Smf 2016

Paradox är en logisk motsägelse. T.ex. när man säger någotoch sedan gör/visar något annat som motsäger tidigare påstående. (enoöverenskommelse)Ex: ”Jag ljuger alltid!”Om det skulle vara sant, så skulle det bli en paradox då jagär sanningsenlig om mitt eget ljugande. Denna paradox innebär att det finns en koppling mellanfrihet och tillväxt och varför dessa skapades i just Västeuropa. I Europa fannsen gemensam trosstruktur och efter att romarriket föll fanns det inte längrenågon central makt. Detta ledde till många små feodala samhällen, vika blevohållbara när krig, pesten och andra kriser bröt ut. I England hade borgarna enkamp mot adelns makt vilket ledde till att äganderätten instiftades eftersom devar tvungna att få in kapital för att finansiera dessa kriser. Detta ladegrunder för den fortsatta kampen om frihet och tillväxten i England och Europa.Men var det en tillfällighet att friheten och tillväxten utvecklades samtidigt?Och varför skedde detta inte i andra länder som samtidigt utvecklade tillväxt?Det behövs alltså inte frihet för att utveckla tillväxt men för att utveckla frihet behövs tillväxt.

Det neo-klassiska perspektivet bygger på att idéer inte påverkar tillväxten, det är egen nytta/egna intressen. Detta anser North är fel. Han menar att historiska val har gjort oss till vart vi är idag. Med hjälp av utvecklingen och förändring av idéer så har vi exempelvis kommit med nya innovationer och gynnsamma institutioner så har vi kunnat få en långsiktig tillväxt.

“Yesterdays choices affects the ideas of today”. Northpratar om spårbundenhet, som han kallar Path Dependance, som en starkinneboende kraft hos människor. Människor verkar ha en tendens att välja detsom är bekvämt och som man alltid valt eftersom det är känt för oss, även omdet står klart att ett annat val kunde gynna oss mer väljer vi det som “vialltid valt”. Detta är också anledningen till att institutioner är svåra attförändra(speciellt informella ex normer i samhället).

Byråkratiska system utmärks av manipulationer, hierarkiskkontroll och arbetsdelning samt formella, institioniserade arbetsuppgifter. Hanvänder sig mot den neo-klassiska teorin (idéer främjar inte tillväxt, egennytta gör det) Han menar att historiska val har gjort oss till den vi är idag.”Path dependence” är ett centralt begrepp enligt honom. Vår ”vårt val påverkarvår framtid.”Länder som exempelvis kina och Portugal som hadebyråkratiska system har inte kunnat utveckla gynnsamma institutioner (pgaavsaknad av alternativa möjligheter) inte heller främja friheter/tillväxt.Medan i andra länder som exempelvis England och Holland som inte hadecentralmakt driven politik, kunde institutioner, frihet och tillväxtexpanderas.Alltså är institutioner enligt honom föret som fickvärldsekonomin att gro. Exempel på intuitioner är äganderätten, som gjorde såatt fler fick tilltro till marknaden och investerade vilket gynnade tillväxten.

Härskaren får i utbyte mot sin ”byråkratiska” makt behålla sina ”ägodelar, festligheter och rikedomar”. I sin punkt innebär detta att väljarna fick friheten att själva sätta de institutionella lagarna och reglerna över landsstyret.

Religionen hade en viktig del i den ekonomiskautvecklingen i Västvärlden. När Romarriket föll år 400 blev Europa fragmenteratdå det inte längre fanns någon centralmakt. Feodherrarna hade byggt uppfeodalasamhället som utövade makt på lokal nivå. Kyrkans makt var begränsad ochde regenter som fanns kvar hade försvagat sin makt. Bristen på dencentraliserade makten gjorde att en elit av bönder byggde upp ett nytt samhällegenom uppbyggandet av statsstater i England och Holland. Att borgarna fick såstor makt berodde dels på deras gemensamma trosstruktur som sammanfogade medborgarnamen mestadels berodde borgarnas succesivt ökande makt på regenternas behov avskatt. Där borgarna ville ha frihet och äganderätt mot att dem beskattades.Vilket ledde till flera maktkamper. Med frihet menade borgarna att man fick tropå vilken gud man ville och att man hade rätt att styra över sitt egna liv ochsätta egna normer. Dock var man tvungen att följa de regler som fanns ochreglerna skulle inte stillas av någon kung eller kyrka helst genom demokrati.

1910-1950: 2st världskrig som ledde till stor kapitalförstörelse ochmånga liv gick till spillo. Stor kapitalförstörelse. Penicillinet uppfannsvilket ledde till bättre livsvillkor. Kemins framsteg hade stor betydelse.Inflationen och depressionen på 30-talet, Fabriker växte fram. Fortsattindustrialisering, Andra industriella revolutionen(El-och förbränningsmotornfår sitt stora genomslag). Sjunkande tal på dödligheten ledde till attlivslängden ökade. Detta i och med att hygien blev bättre, ny teknik, nyavanor, bättre sjukvård osv. 1950-1975: “Rekordåren”. Tredje industriella revolutionen med mikrotekniken1970, Billig olja drev på industrialiseringen och nya innovationer. Vi restetill månen och ekonomin blomstrade. Befolkningsmängden ökade radikalt.Befrielse av tredje världen, stor framtidstro. Statens roll ökade.Tjänstesektorn stärktes. Fler barn föddes. 1975-2010: OPEC länderna höjde oljepriset och vilket ledde till attekonomin stannade av. Många av Europas länder gick in i en ekonomisk kris. Manbörjade leta efter andra drivmedel som kärnkraft/förnybar energi. Befolkningsökningenstannade tillfälligt av. Man lärde sig separera Dna-molekylen, Stor IT-revolution,ny globalisering, Ny valuta politik, Tredje industriella revolutionen slårigenom!

