Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
20 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Arteroskleros |
Förkalkning av artärer |
|
|
Map |
Map = dia + (sys-dia)/3 |
|
|
Hjärtats minutvolym |
Slagvolym * hjärtfrekvens |
|
|
Vilka faktorer påverkar slagvolymen |
Diastolisk fyllnad, volymen som finns i kammaren i slutet på diastole Kammarens slagkraft: uttänjningsgraden av kammarväggen. |
|
|
Varför pressas inte all vätska ur blodplasman i kapilärerna? |
Finns ett kolloidosmotiskt tryck som motverkar detta. Blodproteiner |
|
|
Hjärttoner 1 och 2 vad händer? |
1: segelklaffarnas stängning mitralis tricusspidalis 2: aorta och pulmonalisklaffarna stängs |
|
|
Blodtrycksmätning felkällor |
Gummiblåsans bredd måste motsvara minst 40% av armens omkrets Slääpa ut luft långsamt, för snabbt blir systoliskt för låht och dia för högt. I höjd med hjärtat |
|
|
Liggande människa reser sig snabbt, vad händer |
P g a gravitationen förkjuts snabbt en hel del mängd blod till nedre delen av kroppen. De tio första sekunderna: minskning av centralt ventryck och därmed slagvolym vilket leder till 25% minsking av hjärtminutvolymen vilket i sin tur resulterar att det systoliska blodtrycket kan minska med 40mm Hg. Detta påverkar baroreceptorer i carotisartärerna/aortabågen som utlöser kompesatoriska reflexer: ökad hjärtfrekvens och konstriktion av såväl artärer som vener. |
|
|
Rita ett normalt Ekg, vad heter delarna på kurvan och vad avspeglar de? |
PQRST
P = Depolariseringsvågens spridning genom förmaken QRS = Kammardepolariseringen T = kammarrepolariseringen |
|
|
Hjärtcykel - vad innefattar begreppet? Vad händer fysiologiskt inne i hjärtat, både höger och vänster del. |
En relaxation och en kontraktion bildar tillsammans en hjärtcykel. Man kan dela in hjärtats arbete i två faser: avslappningsfasen, då hjärtat slappnar av och fyller sig själv, och kontraktionsfasen, då hjärtat kontraherar (drar ihop sig) och pumpar iväg blodet. Avslappningsfasen kallas med ett annat ord för diastole medan kontraktionsfasen kallas systole. Cykeln startar när hjärtat är helt avslappnad efter föregående hjärtslag. Vänster sida: Trycket är högre i förmaket än i kammaren och mitralisklaffen öppnas, blod strömmar in i kammaren som fortfarande rymmer lite blod 65ml. 70 ml blod stömmar in men trycket ökar inte så mycket eftersom kammarväggen är töjbar. När den fyllts strömmar en depolariseringsvåg över kammaren. Kammaren kontraheras och mitralisklaffen stängs. Trycket stiger tills det blir högre än det i Aorta (80mm Hg), då öppnas aortaklaffen och utdrivningsfasen börjar. 70ml blod pressas ut. I slutet av fasen så börjar kammaräggen att repolariseras och hjärat relaxera. Aortaklaffen slår igen när trycket är högre i aorta än i kammaren. När trycket i kammaren är 10mmHg så är vi tillbaka till startpunkten. På samma sätt jobbar hjärtat i höger kammare men här är trycken lägre. |
|
|
Slagvolym SV = EDV - ESV |
enddiastolisk volym - endsystolisk volym |
|
|
Minutvolym |
Slagvolym * hjärtfrekvens Normalt hos medelstor man är slagvolymen 70ml och HF 72 slag/minut vilket ger minutvolym på ca 5 L/minut |
|
|
Blodet omfördelas till var det metaboliska kravet är som störst. Beskriv fysiologiskt hur det går till. Sid 392 |
Central blodtrycksreglering: Känslor. Områden i hjärnan kan utlösa pressor eller depressoreffekter. Stimulering av en pressorarea ger ökad hjärtminutvolym och en höjning av blodtrycket. Depressorstimulering ger motsatt effekt. Rädsla = hämning av hjärtfrekvens, blodtrycksfall/svimning. = hämning av hjärtfrekvens, blodtrycksfall/svimning.
Det sympatiska nervsystemet styr kärlkonstriktion vilket ger ökat perifert motstånd, det minskar blodflödet till vävnaderna, förutom muskelvävnad där det sker en kärldilation. Via binjurarna utsöndras adrenalin och noradrenalin vilket ger effekt av ökad hjärtminutvolym (adrenalin) och vasokonstriktion (noradrenalin). |
|
|
Högt blodtryck enligt WHO? |
140/90 |
|
|
Exempel 140/80 mmg Hg i vila. Vad blir pulstryck och medelartärblodtryck? Varför är det intressant att känna til medelartärtryck? |
Pulstryck = 140 - 80 mm Hg = 60 mm Hg MAP = 80 + 60/3 = 100 mm Hg Map ger bättre inblick i hur hjärtat kan leverera blod till kroppens vävnader.
|
|
|
Redogör för systoliskt och diastoliskt blodtryck i lilla kretsloppet. Varför skiljer det sig från trycket i stora kretsloppet? |
25/8 mm Hg, Det är lägre tryck p g a mindre vaskulär resistans, vilket beror på avsaknad av muskulära arterioler. Blodet behöver heller inte pumpas särkilt högt, bara några få centimeter. |
|
|
Varför förekommer det ingen kapillär filtration i lilla kretsloppet? |
... |
|
|
Hydrostatiskt och osmotiskt tryck |
Hydrostatiskt tryck: dvs det tryck som pressar vätska ut från blodbanan till interstitiet. Faktorer som påverkar detta tryck är vätskevolym i blodbanan, blodtrycket och CFC (capillary filtration coefficient). Osmotiskt tryck: dvs den kraft som verkar för att kvarhålla vätska i kärlen. Denna kraft beror på antalet makromolekyler som finns i blodbanan. Mellan dessa krafter föreligger en viss övervikt mot det hydrostatiska trycket vilket innebär att nettofiltrationen är något större. Denna nettofiltration ut i vävnaden absorberas av lymfsystemet som återför vätskan till blodbanan. Vid ödembildning föreligger en störd balans. |
|
|
Förklara för en patient hur ödem kan uppstå i hennes högra ben p g a besvär i lymfkapillärerna. Utgå från den kapillära filtrationen i systemkretsloppet. |
... |
|
|
Endodiastolisk volym EDV väsentligt för slagvolymen. Förklara. Två sätt att öka EDV? Hur stor är en normal slagvolym i vila? |
EDV = volymen precis innan en kontraktion. Beräknas genom att ta slagvolymen + endslagvolymen sv+esv Öka venösa återflödet, öka preload Hjärtminutvolym= Hjärtfrekvens gånger slagvolym HF*SV Normalt i vila: SV = 70 mm HF = 72 Minutvolym 5 L per minut.
|
