBS-förstoppning v.m: Linaklotid binder guanylat-cyklas-c i tarmlumen vilket ger mer cGMP som ökar aktiviteten av PKG-II vilken stimulerar öppning av CFTR kanaler så att Cl- strömar ut i lumen. Detta drar med sig Na+ på grund av spänningsgradienten och detta bildar i sin tur en osmotiskgradient som drar med sig vatten. Stimulerar alltså sekretion-->diarré Är också visceralt smärthämmande. |
|
Magsäckens innehåll och funktion av detta |
Magsaften består framför allt av HCl och det proteolytiska enzymet pepsin. - HCl dödar mikroorganismer i födan - Luckrar upp bindväv och muskelvävnad och aktivera pepsinogen till pepsin som börjar spjälka proteiner. - Nya rön säger att HCl rakerar med nitrit från nedsvalt saliv och vildar NO som har slemhinneskyddande effekt. - Absorption av B12 kräver intrinsic factor - Underlättar absorption av järn och kalcium |
|
Reflux |
Då magsaften hamnar i esofagus, sker normalt. |
|
Esofagus clearencefunktion |
Surt maginnehåll i esofagus --> uttänjing av matstrupens vägg --> peristaltisk reflex + nedsvalt saliv --> surt maginnegåll töms ner i magen och neutraliseras lite ve HCO3- från saliven. |
|
Gastroesofageal refluxsjukdom GERD |
- Regurgitation av magsaft --> esofaguslumen flera gånger under dagen. - Man får halsbränna, bröstsmärtor, känsla av klump i halsen, magsmärtor och rethosta. - 70% har inte endoskopiskt påvisbar skada i esofagusslemhinnan (non-erosive reflux disease, NERD) - Resterande har detta (erosive refluz disease, ERD) - Esofagusslemhinnan är känsligare än ventrikelslemhinnan. Upprepade exponeringar för det sura maginnehåller --> skadad slemhinna och inflammation. |
|
Läkemedelsbehandling vid GERD |
Tillfällig reflux: - Syraneutraliserande ämnen, antacida (novalucol) - Alginsyra, reagerar med HCl och bildar en skummande viskör gel som lägger sig över ventrikelinnehåller och skyddar på detta vis. Får man reflux är det neutralt det som komme upp typ. - Histamin-2-receptorantagonister: Famotidin. Minskar produktionen av HCl och pepsin genom att hämma histamin från sin receptor som normalt stimulerar dessa funktioner på parietalcellen. - Protonpumpshämmare Svåra besvär: - Protonpumpshämmare tex. omeprazol. - Läkning sker normalt inom 4 veckor för 80%. 90% efter 8 veckor. Problem med detta: De har relativt kort syrasekretionshämmande effekt. På morgon och natt ökar sekretionen (<pH4) såkallad acid breakthrough. Problematiskt för patienter med svår GERD. |
|
HCl sekretion /produktion |
Cl- transporteras in i canaliculi i cellen aktivt, som står i kontakt med körtellumen. - Cl- samt K+ co-transporter tar dessa ut i lumen - K+ tas in igen i utbyte mot H+ med H+-K+-ATPas. Detta stimuleras av histamin (H2receptor), ACh (M3 receptorer) och gastrin (CCK2receptor). |
|
Omeprazol |
Hämmar H+-K+-ATPas Svag bas som ackumuleras i den sura miljön i canaliculi. När cellen stimuleras blir det surare och omeprazol protoneras --> akiral som reagerar med och inaktiverar ATPaset. |
|
Magsår ; Ulcus |
Sår i magen: - I regel mindre HCl än normalt. - Magslemhinnan atrofierar Sår i duodenum: - I regel med HCl än normalt - Erosion: litet sår - Sår: sår in i submucosa. |
|
Anledning till magsår |
Inte stress och levnadsvanor som man trodde innan. Helicobacter pylori är främsta orsaken: 90% av duodenalsårspatienter har HP Magsäckssår beror också på detta eller NSAID. Mycket allvarligt om det börjar blöda eller om det perforerar väggen. |
|
Helicobacter pylori |
Gramnegativ, spiralformad aerob bakterier som inte klarar av syra. - Binder bara epitelceller i magsäcken - Har ureas som gör urea--CO2 och NH3 och bildar bas/amoniak lager kring sig för att skydda sig mot den sura miljön. - Koloniserar nära nära slemhinnan där är det inte surt på grund av bikarbonatsekretion för att skydda slemhinnan. - Diagnostisera genom att de om det finns ureas i magsäcken. |
|
Läkemedel vid ulcus |