Det fanns privilegierade handelskompanier där staten villegynna handeln gav de vissa monopol på att bedriva viss handel. Man kunde intesälja och köpa dessa. Stark koppling till staten och man fick stora vinster.Bra för staten då man kunde skatta dessa företag. Det fanns även auktoriseradebolag. Dessa var stora projekt, Finansierades på marknaden. Här utveckladesde stora kunskaper av att kunna leda stora projekt. Starka kopplingarna tillstaten(de fick vissa rättigheter, exproprieringsrätt = Köpa mark utan att säganej). Viktiga i kunskapen, men inte grunden till aktiebolaget). Här fannsaktiehandel.Bolag på aktier - Helt utan inslag avstaten(helt fristående). Här fanns aktiehandel. Delägarna varbetalningsskyldiga för bolagets skulder. Om bolaget gick i konkurs blev de somägde företaget betalningsskyldiga. Det var inte erkända av staten(ingenjuridisk person). Det fanns stora risker i att satsa i denna bolagsform. Mankunde inte skilja på sin privata ekonomi med företaget. Detta ledde till att omföretaget gick i konkurs gick man i personlig konkurs och ens familj ipraktiken hamnade på gatan. Bolagen sågs även som potentiellasammansvärjningar/bedrägerier. Detta ledde till att bolagsformen förbjöds medlagen The bubble act. De rika var de som investerade i bolagen. De blev suranär ens vänner hamnade i finkan och då, med deras inflytande, skapades lagen. Det fanns alltså ingen bra bolagsform. Då växte aktiebolagetfram.De blev en juridisk person som kan gå till domstol, äga sakerår 1834. År 1856 blir ägarna inte längre ansvarsskyldiga. Alla bolag skaregistrera sig och ansvarsskyldigheten begränsades. Om företaget går i konkurstappar man sina pengar man investerat men inte hela bolagets skuld. Riskernaspreds på många olika aktörer i och med detta. Man hade inte längre ettpersonligt ansvar. Företagets ekonomi är nu separerad från investerarenspersonliga ekonomi Framväxt av storföretaget: Stordriftsfördelarna ledde till ökad konkurrens(prisernasjönk/vinst marginalerna sjönk). Det ledde till att man inte hade råd attinvestera i sitt företag. När företag slutade investera gjorde att alla företagminskade sitt kapital då de investerade i varandra. Detta ledde till endeprition. Detta ledde till att företag försökte komma runt detta. Man gjordedå upp priset, Eller att man inte skulle sälja på samma marknad. Dettalagstiftades emot i USA(karteller). Ny lösning: Trust. Denna lagstiftades emot.Då sålde man sin drift. Detta skapade holdningbolag/fusioner. Ledde till att vifick många aktieägare. Priskonkurrensen minskade och de började genereravinster. Omsättningen på aktier ökade och börsen började fungera som finansieringskällavilket ledde till att aktiebolaget blev allt vanligare.

a. Aktiebolaget blev en juridisk person vilket ledde till att dekunde gå till domstol och äga ägodelar. Några år senare blev deras ansvarsskyldighet begränsad.Man tappar nu sina investerade pengar om företaget går i konkurs men inte sinegen ekonomi. Dessa har blivit separerade.

b. Standardisering som ledde till stor driftfördelar förföretagen vilket gjorde så att företagen kunde nå ut till den större globalamarknadenÄven statens framväxt harpåverkat. Staten blev en knytpunkt för företag att bilda kontaktnät medvarandra. Integrationen blev bättre i och med att infrastrukturen byggs ut.

Industriella revolutioner:De industriellarevolutionerna har i längden lett till ex. effektivare produktion, billigaretransport, förbättrad teknologi och kommunikation.1:a industriellarevolutionen innebar att ångmaskinen uppfanns, som kunde användas tillångfartyg. 2:a industriella revolutionen skedde med uppkomsten av elmotorn,vilket effektiviserade produktionen enormt. 3:e industriellarevolutionen skedde då mikrochipset uppfanns. Detta ledde till utvecklingen avt.ex. mobiltelefoner. Politiska revolutioner: Franska revolutionen - Förändring av statsskickNordamerikanska revolutionen - Bildandet av USA

en institution är en ide, föreställning som kan leda till regler.Aktiebolaget var inte en helt ny ide utan grundade sig på handelskompanier etc.som hade haft flera ägare. Ur detta växte bolaget fram under 1600-talet. Dessabolag kunde säljas fritt och var osäkra. De som ägde dessa företag gick in medhela sin personliga ekonomi och riskerade personlig konkurs ifall bolaget går ikonkurs. Denna bolagsform ledde till bedrägerier och förbjöds därför 1720 i Englandmed lagen “The Bubble Act”. Denna lag hävdes 1825 då den ansågs vara ett hinderför tillväxten. Nya innovationer krävde att institutionerna, så somaktiebolaget fanns för att finanserna. Ett exempel är projekten med de dyrajärnvägarna som behövde flera ägare som investerade. I slutet på 1800-taletfick aktiebolaget högre säkerhet i och med: 1: Blev en juridisk person 2: Man kunde endast förlora det man satsat. 3: Enklare registrering. Idag har man en annan integration dåglobaliseringen medfört att vi kan investera i aktiebolag i andra länder.

Produktionsfaktorer är demedel som behövs för att kunna producera. Dessa bidrar till en ekonomisktillväxt och dessa består av 3 komponenter: Arbete/arbetskraft Kapital/maskiner Utbildning/kunskap För Västtyskland handlade det om att återta sin position inomindustrin. De lyckades med produktionen inom tung industri och maskinproduktionendå det fick hjälp från den amerikanska politiken, både för att återställa denegna strukturen och för att möta en ökad efterfråga utomlands. De ökade dåockså produktionen av bostäder och andra konsumtionsvaror. Mycket av den tyskatillväxten förklaras istället av teknikfaktorn. Resultatet av detta pekade påatt kunskap och tillgången på ökad arbetskraft, liksom gynnsamma institutioner(produktionsfaktorerna) spelade en avgörande roll för den ekonomiskatillväxten. För Japan handlade det mycket om att komma på fötterna igen.Japan blev USA:s främsta allierade i Asien och därför fick de ett enormt stöd.De stora handelsbolagen var stommen i den japanska ekonomin där de fick mycketamerikanska beställningar. De började importera teknisk och organisatoriskkunskap (produktionsfaktorer). Man drog även nytta på utbildade arbetare medlåga löner. Japan blev världsledande på 1960-talet i tillverkningen påoljetanksfartyg, personbilar osv.

Vad var det? Guldmyntfoten användes för att skapa ett värdeför mynt och sedlar som kunde bytas ut mot den mängd guld som pengarnas värdemotsvarade. Varför? Detta gjorde man för att underlätta handeln mellanoch i länder som var knutna till guldmyntfoten och för att det tidigaresystemet blev opraktiskt i och med den ökade handeln. Varför övergavs den? Guldmyntfoten blev dock ett problem viddåliga tider när fler och fler ville byta in denna mot guld eftersomguldreserverna var begränsade. Det kunde också finnas mer pengar inom ett landän guld. Flera länder övergav guldmyntfoten i hopp om att rädda ekonomin somslutade med att den tillslut var helt övergiven och länders valuta koppladesistället till deras välstånd.

Produktionsfaktorer är: de faktorer som behövsför att producera varor och tjänster. De delas in i arbete, kapital ochnaturresurser. Faktorproduktivitet är: hurproduktionsfaktorerna samverkas/kombinerar varandra påverkarfaktorproduktiviteten. Förändringar av produktionsfaktorer påverkar såledesfaktorproduktiviteten. Dessa mäts bland annat för att se effekterna avförändringar inom exempelvis utbildning som förbättrar arbetskraften, ny tekniktillkommer- som utvecklar kapitalet, och organisation - som kan förbättrasamverkan mellan produktionsfaktorerna.

Marknadssystemet existerar inte utan människors val av attköpa. Den förutsätter två typer av frihet, att vi kan göra fria yrkesval ochfriheten att göra konsumentval. Däremot så har man dessa friheter även i Kinatrots att de inte har någon demokrati. Friheterna kan även existera utan marknadssystemet men intetvärtom. Demokratin behöver även inte ha ett marknadssystem för att fungera.

1. Tillfällig kontroll – Vi måste äga det vi vill sälja

2. Knapphet –Utbudet ska inte vara oändligt (då finns det ingenefterfrågan) utan det ska vara en brist (knapphet) på utbudet, då vill vibetala för det. Tex, jag kan inte sälja luft(finns överallt, ingenefterfrågan)Det måste alltså finnas en knapphet på varan tjänsten. Efterfråganstörre än utbudet.

3. Frivillig motprestation – Det ska vara frivilligt att ingå i entransaktion. Dvs. köpa och sälja.

GPT betyder: genombrottsteknologier. Teknologier som kan påverka en hel ekonomi i länder både globalt och nationellt. Har potential att förändra samhället genom sin påverkan på befintliga sociala strukturer. t.ex. ångmaskinen, IT. Dessa teknologier spred sig och utnyttjades på allt fler områden. Det var också då de stora effekterna på tillväxten uppenbarade sig. Det var alltså när innovationerna spred sig som allt fler blev delaktiga i förnyelsen och när samhällen på olika sätt anpassade sig till de nya möjligheterna som tillväxten sköt fart. GPT: teknik för alla ändamål och etablerades för att beteckna innovationer som kunde spridas och ingå i kombinationer på snart alla områden av samhället. er).

Därför att kemi bidrog till att utveckla produkter som hadestor effekt på människors levnadsstandard och produkter som ersatte andraråvaror som var knappa. Oljan blev viktig som utgångsmaterial inom den kemiskaindustrin, exempelvis inom skapadet av plast och gummi.Exempel på produkter:- Penicillin- Syntetiskt gummi- Syntetisk ammoniak

Fagerfjäll anser att Sveriges tre särdrag i näringslivet är

1. Protektionism och reglering. Detta märktes tydligtrunt krisen 1930 då bland annat jordbrukssektorn och livsmedelssektornsreglerades och skyddades för att hålla utländska konkurrensen borta i krisenstid.

2. En fortsatt start industri (verkstadskoncern, föratt vara ett så pass modernt land.)

3. Den stora offentliga sektorn. Jämfört med andraländer är den väldigt utbyggd. Den innefattar t.ex. skola, sjukvård ochmyndigheter.

Spänningen mellan ekonomin och politiken handlar om vilkengrad staten ska gå in och styra! Marknadsprincipen Quid pro quo fungerar bådesom en drivande och motiverande mekanism men den medför även stora klyftor isamhället. (Detta kan även kopplat till allokeringsineffektiviteten, där storaföretag(och länder) fattar beslut endast utifrån egna intressen och fördelaroch inte tänker på konsekvenserna det medför för andra människor, djur, natur,länder osv)Politiken i Västländerna försöker med hjälp av skatten hittaen balans vad gäller att både skapa ekonomisk tillväxt och få bukt på klyftornai samhället. Politiken tampas med en nedärvs orättvisa. (Allaallokeringseffekter spär på denna orättvisa)

Andra industriella revolutionen kom i slutet av 1800-talet ochförändrade fabrikerna. Den tidigare ångmaskinen hade varit klumpig, stor ochjämförelse in-effektiv. En ångmaskin hade försett fabriker med kraft, denna varofta placerad i mitten och kunde utgöra en risk med sina många kugghjul. Dennya elmotorn förändrade detta. Nu kunde man placera ut en kraftkälla vid varearbetsstation och därför vidga produktionen. Den gjorde det möjligt attproducera mer i snabbare takt. Detta ledde till att man kunde nå efterfråganoch därför sänka priserna. Fler kunde konsumera dessa varor då de hade råd ioch med de sänkta priserna. Inom alla områden blev produktionen mer effektiv!Detta ledde till massproduktion. plus Taylorism som krävde tidseffektivtarbete.