Eradikering av HP --> tar död på bakterien och ger liten risk att drabbas av magsår igen. - Ta protonpumpshämmare i 7 dagar eller 14 vid duodenumsår tillsammans med antibiotika. - Amoxicillin + Klaritromycin |
|
NSAID/ASA orsakade magsår |
- Framför allt genom hämning av COX-1 men också COX-2. Vilket hämmar produktionen av "slemhinneskyddande" prostaglandiner. COX-1: --> PGE2 som stimulerar slemsekretion, HCO3- sekretion och ökat blodflöde. COX-2: viktigt för reparation av slemhinnan. Riskfaktorer: Tidigare magsår Ålder >60 Samtidig glukokortioidbehandling. |
|
Läkemedelsbehandling mot magsår orsakade av NSAID: |
Minska sårrisk med hjälp av protonpumpshämmare i första hand. Bra då man bara tar en dos dagligen och det är mindre risk för dyspeptiska biverkningar. Misoprostol: PGE1 analog --> ger ofta diarré och buksmärta. PGE1 och PGE2 har dokumenterad slemhinneskyddande effekt i mag-tarmkanalen då de ökar bikarbonatsekretion, slemsekretion och blodtillförsel. |
|
Protonpumpsindikation |
GERD Ventrikelsår Duodenumsår Profylax vid NSAID behandling Zollinger-Ellisons sjukdom (gastrinproducerande tumör som ofta sitter på pankreas) |
|
Biverkningar PPI |
Illamående Gasbildning Diare el förstoppning Stegrande gastrinnivåer oroar vissa: PPI ökar pH i magen --> frisättning av gastrin som har trofisk effekt på ECL celler i mag-slemhinnan. |
|
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) |
Ulcerös kolit - Tjocktarmen, ändtarmen - Inflammation i slemhinnan Crohns sjukdom - Sista delen av ileum och första delen av tjocktarmen - Inflammationen kan vara i hela tarmväggen Har okänd patofysiologi (patogenes) men bakteriefloran och ökad aktivitet av immunförsvaret för predisponerade patienter tros spela roll Crohns sjukdom har klar ärftlig faktor. |
|
Läkemedel vid IBD |
-5-ASA vid framför allt ulcerös kolit Tex. Mesalazin eller sulfasalazin (tarmbakterier klyver till 5-ASA och sulfapyridin) - Glukokortikoider Tex. prednisolon, betametason, budesonid - Immunosuppressiva medel - Azatioprin, till steroidberoende eller steroidrefraktära patienter Biologiska LM Tex: adalimumab eller infliximab som är TNF-alfa hämmare. |
|
Underhållabehandling vid ulcerös kolit |
5-ASA; mesalazin eller sulfasalazin |
|
Underhållsbehandling vid crohns sjukdom |
Låg dos glukokortikoider eller azatioprin |
|
LM vid ulcerös kolit skov |
Mild: ökad dos 5-ASA måttligt: prednisolon Svårt: 5-ASA rektalt + hög dos glukokortikoider (utebliven steroid effekt: TNF-alfa hämmare) |
|
LM vid crohns sjukdom skov |
Mild - måttlig: Prednisolon el budesonid Svår: Betametason I.V Svara man inte på detta: azatioprin eller TNF-alfa hämmare (infliximab / adalimumab) |
|
Diarré olika typer |
Osmotisk diarré (laktat brist tex) Motorisk störning Ökad sekretion / minskar absorption Inflammation Vanligt orsak rotavirus eller e.coli bakterier. Bakterier aktiverar CFTR Cl- kanal --> mer sekretion i krytorna än vad som tas upp i villustopparna. |
|
Behanling diarré |
Ospecifik diarré, kronisk diarré eller allmänt för snabb tarmpassage. Loperamid: opiatreceptoragonist--> minskad ACh och prostaglandiner i tarmen --> minskad peristaltik. Bäst effekt om det sätts in under det fösta dygnet. Bra effekt vid turistdiarré. - ORS (oral rehydration solution) vid cholera-inducerad diarré. Innehåller glukos, Ca++, Na+, K+ Vid allvarlig bakterie infektion ta antibiotika. |
|
Förstoppning |
Motorisk störning i kolon / rektum |
|
behanling förstoppning |
Bulkmedel: - Lättare obstipation - Fibrer som inte bryts ner i magsäcken och tunntarmen. Kommer till kolon och tänjer ut tarmen så att man får en enterisk reflex som stimulerar peristaltiken. Osmotiskt aktiva ämnen: Laktulos - Bryts inte ner i magsäcken eller tunntarmen. - Bakterier bryter ner i tjocktarmen och det bildas en osmotisk gradient som drar med sig vatten. --> tänjning av tarmen --> enterisk reflex. - Vid lite svårare obstipation Tarmirriterande ämnen: Sennaglykosider - Vid svårare obstipation - Påverkar plexus myentericus vilket för att motoriken stimuleras. |