Långt innan 1970-talet används energi i form av eld och sedanel till ljus (laga mat och värme). Sedan kom industrialiseringen och manbörjade producera i industrier med hjälp av ångmaskinen. Man började eldastenkol som första fossila bränsle. Sedan användes träkol till stålindustrin,då det gav renare och starkare stål. Under 1800-talet började man massproduceravaror och framåt 1900-talet kunde man producera allt mer komplexa varor medhjälp av teknik och specialisering. Man kunde ta upp naturgas och sedan olja.Denna olja kom att glänsa 1950-1973 då rekordåren var. Man slösade på oljan ochbensin var billigt. Inom alla områden så var energianvändningen stor. Dåoljekrisen kom kring 1970 ändrades mönstret pga. att de i OPEC-länderna höjdeoljepriset. Man fick söka nya sätt att få energi och byggandet ankärnkraftverken ökade. Många länder fick gå tillbaka och använda sig av vattenoch vindkraft, även naturgas. Numera är man inte lika optimistisk ang.framtiden och letar nu efter mer hållbara lösningar.

Med teknologisk effektivitet avser man en högkvot mellanoutput (intäkter) och input (kostnader). Man ska se till att skapa nyateknologier och att företag ska ständigt använda sig av nya tekniker för attfrämja tillväxten samt att de även gör nya teknologiska innovationer.

Med allokeringseffektivitet (fördelningseffektivitet) pratarman om fördelningen mellan input (kostnader) och output (intäkter) mellanmänniskor, sektorer osv. Att det fördelas så fördelaktigt för ekonomin sommöjligt. Avvägningen görs ofta mellan: Egnas fördelar mot andras bördor: vidfördelningen av input och output gör man en avvägning med ens egna fördelar ochmed den andras bördor. Intäkter mot alternativa kostnader och på en mersamhällsnivå måste allas fördelar och bördor vägas ihop.

Andra hierarkiska former, som i detta fall monarkin ellerfeodalsystemet har en helt annan makttilldelning. I monarkin tilldelas man enposition genom arv, blod och pengar. I feodalsystemet är bönderna livegna ochhar råkat födas in i sin roll. De två centrala skillnaderna är att i byråkratinfår du din position beroende på kompetens. Du är även där av fri vilja ochendast bunden av ett kontrakt till ditt jobb.

Från England skeppades tyg, pärlor etc. till Västafrika där varorna byttes mot slavar. Därefter gick båtarna från Västafrika till Amerika med slavarna. Behov av billig arbetskraft i Amerika, arbetade på socker, bomulls och tobaksfälten. Triangeln fullbordades så skeppen åkte tillbaka till Västeuropa med jordbruksprodukter som största handelsvara.

Storbritanniens roll: Storbritannien vidmakthöll balansen ivärldshandeln och stimulerade på samma gång den fortsatta industriellautvecklingen i nordvästra Europa och i USA. Detta gjorde de genom att de lätintäkterna från tjänstesektorn och från sina tidigare investeringar flöda utsom betalning för underskottet i varuhandeln.

Afrikas andel av jordens befolkning har under de föregående 3 århundradena sjunkit från ca. 20%

Den svaga befolkningsmängden berodde på ex. naturliga hinder, vilket minskade möjligheten att bedriva ett mera intensivt jordbruk pga. det tempererade och subtropiska zonerna som täcker en stor del av Afrika.

Den demografiska och institutionella utvecklingen drabbades också av växande slavhandel. Av dessa anledningar ville ingen flytta eller investera där.

Frankrike, Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Västtyskland och Italien

Målet var för det första att skapa början på ett enat Europa. Uppmuntra till världsfred och minska möjligheten till krig mellan medlemsstaterna.

Ena demokratiskt väst och Östeuropa.

Att ställa produktionen av kol och stål under gemensam övervakning.

Kunna utnyttja på bästa sätt olika kvalitéer som fanns på var sida av den tysk-franska gränsen

Fagerfjäll anser att järnvägen har varit en avgörande faktorför var:

Landest olika marknadscentra skulle byggas/utvecklas (?).Marknader byggdes längst järnvägens ”stopp”. Där byggdes även infrastruktur.Järnvägen har även ökat integration; knutit samman människor, ekonomier ochmarknader och gynnade tillväxt.Politiken hade en avgörande roll för var i landet de olikajärnväg” stopp” skulle byggas så att det skulle på bästa sätt skapaförutsättningar för ekonomisk tillväxt. I och med järnvägstrafiken blevlandsborna rörliga och flyttade till större städer där marknadscentra var föratt sedan bygga en infrastruktur à ökad sysselsättning à lönsamhet och nysocialomvandling à ökad efterfrågan bland medelklassen à massproduktion.

Tidigt använde vi oss av källor som redan fanns omkring oss,till exempel vind- och vattenkraft. Tack vare ångmaskinen kundeenergiutvinningen effektiviseras. Detta gjordes med hjälp av stenkol.Detta blev en s.k Generall Purpose Technology och gav ett uppsving av t.ex.transport och industriarbetet + fler arbetstillfällen inom detta. När oljan komförändrades energianvändandet radikalt. Förbränningsmotorn blev den andraindustriella revolutionen och bilindustrin blev större än någonsin. Oljan blevextremt viktig inom många branscher. 1970 höjde OPEC-länderna oljepriserna. Manförstod att oljan inte var oändlig och nu har vi övergått till förnybararekällor.

Den demografiska transitionen är övergången från etttraditionellt samhälle till ett modernt samhälle i demografisk mening(är vetenskapen om en befolknings fördelning,storlek och sammansättning). Detbetyder alltså att ett samhälle förändras från ett samhälle där kvinnan födermånga barn och dödligheten är låg, till ett samhälle där kvinnan föder få barnoch dödligheten är låg. Man lever alltså länge. Detta vittnar om att med hjälpav medicinska framsteg, förbättrad hygien osv. har lätt till en positivinverkan på ekonomin då det leder till att det blir värt att utbilda sig(speciellt för kvinnor) vilket i sin tur leder till mera innovationer ochutveckling inom landet. Även produktionen per invånare påverkas av detta (tackvare fler arbetare) vilket är en viktig del i ekonomisk tillväxt.

Marknadssystemet vilar på principer “Quid Pro Quo”, alltså“Du får vad du ger” eller “Det här för det där”. Detta innebär att alla som har“något” att byta med är välkomna att delta i systemet. Problemet med dettasystem enligt Lindblom är att vissa från födsel är oförmögna att delta då deinte får exempelvis arv av sina föräldrar och vissa får mycket arv av sinaföräldrar. Detta leder i sin tur till att det skapas stora klyftor somgör det omöjligt för vissa att delta i marknadssystemet. Utan statliga regleringarär det omöjligt att ändra dessa allokeringsineffektiviteter.

John MaynardKeynes ekonomiska system utgår ifrån investeringens och sparandets betydelseför sysselsättningen och han hävdar också att behovet av en aktivsysselsättningspolitik skulle komma från statens sida. Han argumenterade blandannat att ett lands ekonomi kan fastna i en situation av arbetslöshet och attstaten kunde häva detta tillstånd genom en stimulerande finanspolitik. Enstorskalig arbetslöshet är en effekt av för låg efterfrågan på varor ochtjänster. Staten behöver då gå in aktivt och köpa varor och tjänster. Statenhade ansvaret för att hålla uppe sysselsättningen och detta kunde endast uppnåsgenom att staten själv kunde köpa varor och tjänster för att på så sättstimulera efterfrågan. Orsakerna till den låga efterfrågan var enligt Keunesatt det fanns för lite pengar ute på marknaden. Detta kunde staten kommatillrätta med genom att öka sin upplåning. Detta kunde bara ske om statenunderbalanserade budgeten. Att staten gick in på den privata investeringsmarknadenskulle bara vara en engångsföreteelse menade Keynes. John MaynardKeynes introducerade "The New Deal" som gick ut på att man med statligtmedel skapade arbeten för att få igång produktionen igen. Detta receptintroducerade han när den länge uppåtgående trenden på den amerikanska börsenkom i oktober att vända.

Problem med oljan. Priserna ökade drastiskt i början av70-talet. OPEC-länderna förstod att de kunde tjäna mer pengar och prisernahöjdes från 8 dollar till 32 dollar per fat. Hela världsekonomin tvärstannar.Dyrare att tillverka, riva, transportera, råvaror. Med brist på olja och dyrapriser var man tvungen att hitta nya energikällor. Oljekrisen gav ytterligarekraft till den strukturförändring som skedde i Europa och Japan, man höll påatt gå över från ett industrisamhälle till ett tjänstesamhälle. Man kundealltså inte bara skylla på oljekrisen utan även de strukturella omvandlingarsom skedde.

Fördelningsineffektiviteter innebär snedfördelning av knapparesurser. Att vid varje fördelning av en knapp resurs måste man avstå något.

Spill-over effekten: avvägning av egna fördelarmot andras bördor. Alltså gynnar jag mina egna fördelar. Kostnadernaextanniseras till andra människor, samhällen och generationer. Exempel på detär Boliden och byborna som fick betala i form av miljöföroreningar.

Tvångsavslutade transaktioner: innebär att mina va innebär bördor för andra t.ex. om ett företagväljer att lägga ner en avdelning så får många arbetare sparken.

Byråkratin bygger på hierarkisk arbetsdelning utifrån formellakvalifikationer bemannar arbetare i ett system. Detta innebär attMan utför arbetsuppgifterna oberoende av eget intresse ochegen etik. Utan utifrån regelstyrda, formella lagarMan får betalt beroende på positionen i hierarkin och hurstort ansvaret rollen innebär.Man kan arbeta sig uppåt i hierarkin beroende på hur mycketman har bidragit med, hur länge man har arbetat i företaget osv.

Byråkrati är uppbyggd på rationalitet. En rationellsamordningsmetod mellan idéer, lagar och maktutövning. Rättsstat innebär attmaktutövningen ska ske genom och under lagen. Detta innebär dock att den måstehänvisa till rationella lagar vid varje handling.Byråkrati är uppbyggd på ett hierarkiskt system däröverordnade styr, utifrån formella lagar och utifrån specifika kvalifikationersom rollen innebär, de underordnade. Alltså ska man vid handling inte utgå frånegen intresse/etik. Kvalifikationerna och kompetensen, rollen innebär, upplevssom rationaliteten i det byråkatiska systemet.

Byråkratin bygger på en legitim auktoritär makt, där subjektetlyder under lagarna eftersom lagarnas syfte är att uppnå allas gemensamma mål.Byråkratins i sig bygger på en hierarkisk ordning där de äldre och mer erfarnahar auktoritet över de yngre och mindre erfarna. Man arbetar efter riktlinjeroch regler som anpassats efter verksamheten och har inget personligt mål.Lagarna och reglerna man arbetar efter är stiftade av en suverän makt, iförlängningen blir det en demokratisk stat, folket. En arbetsgivare bestämmeröver sina anställda när denne är på arbetet inte på fritiden. Byråkratierförutsätter att en kan ifrågasätta och att man har rättigheter, om något intefungerar ska man kunna ifrågasätta man är inte heller rättslös.

Genom mer kunskap, utbildning, innovationer och ökadintegration har jordens befolkning globalt sett fått det bättre ställt. Denandel människor som lever under existensminimumgränsen (1dollar om dagen) harminskat.Ett annat sätt som världen har blivit mer jämlik på har attgöra med kvinnans position på arbetsmarknaden. I och med att födelseantalenbörjande minska kunde fler kvinnor lämna hemmen och börja arbeta. Dennaförändring har fört med sig att jämställdheten mellan kvinnor och män iarbetslivet ökade. Det är dock viktigt att poängtera att denna utveckling gått olikasnabbt i olika länder och att det är en bra bit kvar innan det kan anses somhelt jämställt.t

I och med den moderna industrialiseringen växteinkomstskillnader lavinartat. Detta hade och gör med den ekonomiska tillväxten.Rika blir allt rikare i världen då de har stora kapital att investera vilketleder till att de får mer kapital osv. Dock blir inte fattiga allt fattigare,tillväxten har på något sett kommit alla till del. Men om man jämför regionerhar avståndet mellan fattiga och rika ökat drastiskt. Skillnaderna mellannationerna är problematisk. De fattiga länderna har svårt att hänga med i densnabba utvecklingen som sker i de rika länderna. Vilket leder till att de harsvårt att ta sig ur fattigdomen och halkat efter i tillväxten. Även omandelen fattiga i världen har minskat så har antalet fattigai världen ökat.

Taylorismens bakgrunds förutsättningar var uppkomsten av Fordismenoch dess nya produktionsprocess med det löpande bandet som gjorde det möjligtatt effektivisera arbetsprocessen. Även nya innovationer ochsamhällsförändringar var en grund för uppkomsten av Taylorismen.Effektiviseringen från jordbruk gjorde det möjligt för fler och fler att flyttain till städerna där industrialiseringen tog fart. En ny syn på arbetsdelninggav under slutet av 1800-talet upphov till Taylorismen. Vetenskapligt synsättpå produktionen där man tidigare byggde upp en bil från första till sistadelen. Sedan delade man upp dessa steg och hantverkarna fick specialisera sigpå olika steg(små standardiserade moment). Tillslut uppkom några få, effektivasteg. Arbetarna blev nu utbytbara då stegen inte var svåra vilket i sin turledde till att lönerna sjönk då det fanns ett stort utbud av arbetskraft tillde enklare jobben på storfabrikerna. Taylorismen hade därför en stor betydelseför industrialiseringens framväxt. Man studerade tidsåtgången vid olika arbetsmoment. FrederickW.Taylor gjorde detta. Man standardiserade små processteg. Folk från åkern komför att göra detta.

Det finns särskilda anledningar att underlätta för derasetablering. Huvudkontor är ett kompetenscentrum där det fattas strategiskabeslut för hela verksamheten internationellt. Med huvudkontor följer därförbättre och frekventare information om de lokala verksamheterna Där bildas ävenutvecklingsmiljöer för nya varor och tjänster. Dessa kontor ärslutdestinationen i karriären. Huvudkontor har också stor betydelse för varskatteintäkterna från företag hamnar. Fagerfjäll pratar om “Legoländer” som harsitt huvudkontor utomlands, tenderar att “Lättare fastna i mittfåran”. Tillskillnad från “Ledarländer” som har sitt huvudkontor i hemlandet.

Vetenskapliga genombrott kombinerades med industriellutveckling som ledde fram till nya produkter. Oljebaserade kemin kom att spelaen central roll då produktion övergick från stenkolstjära till olja i och medmånga innovationer på plastens område.

Av oljan kunde man framställa många nyakemiska ämnen vilket ledde till nya innovationer inom bland annat biokemin, därpencilinet upptäcktes. Oljan ledde alltså fram till den medicinska revolutionenoch alla dess nya innovationer.

Plasten utvecklades även till ett antalsyntetiska basplaster och användes till ett flertal områden så som textiler,hushållsartiklar osv. Oljans uppkomst ledde därför till kemins århundrade medett flertal avgörande innovationer. Nya drivmedel, ny asfalt, nyagödningsprodukter osv. Allt från en grundinnovation: Oljan.

Var en utveckling av allt mer gynnsamma institutioner somreducerade ekonomiska risker och osäkerheter, en fortsatt process avspecialisering i ekonomin, marknaders expansion och interaktion, förändringar iutbud och efterfrågan, samt innovationer med tekniska förändringar medskalfördelar la grunden till det vi idag kallar den industriella revolutionenunder 1800-talet.

- Europaparlamentet

- Europeiska rådet

Adam Smith förespråkade om friare handel. Han var en skotskfilosof och pionjär inom ekonomisk teori. Med "the wealth of nations"lade han grunden till teorin om marknadsekonomin, styrd av "den osynligahanden". I "the wealth ofnations" försöker Adam smith reda ut vad som skapar välstånd för ennation. Han drar slutsatsen att det är arbetsdelningen som gör det möjligt.Arbetsdelningen definierat som att produktiviteten kan höjas om människorspecialiserar sig på olika uppgifter istället för att försöka behärska fleraolika arbetsprocesser. För att detta ska vara möjligt krävs dock att de olikaarbetsmomenten och de färdiga produkterna knyts ihop och samverkar, detta genomden "fria marknaden". Marknadsekonomin fungerar i sin tur för på grund av denkonkurrens som uppstår. Det egna vinstintresset kan således om det dirigeras avkonkurrensen vara för allmänhetens bästa. Härigenom leds ekonomin som av en "osynlig hands",skriver Adam Smith, till ett gott resultat som är det bästa förkonsumenterna. A. Olika aktörer gör olika saker, helst det de är bäst på. B. De ingår utbytenmed varandra. A och B förutsätter varandra. Utbyte gör specialiseringen möjligoch tvärtom. Om alla gör det dem är bra på blir det tillväxt.

Pushfaktor: kan vara ökade svårigheter att försörja sig på gamla områden som tvingade människor att flytta. t.ex. arbetslöshet, politisk/religiös förföljelse. Områden som inte är brukbara stöter bort människor till städer. Flyttningar mellan länder har ofta inslag av både push och pullfaktorer.

Pullfaktor: kan vara ökade möjligheter på nya områden som lockar människor, antingen genom att emigrera till den s.k. nya världen eller genom att flytta till en stad. t.ex. tillgång till arbete/utbildning. Det är en frivillig och permanent flyttning. Industrin lockar till städer pga. svårighet att försörja sig på landet.

Med fullständig rörlighetskulle priserna på produktionsfaktorerna, arbete, kapital och jord utjämnas.Kapitalet fullständigt rörligmedan kulturella faktorer bidrog till att göra arbetskraften mindre rörligsamtidigt som jorden i fysisk mening vad helt orörlig.Ett land kunde gynnas avOhlin effekten, dvs. att den vidgade världsmarknaden förde med sig att prisetökade på landets rikliga resurs. Inkomsterna ökade och mer resurser drogs tilldenna sektor. Genom handeln kunde man dra nytta av fler importvaror blevbilligare, och man kunde då specialisera produktionen enligt de komparativafördelarna. Ökad produktion av råvaror och livsmedel kunde betala en ökadimport av industriprodukter.

Spänningen mellan marknaden och politiken handlar om tillvilken grad staten ska gå in och styrka marknaden.Marknadsprincipen quid pro quo lyder du får vad du bidrarmed. Denna tanke fungerar som en drivande och motiverande mekanism med lederockså till stora klyftor i samhället. De som redan har mycket får mer osv. Föratt koppla detta till allokeringsineffektivitet kan man se problematiken i hurstora välbärgade företag (eller länder) tar beslut där de endast lägger viktvid deras egna intressen utan att väga in de eventuella konsekvenser derashandlande får för andra människor, djur, natur eller länder. Politiken i deflesta västländerna försöker med hjälp av tex skatter hålla balansen i vadgäller att öka tillväxten och samtidigt få bukt på de klyftor som finns.Politiken tampas med en nedärvd orättvisa. Alla allokeringsineffetiviteter spärpå denna orättvisa.

Senmedeltidens Västeuropa var en orolig plats färgad averövringar och krig. Ett behov växte av att kunna organisera sig/Försvara sig.Samtidigt spreds kristendomen över nationsgränser med budskap om individuellfrihet. När man talar om institutioner talar man dels om informella:Normer/värderingar, dels om Formella: Lagar och regler. När människor samlasunder liknande idéer säger man att de institutionaliseras. När betydelsenav ideerna sedan stängs skapas regler. När människor skapar organisationer avdessa regler uppstår sociala maktinstanser(ex kyrkan). Man kan se att kyrkansom maktinstans kom att i mycket hög grad påverka samhällen i hur de lever ochstyrs idag. Andra omständigheter som gav upphov till frihtsutvecklingen ochtillväxten var borgarnas uppror och försök att frigöra sig från adeln. Enligtnorth är frihetsutvecklingen och tillväxten komplementerande processer församhällsutvecklingen. Västvärldens utveckling beror i stor del på att Europa underdenna tid var fragmenterat som innebär att det var uppdelat i mindre delar.Dessa länder samarbetade med varandra genom att de hade samma religion och deutvecklade kontaktvägar mellan varandra, både i form av information och varor.Detta är en viktig del som bidrar till ökat välstånd och frihet enligt North.

1. Privilegade handelskompanier - Samling köpmän som hade vissa rättigheter som monopol på viss handel.

2. auktoriserade handelsbolag - Bedrev ofta verksamheter som järnvägsbyggen/kanaler.

3. Bolag på aktier - Mindre grupp köpmän som kunde handla fritt med aktier, ej juridisk person. Förbjöds i “The bubble act” för bedrägerier(Sålde värdelösa aktier)

4. Aktiebolaget - När The bubble act upphävdes blev det fri registrering av bolaget. Aktiebolaget blev även en juridisk person - Kan ställas inför åtal. Tidigare hade de personer som startade bolaget varit betalskyldiga för hela bolaget om detta gick i konkurrs(ekonomiskt ansvariga för bolagets skulder/ekonomi)Nu Behövde de endast förlora sin investering i bolaget. Aktiebolaget fyllde nu en viktig roll genom att fler och fler vågade starta aktiebolag p.g.a de minskade riskerna. Fyllde även en viktig roll i och med de nya innovationerna som detta ledde till. Dessa innovationer krävde även mycket kapital. Folk kunde och vågade nu satsa pengar i aktiebolag. Detta eftersom aktierna såldes till lägre valörer kunde en bredare krets av placerare investera i aktiebolag. Dessa bolag fick i och med detta mer kapital och kunde utveckla fler innovationer som leder till ekonomiskt tillväxt.

Med begreppet “modern ekonomisk tillväxt” menar Schön attproduktionen är högre av ex varor, än vad det föds människor, alltså högreproduktion per individ. Den ekonomiska tillväxt som sker är själv-förstärkandevilket betyder att om du är rik blir du rikare. Den moderna ekonomiskatillväxten innebär också att denna ekonomiska tillväxt måste pågå under längretid, minst(30-60 år). Det var detta som skedde i bland annat västvärlden under1800-talet i och med industrialiseringen.

1. Institutioner: lösningar på problem i samhället som blivit kvar för attde fungerar. De är viktiga för att nå en långsiktig tillväxt2. Innovationer: uppkomsten av nya produkter, tekniker eller tjänster somkan effektivisera produktionen. Samt föder nya lösningar.

3. Integration: sammankopplingen av människor, företag, myndigheter,marknader och städer. Samverkan av dessa leder till global och regionaltillväxt.

Fagerfjäll framhåller att det säkraste sättet att skapa konkurrenskraftigaföretagskluster är att man ständigt måste utsättas för konkurrens. Detta görsbäst om man har en internationell marknad med både internationella ochnationella företag som konkurrerar mot varandra. Flexibilitet och anpassning ärdet bästa vapnet man har för att vara steget före sina konkurrenter. Man kan seett exempel i sportens värld. Zlatan skulle aldrig blivit en sådan bra fotbollsspelareom han inte hade haft andra bra fotbollsspelare att försöka bli bättre än. Manmåste spela med de bästa för att bli bäst.

1)Insitutioner - Lösningar på problem i samhället som blirkvar för att de fungerar, Består av informella traditioner och värderingar samtformella lagar och regler. De är viktiga för att nå långvarig ekonomiskttillväxt.

2)Innovationer - Uppkomst av nya produkter, tekniker ellertjänster som kan effektivicera produktionen och produktiviteten. Samt föder nyainnovationer och ideer.

3)Integration - Sammankopplingen av människor, företag,myndigheter, marknader och städer. Samverkan av dess leder till global/regionaltillväxt. Dessa är de tre I:na.

- Stordriftsfördelar är när en vara eller kan tjänst kanproduceras i en större skala samtidigt som det i genomsnitt kostar mindre attproducera detta.

- Standardisering är att skapa samma standard för olika varor.Man kommer överens och skapar gemensamma konventioner för att underlätta iproduktionen.De hänger ihop då standardisering leder tillstordriftsfördelar. Om fler använder samma lösningar och man vet på förhandvilka ramar som tillämpas kan det leda till att produktionen blir snabbare ochbilligare > stordriftsfördelar.

a. Allokerings(in)effektivitet är fördelning av resurser eftergemensamma uppsatta mål. Intäkter och kostnader ska vägas emot alternativakostnader. På samhällsnivå ska detta avvägande vara så rättvist som möjligt.Företag har lagar att förhålla sig till så att besluten så att inte beslutenfattas endast utifrån egen vinning. Om en effektiv fördelning ska kunna uppståmåste vi tänka på samhällsnivå. Då genom att vi satsar pengar på ett ställeleder det till att vi inte kan satsa pengar på något annat.

b. ex 1: Om en kommun väntar med snöröjning tills det harslutat att snöa så leder det till att kommunens kostnader blir mindre. Dockleder det till att statens totala kostnader ökade markant i och med atttrafikolyckor ökade, fler halkade och skadade sig osv. Detta visar tydligt attom kostnader dras ner på ett ställe kan det påverka andra ställen negativt. ex 2: Om alla bensinmackari ett land bildar en kartell och bestämmer att gemensamt höja priserna uppstårgodtyckliga priser. Kunder måste då handla till detta pris eller avstå.

Byråkratier kan anses oetiska för att de behandlar alla påsamma sätt och bortser från individens behov. Dock är detta det mest ekonomiskaoch mest effektiva alternativet för om man skulle se till varje individs behovså skulle an få en marginellt större out-put än tidigare, till en rationelltstörre in-put än tidigare. Byråkratier är dock oflexibla som kan göra de ineffektiva.Men anledningen till deras oflexibilitet är att om de var i ständig förändringskulle det bli svårt att tillämpa dem och anpassa sig efter dem.

Många kritiserar byråkratin för att vara kall ochavhumaniserande. Men den kan även ses på ett annat sätt: Byråkratins etik/moralär att den behandlar alla människor lika inför lagen. Det är opartisk.Byråkratin tar inte hänsyn till personlig etik, utan alla människor skabehandlas lika oavsett vilken ämbetsman man får komma till. Byråkratin följerrationella regler och lagar och är under dessa.

Mock - Byråkratier som utåt sätt säger sig använda sig avbyråkratiska priciper, men som i själva verket inte gör det. Dessa kallas då “skenbyråkratier”. Grundtanken med byråkratier är att de ska vara tydligtstrukturerade och att alla ska behandlas lika utifrån de regler och stadgar somfinns. De ska inte behandlas efter personligt etik och tycke. I en falskbyråkrati kan man alltså komma undan med godtyckliga beslut och ett godtyckligtmaktutförande vilket gör det problematiskt för deltagare i en sådanorganisation.

Byråkratinhar en rationaliserad alla behandlas lika etik. Enfungerande byråkrati har regler uppbyggda utifrån en politisk ordning somröstats fram demokratiskt. Reglerna är alltså utstakade av den suveräna makten,i detta fall folket som röstar. Röstat på partier som står för deras åsikter.Byråkratin har då regler som teoretisk borde falla folket i smaken, deras valsom gjort att reglerna utformats som de gjort. Byråkraterna följer dessa reglerutan deras påverkan. Sålänge reglerna följs handlar byråkraterna teoretisk etiskt.

Soft:klassisk byråkratimodell där ledningen har ansvar att se till att det finnsadekvata arbetsbeskrivningar och att dessa följs längre ner i hierarkin.

Selective:smärgåsbord av praktiker och mekanismer som kan användas för att uppnå vissaspecifika mål.

Mock:i vilken ingen brydde sig nämnvärt om att följa de formellt fattade besluten.

Att det utgår ifrån principen Quid Pro Quo. Denna principinnebär att desto mer pengar du har att investera desto mer kan du tjäna. Manfår lön för mödan i Lindbloms avseende. Marknadssystemet ska också reglera sigsjälv och gynna framsteg och innovationer samtidigt som den rensar bort de sominte vill utvecklas. En annan styrka är effektiviteten och den ekonomiskatillväxten. Företag kommer hela tiden sträva efter att bli effektivare ochkonkurrenskraftiga för annars slås de ut. Endast de som kan leverera ekonomiskttillväxt kommer finnas kvar. Quid pro Quo kommer leda till att alla kommersträva efter mer kapital på marknaden. Detta kan även leda tillallokeringsineffektiviteter som större klyftor, spill-over effekter, avslutadetransaktioner och godtyckliga priser. Det är här staten kommer in och reglerarden fria marknaden och fördelar och nackdelar mer jämt i samhället.

1. Beskattning - En stor del av länders skatte-intäkter kommer från företag. Företagen beskattas i det land deras huvudkontor står skrivet. Alltså: Länderna tjänar pengar,

2. Arbetstillfällen skapas - Prestige-fyllda positioner på huvudkontor knyter personal med stor kunskap till landet. (Kan leda till positiv “spillover - effekt”, kunskap..)

3. Prestige i att företag “stannar kvar” - dvs inte styrs från utlandet. Detta förenklar kommunikationen avsevärt.

Byteshandel. Frivilligt erbjudna motprestationer. Quid proquo är en grundpelare för marknadssystemet. Så fort människor garanteras rättentill egendom samt frihet, övergick bonde-samhället till ettbytes/handels-samhälle. Detta drev utvecklingen framåt mot det marknadssystemvi har idag. “Du får vad du ger”.